• No results found

Genom laktester fås ett mått på hur lättlakat ett material är. Av de laktester som rekom-menderas i mottagningskraven för deponier [5] är det endast enstegs skaktest vid L/S 10 som är genomförbart för de finkorniga och vattenhållande sediment som bildas i dag-vattenanläggningar.

Tabell 6 Utlakade halter vid L/S 10 från sediment i fyra svenska vägdagvattendammar [38]. Jämförvär-den från Naturvårdsverkets deponeringsföreskrifter [5]. Färgmarkerade värJämförvär-den är högre än deponigränsvärdet för inert respektive icke farligt avfall.

Utlakningsresultat för sedimenten från de fyra dammarna redovisas i Tabell 6 tillsam-mans med Naturvårdsverkets gränsvärden för deponering på deponier för inert avfall, icke farligt avfall respektive farligt avfall [5].

Kapitel 5 Sedimenthantering

Skaktest, enstegslakning Deponigränsvärden

Enhet E4 Linneaholms-dammen E4/E20 Vårby- dammen E20 Barva damm 4 E6 Uddevalla- bron Inert avfall Icke farligt avfall Farligt avfall L/S L/kg 10 10 9,9 10 10 10 10 pH 6,7 6,1 7,2 7 Lednings- förmåga mS/m.25 °C 106 31,8 8,18 12,6 Redox Eh mV 318 307 309 281 Utlakad mängd: Al mg/kg TS 0,87 0,48 206 3,9 As mg/kg TS 0,016 < 0,02 < 0,01 <0,01 0,5 2 25 Ba mg/kg TS 0,6 1,3 3,9 0,31 20 100 300 Ca mg/kg TS 774 354 128 88 Cd mg/kg TS 0,0073 0,002 0,0029 0,0008 0,04 1 5 Co mg/kg TS 0,1 0,098 0,085 0,062 Cr mg/kg TS 0,0056 0,017 0,17 0,043 0,5 10 70 Cu mg/kg TS 0,2 0,09 0,68 0,43 2 50 100 Fe mg/kg TS 0,51 0,48 203 12 Hg mg/kg TS < 0,0003 < 0,0003 0,0006 0,0002 0,01 0,2 2 K mg/kg TS 75,5 41 28,4 15,5 Mg mg/kg TS 220 61,4 78 11,5 Mn mg/kg TS 4 2,8 3,3 0,82 Mo mg/kg TS 0,19 0,01 < 0,005 0,05 0,5 10 30 Na mg/kg TS 933 80,4 169 123 Ni mg/kg TS 0,1 0,22 0,2 0,4 0,4 10 40 Pb mg/kg TS 0,0053 0,0038 0,57 0,05 0,5 10 50 S mg/kg TS 1 140 354 6 54,5 Sb mg/kg TS 0,77 0,093 0,0011 0,12 0,06 0,7 5 Se mg/kg TS 0,0019 0,0017 0,0039 0,0019 0,1 0,5 7 Si mg/kg TS 40,4 23,7 248 32,6 V mg/kg TS 0,0053 0,0009 0,37 0,018 W mg/kg TS 55,8 Zn mg/kg TS 2,3 8,8 1,8 2,2 4 50 200 DOC mg/kg TS 69 120 266 62 500 800 1 000 Fenolindex mg/kg TS 0,1 0,2 5 0,2 1 Fluorid mg/kg TS 6 5 20 <2 10 150 500 Klorid mg/kg TS 850 85 74 100 800 15 000 25 000 Sulfat mg/kg TS 3 900 1 200 < 50 150 1 000 20 000 50 000

Utlakningen var relativt liten och endast ämnet antimon (Sb) överskred gränsvärdet för deponering på en deponi för icke farligt avfall. Antimon är ett ämne som lakar mest vid neutrala och höga pH trots låga totalhal-ter och det har pekats ut som ett av de kritis-ka ämnena för avfall som deponeras [36]. Användningen av antimon har ökat under senaste 30-40 åren [29] och ämnet finns bland annat i flamskyddsmedel och smörj-medel.

Notera att Linneaholmsdammen, vars sedi-ment innehöll högst halter av koppar, bly och zink, visar på lägre utlakning av dessa ämnen från sedimentet än andra dammar. Troligtvis beror det på en högre fastläggning till organiskt material i Linneaholmsdam-men.

Eftersom mycket få sediment från vägdag-vattenanläggningar har testats med laktester och eftersom sedimenten är förhållandevis unga ska de redovisade resultaten endast ses som exempel.

6. Litteratur

Lagar och regler

[1] SFS 1998:899 Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. I förordningen

finns förteckning över miljöfarlig verksamhet för vilken tillstånds- eller anmälningsplikt gäller. Tre prövningsnivåer A, B, C beskriver var tillstånd skall sökas.

[2] KIFS 2001:3 Kemikalieinspektionens föreskrift om Kriterier för klassificering och

märkning av kemiska produkter.

[3] Miljökvalitetsmål Nationella miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt. Består av sexton

miljömål varav t.ex. Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Myllrande våtmark samt God bebyggd miljö kan beröra öppna vägdagvattenanläggningar.

[4] NFS 2004:4 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om hantering av

bränn-bart avfall och organiskt avfall.

