Författare:Catarina Hansson & Rolf Uppström Utgivningsår: 2014
Förlag: Gleerups utbildning AB
Läroboken har 207 sidor uppdelat på 16 kapitel. Kapitlet om järnåldern består av 18 sidor varav 10 sidor handlar om vikingarna.
Hur beskrivs en växelverkan mellan olika kulturer?
Det står en hel del om andra kulturer och deras nytta för nordborna. Till exempel beskrivs det hur nordborna fick kunskapen om att skriva från människor från andra kulturer.
Precis som människorna kom invandrande söderifrån, kom nya idéer tankar och föremål också söderifrån.
Utkik Historia (2014, s. 12)
Boken framställer den nordiska kulturen som jämställd med andra kulturer i frågan om vem som kunde bli en träl, dvs. det fanns också trälar som var nordbor
Det hände också att mycket fattiga människor själva valde att bli trälar på en gård. Då visste de att de åtminstone fick mat och någonstans att bo. Det fanns också människor, som hade en skuld till en husbonde, som de inte hade råd att betala. Då fick de istället ersätta husbonden med att arbeta som träl på hans gård.
Utkik Historia (2014, s. 16)
- 18 - Ett flertal länder nämns som destinationer för vikingarnas handelsresor däribland Nordafrika, Iran och Ryssland. Detta innebär att andra kulturer tydliggörs och framställs som viktiga för nordborna. Handeln var lika viktig då som nu och det blir lätt för eleverna att dra kopplingar till dagens samhälle ur ett ekonomiskt perspektiv. Däremot kan det sociala perspektivet inte ses i texten vilket kan ses i att kulturerna i vikingarnas nya destinationer inte beskrivs överhuvudtaget, länderna nämns endast som destinationer för nordborna.
En hel sida tillägnas de tre historiska kulturerna Egypten, Grekland och Romarriket. De tre kulturernas kunskaper belyses och läsaren får på denna sidan ett perspektiv som framställer de tre stora kulturerna som mycket viktiga i historien. Avsnittet finns tidigt i kapitlet vilket kan ge läsaren ett perspektiv på att dessa kulturers kunskaper fanns mycket tidigt i historien och kom till Norden i ett senare skede.
Man skrev på papyrus med en sorts bildskrift som vi kallar för hieroglyfer.
Det var även under denna period som man byggde de stora pyramiderna.
Egyptens storhetstid räknas i tre perioder under åren 2700 f.Kr. - 1087 f.Kr.
Den antika Greklands storhetstid varade från mitten av 200-talet f.Kr. till strax före Kristi födelse.
Vi ser spår från denna tidsperiod, till exempel de olympiska spelen. Vi använder fortfarande många ord som har kommit från denna grekiska period, till exempel skola, teater, demokrati och filosofi.
Romarriket täckte under sin storhetstid stora delar av Medelhavsområdet, delar av Nord- och Östeuropa samt Egypten.
Än idag finns akvedukter kvar som romarna byggde för att transportera vatten. I Rom finns Colosseum kvar, där man hade spel med bland annat gladiatorer.
Utkik Historia (2014, s. 12)
Andra länder och kulturer bidrog alltså med en hel del kunskap och nytta för nordborna.
Vad skrivs om de olika kulturerna?
Det nordiska perspektivet fokuseras i läroboken. Det kristna perspektivet är dock mycket framträdande och något som beskrivs i mycket positiva ordalag, dvs. “segrade kristendomen”,
“Missionsarbetet hade lyckats”.
Omkring år 1000 segrade kristendomen. Missionsarbetet hade lyckats - Norden blev en del av det kristna Europa.
Utkik Historia (2014, s. 21)
Runstenarna beskrivs som viktiga historiska källor.
En del av vår kunskap om till exempel vikingatiden har vi hämtat just från runstenar.
Utkik Historia (2014, s. 11)
Vid genomläsning och analyser av övriga inkluderade läroböcker har vi förstått att de källor som varit viktiga för att vi ska kunna veta något om vikingatiden är nedskrivna av andra
- 19 - kulturer då vikingarna inte använde sig av något vidare skriftspråk. Här skulle alltså andra kulturer kunnat få en större plats i läroboken. Runstenarna berättade inga långa historier utan budskapet på dem var oftast mycket korta och inte så berättande.
Den kristna kulturens överlägsenhet framhävs på ett tydligt sätt genom texten då författaren använder sig av begreppen e.Kr och f.Kr samt det avsnitt där vikingatiden får ett slut då kristendomen segrar. Dock finns det i läromedelstexten flera exempel på hur andra länder och kulturer bidrog med kunskap och nytta för nordborna.
- 20 -
7 DISKUSSION
Läroböcker har en tradition av att förmedla kunskap och elevernas uppgift är mer eller mindre att inhämta informationen så som den står skriven. Med detta faktum är det viktigt att
eleverna får tillfälle att reflektera för att kunna göra nya erfarenheter (Säljö 2000). När det gäller historieundervisningen är det av yttersta vikt att eleverna ges möjlighet att få både sin egen historia bekräftad samt kan ta del av andra kulturers historia (Lozic 2010).
Då författarna av läroböckerna antas följa den rådande läroplanen är det av stor vikt att förstå vad som kan påverka författandet. Läroplanerna Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11 följer samhällets utveckling gällande gruppsammansättningar i fråga om mångkultur i skolans verksamhet. Den största förändringen sker med Lpo 94 (Utbildningsdepartementet 1994) då man för första gången använde begreppet interkulturellt lärande. Innan dess hade man i Lgr 80
(Skolöverstyrelsen 1980) betonat inkludering i skolan för alla elever med ett annat hemspråk än svenska, dock inte ur ett interkulturellt perspektiv där syftet är att lära av varandras
kulturer. Sverige får en ny alliansregering efter valet 2006 som bland annat gör förändringar i läroplanens centrala innehåll (Gruber & Rabo 2014). Men den nya formuleringen att arbetet genom skolans värdegrund ska ske “i överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism” (Skolverket 2019) riskerar att undervisningen leder till att den kultur som är i majoritet i Sverige hamnar i överläge vilket kan leda till exkludering och i förlängningen kan utgöra ett hinder för interkulturell undervisning. Detta påvisas även av Nordgren (2017). Lgr 11 framhäver ett förtydligande av det interkulturella perspektivet då formuleringen framhäver att både det egna kulturarvet och delaktighet i den gemensamma kulturen utvecklar förståelse och solidaritet för andra människor och kulturer (Skolverket 2018).
I vår undersökning har vi analyserat hur interkulturella perspektiv framställs i kapitlen om järnåldern i svenska läroböcker i historia för årskurs 1 - 6 för att främja en inkluderande undervisning i dagens mångkulturella klassrum. Vi sammanfattar i diskussionen vad vi kommit fram till genom att systematisera svaren med hjälp av tre kategorier, det
interkulturella perspektivet, språkbruket samt framställandet av mänskligt och kulturellt värde.