• No results found

Utgångspunkten för denna bearbetning är Almgrens kronologiska framställning (Almgren 1897, senare 1923), som bygger på Montelius kronologiska indelning från 1896. Eftersom Almgrens arbete tillkommit för så många år sedan täcker det inte h~la det fibulamaterial som nu är känt. Mycket har tillkommit som har kompletterat och i viss utsträckning förändrat bilden. Det gäller inte minst de fibulor som hör hemma i 300-talet och på övergången till folkvandringstid. En förnyad heltäckande be-arbetning har länge varit angelägen. Ett steg på vägen är ett almgren-kollokvium som hölls i Tyskland 1997 med en rad föredrag över aktu-ella problem. Eftersom detta material ännu inte är publicerat har det inte kunnat utnyttjas i detta sammanhang. Ett av föredragen (Straume 1997, manuskript) har välvilligt ställts till vårt förfogande. Det visar förändringarna i det norska

I I I I

•• •

I

----~I I ~ • ? /

' .t====~ \ : :

... \~~ \

\ \

\ \

• • I I .

•: ; ,

• •

...__ · -- .

-

· I • 1 -- / //--~ .,,.

L

---~

-

. . .. ..

f/ . •; !

,It

· .. ~

-

~

-

~

(

;/ /! . I •1• ~

;/

1{

I ~~"

/• ...

I I I

100 200 300

\ \

. \ \

\

\

\

\

\

~ \

~ \

N

400

A

500 m Fig. l. Utbredningen av fibulor från äldre järnålder från Uppåkra (t.o.m. sommaren 1999).

materialet sedan Almgrens arbete utkom och är av betydelse för vår undersökning då det bely-ser forskningsläget ur generell synpunkt.

Sedan Almgrens arbete utkom har den arkeologiska litteraturen utökats med många undersökningar om typer och kronologiska för-hållanden. Betydelsefull är i detta sammanhang Eggers' kronologiska indelning från 1955 med perioderna B l-C3 vilken allmänt användes som underlag för bestämningar av material från ro-mersk järnålder. Utmärkande för Eggers' system är att indelningen bygger på fynd där romersk import ingår eller på provinsialromerskt mate-rial. Detta har varit en stor fördel därför att det ger möjlighet till en absolut kronologi. Efter-som fibulor förekommer förhållandevis sparsamt i Eggers' system är osäkerheten stor vid en bear-betning av ett varierat material. Man måste i stor utsträckning lita till bearbetningar där Egg-ers' system användes.

Ett stort antal forskare har alltsedan slutet av 1800-talet lagt fram detaljerade kronologiska system. De betydelsefulla finns sammanställda i Lund Hansen 1987. Från och med 1950-talet har man använt Eggers, beteckningar för period-erna. Dessa kronologiska indelningar bygger i allmänhet på material från olika regioner där fynden varit så rikliga att en finindelning av Eggers, system varit möjlig. Det kan därför vara svårt att samordna dem eftersom utgångspunkt-erna är olika. En relativ god samstämmighet föreligger dock mellan Lund Hansens system för Skandinavien och Godlowskis för Europa ( 1970). Det sistnämnda omfattar dock endast perioder med beteckningen C. Wielowiejskis för Centraleuropa (1970) visar mindre avvikel-ser. I detta arbete har Lund Hansens kronologi varit av betydelse inte minst därför att det be-handlar skandinaviska fynd.

Av senare bearbetningar med lokal anknyt-ning till Skåne och därför av särskilt intresse för Uppåkramaterialet kan man nämna Jprgensen 1989 för yngre romersk järnålder på Bornholm.

Jorgensens kronologiska system är särskilt läm-pat för analys av fibulor i Sydsverige trots att typerna inte visar full samstämmighet. Det har varit ett viktigt instrument i vårt arbete med grup-pering av fibulorna från Uppåkra. Jprgensens och Godlowskis bidrag är också en viktig del av

den fibulakronologi för romersk järnålder och folkvandringstid som presenterats i artikeln Fibel und Fibeltracht i Hoops vol. 8, 1994. Av betydelse för överblicken över det komparativa materialet är utom de nämnda Albrectsens pub-likationer för Fyn ( 1956, 1968) samt Ethelbergs (1986; 1990) och Ringtveds (1986) för Jylland, och för Själland Ethelbergs nyutkomna arbete om Skovgårde (2000). För bearbetningar av fibulamaterial från Skåne kan man nämna Stjern-quist 1955; 1961 och 1977.

Det skall framhållas att man vid bearbetning av detektormaterial är helt och hållet hänvisad till typstudier. Detta medför svårigheter vid för-sök att anknyta till kronologiska indelningar.

Resultatet av typstudierna kan mera sällan för-ankras i slutna fynd. Varken relativ eller absolut kronologi kan utläsas ur ett material av denna karaktär. De kronologiska indelningarna t.ex.

Jprgensen 1989 rör sig med finindelning av perioderna med faser på ca 20 år. Man kan ifrå-gasätta om en sådan är användbar vid kompara-tiv analys även om den kan förankras i ett lokalt material där man har en successiv beläggning på gravfält. Det har i varje fall inte varit möjligt att tillämpa den vid bearbetningen av detektor-materialet från Uppåkra boplatsen. En annan svårighet vid försök till anknytning till typer i existerande system är att fibulamaterialet uppen-barligen visar stora regionala variationer.

Vid bearbetningen av detektormaterialet kan man alltså inte göra en finindelning. Vi kommer i stället att presentera ett försök till gruppering i enlighet med Eggers' huvudgrupper: B 1, B2, Cl, C2, C3.

Grupperingen av material i B 1 och B2 er-bjuder vissa problem. De fibulor som förts till B 1 är tämligen likartade. Det föreligger inte några äldre fibulor (Völling 1994). Ögonfibulor saknas också i vårt material. Var gränsen går typologiskt mot B2 är inte helt klart särskilt som en del av spännena är slitna med svårighet att iakttaga detaljer. Osäkerheten gäller bl.a. de kraftigt profilerade. För dessa är vår gränsdrag-ning mot B2 sannolikt alltför schematisk. Som helhet är dock B2 materialet mera varierat än B 1. För B2 råder ibland osäkerhet om gräns-dragningen mot Cl. Detta är ett problem som iakttagits även i andra sammanhang (ifr Lund

Han sen 1987; J 0rgensen 1989).

I det material som tillvaratagits finns även fibulor som är besläktade med material på provinsialrome1 kt område. Ett lö fynd har en jämnbred båge med fläckvis glildbeläggning och med antydan till djurhuvud på foten. Denna fibula, som kan dateras till 100-talet, har an-knytning till provinsialromerska former bl.a.

sådana med emaljinläggning (Kovrig 1937;

Böhme 1972).

Trots att en finindelning inte kan göras har det dock varit möjligt att gruppera fibulor i Cla och C 1 b eftersom materialet motsvarande dessa perioder är rikt. Däremot är gränsen mellan Clb och C2 oklar. Till C2 hör enligt den gängse grnpperingen ~ rmer med dekoration av press-bleck och gla inläggningar, en del barocka till sin karaktär. Dit kan man vidare föra former med fast nålhållare som pekar framåt mot fmmer i C3 (Schulze 1977; jfr Schach-Dörges 1970). I detektormaterialet saknas de flesta av dessa. Det finns inte heller sena former av fibulan med om-slagen fot. Följden blir att C2 blir en mycket fyndfattig period om man bygger på det här bear-betade materialet. Eftersom gränsen mellan C 1 b och C2 är oklar har vi valt att föra samman mate-rialet från dessa perioder. Fattigdomen på former i C2 torde inte helt bero på luckor i vårt material utan till viss del bero på oklarheter i fråga om dateringarna och, sannolikt, brister i systemet.

Det nyligen publicerade stora materialet från Skovgårde på Själland med ett 40-tal fibulor från Clb och början av C2 framhåller dessa problem (Ethelberg 2000). Man kan tillägga att i Norge lever fibulor med hög nålhållare kvar åtminstone in i C2 och kanske in i C3, liksom barocka former av fibulor med pressbleck och glasinläggning Ufr Hansen 1972 och 1995).

C3 har i vår gruppering blivit förhållande-vis enhetlig. Det har emellertid inte varit möjl-igt att använda Almgrens beteckningar för denna grupp då hans system inte täcker det förhållan-devis rika materialet från romersk järnålders slut-skede. Fibulorna får i stället namnbeteckningar som användes i litteraturen: haraldstedfibulor, nydamfibulor, trådformade och bandformade fibulor med profileringar. Ornamentiken är varierad. Karakteristiska är n ydamfibulorna med sina knoppar, haraldstedfibulornas snedstrierade

fot och fibulor med profileringar på båge och fot. Även linjeornament är vanliga.

Haraldstedfibulorna som i det nordiska mate-rialet definierats av Norling-Christensson (1957;

Nordahl 1959) har en förhållandevis lång livstid ända in i folkvandringstid och visar många varia-tioner. De är besläktade med Niembergerlibul-orna på kontinenten (Werner 1951; Bemmann &

Hahne 1994; Reichstein 1975; Schmidt 1999;

Leube 1999; Schulze-DöITlamm 1986). Det finns numera ett förhållandevis stort material på svenskt onU"åde vilket kan jämföras med fibulorna från Uppåkra. Variationer i ornamentiken är därvid av betydelse.

Nydamfibulorna har ingående behandlats av Bemmann 1993 som med utgångspunkt från material i nordvästra Tyskland, i första hand Schleswig Holstein, delar in dem i 6 olika vari-anter. De hör i hans system hemma i Eggers C3 vilket innebär 300-talet efter ca 310/320. De bildar utgångspunkt för de korsformade. C3 är enligt andra forskares uppfattning början av folkvandrings tid.

Bemmanns kartering och gruppering av nydamfibulorna täcker inte det svenska mate-rialet. Nya har tillkommit och variationerna är stö1Te än vad som antagits. Det finns möjlighe-ter att göra en ny bearbetning. Betydelsefulla fynd är därvid fyndet från Löddeköpinge (Ohls-son 1973), järnåldersgravar vid Sagaholm (Wihlborg 1972) samt gravfynden från Kristine-berg (Stjernquist 1994) m.fl. I gravarna från Kristineberg är nydamfibulan kombinerad både med haraldstedfibulor och med en mycket sen fibulaform med omslagen fot. Dessa gravar lig-ger på gränsen till folkvandringstid (Stjernquist 1961; Reichstein 1975). För kontinentalt mate-rial med sena former av haraldstedfibulor jfr Schulze-DöITlamm 1986.

En grupp fibulor från Uppåkra tillhör över-gångsskedet till folkvandringstid och har fått den sammanfattande benämningen C3/D 1. Det är former som man i nuvarande forskningsläge inte kan bestämma närmare då tillräckJiga fynd-kombinationer saknas. Det är sena haraldsted-och nydamfibulor haraldsted-och fibulor med kort eller lång nålhållare, och med kraftig profilering. Detta material kan bearbetas vidare (Slomann 1977;

Stjernquist 1977 m.fl.; jfr Åberg 1956).

Datering Typ Inv. 11r. Kommentarer Längd mm

Bl AIV:72 U 6141 34

Bl A IV:75 U 4744 42

Bl A IV:75 U 4745 35

Bl A IV:75 U 5705 Sliten 34

Bl A IV:75 U 5739 Silverinläggning 42

Bl A IV:75 U 6831 40

Bl A IV:80 eller 92 U6852 25

B2 AV:96 U 4518 41

B2s A V:97 U 236 Sliten 23

B2 AV:120 U2999 28

B2 AV:120 U6125 33

B2 A V:128 U 4112 29

B2 AV:128 U4177 26

B2 A V:128 U 5873 26

B2 A V:128 U 6554 28

B2 AV:128 U 6646 Endast huvud

B2 A V:148 U 1448 30

B2 A V:148 U 4547 30

B2 A V:148 eller 151 U 5730 26

B2 A V:151 U 5731 Sliten 33

B2 A V:151 U6901 33

B2 AV:151 U 7100 29

B2 AV U 6542 Svår att inordna 32

2 årh. A:TafelXI:243 U 9798 Charnierfibula, böjd nål, orn., djurhuvud på fot, förgylld 45

Cla A VI:181 U 1234 36

Cla A VI:181 U 4885 Fragment

Cla A VI:181 U 4928 32

Cla A Vl:181 U 5747 Ca. 37

Cla A VII:193 U 3329 28

Cla A Vll:193 U 3899 Ca. 37

Cla A Vll:193 U 5812 Ca. 36

Cla A Vll:201 U21 Ca. 35

Cla A VII:201 U 5888 26

Cla A VII:201 U7125 Ca. 32

Cla A VII:201 U7174 28

Cla A VII:201-202 U 4163 26

Cla A VII:201-202 U 5886 26

Cla A VII:202 U 5108 24

Clb/C2 A Vll:196 U 493 37

Clb/C2 A VII:196 U 1201 25

Clb/C2 A VII:196 U 1371 40

Clb/C2 A VII:196 U 1671 34

Clb/C2 A VII:196 U3649 38

Clb/C2 A VII:196 U 4258 5 cirklar nålhållaren 38

Clb/C2 A VII:196 U 4755

Clb/C2 A Vll:196 U 5828 Tremolierstick i zickzack 38

Clb/C2 A VII:196 U 6159 47

ClbIC2 A VII:196 * Av silver. Tremolierstick på fot i zickzack Ca. 33

Clb/C2 A VII:205 U 4139 48

Clb/C2 A VII:205 U 4849 3 linjer med tremolierstick längs bågen

Clb/C2 A VII:205 U 5316 2 linjer på bågen Ca. 46

Tabell 1. Fibulor från romersk j ämålder i U ppåkra. A=Almgren 1923, U =L UHM 31000, Id=identifikationsnummer för grävningsfynd, *=funnen i an!. 96 vid grävning 1992:2, **= funnen i grävning i schakt 1999:1. X=l,49, Y=2,00, Z=31,37.

Datering Typ I11v. nr. Kommentarer Lä11gd111m

C3 Haraldstedfibula U 769 Kantlinjer längs båge och fot 45

C3 Haraldstedfibula U 827 Kantlinjer längs båge och fot zickzackmönster 45 C3 Haraldstedfibula U 927 Fragment. Snedstrierad fot

C3 Haraldstedfibula U 1334

C3 Atypisk Haraldsted U 1404 Kantlinjer längs båge och fot. Facetter och tvärstrierad fot 40

C3 Haraldstedfibula U 1843 Tvärlinjer på båge och snedstrierad fot 58

C3 Atypisk Haraldsted U 2658 Kantlinjer på båge och facetter på fot 30

C3 Haraldstedfibula U 3482 Kant-och tvärlinjer på båge och snedstrierad fot Ca. 89

C3 Haraldstedfibula U 3570 Snedstrierad fot 49

C3 Haraldstedfibu 1 a U 4077 Linje-, punkt- och facettornering på båge 55 C3 Haraldstedfibula U4101 Fragment

C3 Haraldstedfibula U 4114 35

C3 Haraldstedfibu la U 4774 Kantlinjer på båge, och facetter och tvärlinjer på fot 38

C3 Haraldstedfibula U 4843 Tvärlinjer på båge och fot 42

C3 Haraldstedfibula U 4926 Kantlinjer, tvärlinjer och facetter på båge, snedstrierad fot 38 C3 Haraldstedfibula U 5035 Tvärlinjer och facetter på båge

C3 Haraldstedfibula U 5118 Ovala stämplar längs kanten på bågen 40

C3 Haraldstedfibula U 5618 Tvärlinjer och facetter på båge 81

C3 Haraldstedfibula U 5842 32

C3 Haraldstedfibula U 6069 Punkter, tvärlinjer och facetter på båge, snedstrierad fot Ca. 31 C3 Haraldstedfibula U 6201 Tvärlinjer och facetter på båge, och snedstrierad fot

C3 Haraldstedfibula U 6656 Tvärlinjer och facetter på båge 50

C3 Haraldstedfibula U 6658 Punkter på båge och tvärlinjer på fot

C3 Haraldstedfibula ** Halvmåneformade stämplar i rader på båge snedstrierad fot 61 C3 Haraldstedfibula Id. 7494 Av järn. Fragmentarisk

C3 Haraldstedfibula Id. 8913 Av järn 58

C3 Haraldstedfibula Id. 8935 Av järn Ca. 60

C3 Haraldstedfibula

C3 Nydamfibula U 1243 Sliten 48

C3 Nydamfibula U 4153 43

C3 Nydamfibula U7074 Fragment, spiral och knopp

C3 Nydamfibula Id. 9652 S treckornerad på båge och fot 74

C3 Hoops 105:10 U 4339 32

C3 Obestämbar typ U3287 Bandformig båge, fot saknas. Variant av Haraldstedfibula? 39

C3/D U 67 Kort nålhållare och profilering på båge och fot 38

C3/D U 1378 Kort nålhållare och profilering på båge och fot 35

C3/D U 1447 Sliten. Profilering på båge och fot 40

C3/D U 3402 Bandformig båge med spår av profilering, kort fot. Sliten 48

C3/D U4199 Kort nålhållare och tvärlinjer på båge och fot 35

C3/D U 4571 Trådformig båge och kort nålhållare 45

C3/D U 4637 Profilering på båge och fot

Oklar U 1895 300-tal? 33

Oklar U 3336 Enbart fjäder

Oklar U3676 Fragmentarisk, näbbforrnig fot

Oklar U 3678 Bandformig båge, sliten

Oklar U 5420 Spiral, yngre romersk järnålder?

Oklar U 5696 Fragment av bred fot, 300-tal ?

Oklar U6060 Fragment av bandformig båge, sliten

Oklar U 6526 Bandformig båge och kort fot, 300-tal ? 33

Tabell 1, forts. Fibulor från romersk järnålder i Uppåkra. A=Almgren 1923, U=LUHM 31000, ld=identifikations-nummer för grävningsfynd, *=funnen i anl. 96 vid grävning 1992:2, **= funnen i grävning i schakt 1999:1.

X=l,49, Y=2,00, Z=31,37.

Typologisk-kronologisk