[5] NFS 2004:10 Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfarande för

mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall.

[6] NV Handbok 2003:8 Farligt avfall. Handbok med allmänna råd enligt 2001:1063.

[7] NV Handbok 2007:1 Mottagningskriterier för avfall till deponi, Handbok med allmänna råd till

NFS 2004:10.

[8] SFS 1998:808 Miljöbalken, MB.

[9] SFS 2001:512 Förordning om deponering av avfall.

[10] SFS 2001:1063 Avfallsförordningen.

[11] SFS 2004:660 Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Kallas vatten-förvaltningsförordningen. Förordningen beskriver de åtagande som ålagts Sverige genom EU:s vattendirektiv. Centralt i förordningen är att samtliga vattenförekomster ska uppnå god status och tillståndet får ej försämras. Bedömning av status görs enligt miljökvalitetsnormer som anges av Naturvårdsverket.

[12] 1999/33/EG Rådets beslut om kriterier och förfarande för mottagning av avfall vid avfallsdeponier i enlighet med artikel 16 i, och bilaga II till, direktiv 1999/31/EG.

[13] 2000/60/EG Vattendirektivet. Ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område.

Övriga referenser

[14] ATB VÄG. Allmän teknisk beskrivning för vägkonstruktioner. Vägverket. http://www.vv.se/templates/

page3____14328.aspx tillgänglig

septem-ber 2007.

[15] Avfall Sverige, 2007. Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor. Rapport 2007:01. Avfall Sverige utveckling, Malmö.

[16] Deruelle F., 2004. Caractérisation, traitement et valorisation des sédiments issus de l'assainissement pluvial, Mémoire de DESS, Univ des Sciences et Techni-ques de Lille, 50 sid.

[17] Environmental Protection Agency (EPA). www.cfpub.epa.gov/npdes/stormwater/ menuofbmps/index.cfm. tillgänglig juni

2007.

[18] Funelöv, C. och Nerf, E., 2003. Renings-effektivitet i vägdagvattendammar utefter E18/E20 i Region Mälardalen, Examens-arbete nr 2003-061 vid Mälardalens högskola, Västerås.

[19] Kocher, B., 2006. Percolation through soil is an effective treatment for road runoff. Transport Research Arena Europe 2006. [20] Nationalencyklopedin, 1994.

[21 Naturvårdsverket, 1994. Infiltrationsanläggningar Faktablad 4. Markbädd -Faktablad 5.

[22] Naturvårdsverket, 1996. Generella riktvärden för förorenad mark. Rapport 4638.

[23] Naturvårdsverket, 1999. Sjöar och vattendrag, Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Rapport 4920.

[24] Naturvårdsverket, 2003. Efterbehandling av förorenade sediment - en vägledning. Rap-port 5254.

[25] Naturvårdsverket, 2005. Beräkningsmo-dell - riktvärden för mark. Remissversion 050704.

[26] Naturvårdsverket, 2007. Tillståndsklass-ning av metaller i sediment.

www.naturvardsverket.se/sv/Tillstandet-i- miljon/Bedomningsgrunder-for-miljokva- litet/Fororenade-omraden/Fororeningsni- vaer/Jamforvarden-for-fororenade-sediment/

[27] Nielsen E., 2006. Skötsel av vegetation i dagvattenanläggningar - en kunskapsöver-sikt. FUD rapport 9990. Vägverket Konsult, Solna.

[28] Nordtest, 1996. Solid waste, particulate materials: Sampling. NT envir 004, Nordisk Innovations Center, Espoo. http://www.nordicinnovation.net/ article.cfm?id=1-834-440

[29] Sternbeck, J., Palm, A. och Kaj, L., 2002. Antimon i Sverige - användning, sprid-ning och miljöpåverkan. IVL rapport B1473, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Stockholm.

[30] Vägverket, 2003. Funktionen hos vägdag-vattendammar. VV Publ 2003:188. [31] Vägverket, 2004. Vägdagvatten - Råd och

rekommendationer för val av miljöåtgär-der. VV Publ 2004:195.

[32] Vägverket, 2006. Dagvattendammar - Om provtagning, avskiljning och dammhy-draulik. VV Publ 2006:115.

[33] Vägverket, 2007. Hantering av vägdikes-massor - Råd och rekommendationer. VV Publ 2007:101. Manuskript.

[34] Vägverket Region Väst, 1998. Vägar och våtmarker. Ett ekologiskt inspirationspro-jekt utefter nya E6 i Halland.

[35] Vägverket Region Väst, 1999. Biologisk och hydrologisk uppföljning av anlagda våtmarker längs nya E6 i Halland 1996-1998.

[36] Wadstein, E., Håkansson, K., Tiberg, C. och Suer, P., 2005. Kritiska deponiavfall -som inte klarar gränser för att deponeras på en deponi för farligt avfall. SGI Varia 555. Statens geotekniska institut, Linkö-ping.

[37] Wadstein, E. och Arm, M., 2007. PM angående öppna vägdagvattenanläggning-ar – inventering av erfvägdagvattenanläggning-arenheter. Statens geotekniska institut, Linköping.

Manuskript

[38] Wadstein, E. och Lindeberg, J., 2007. Sedimentprovtagning i vägdagvattendam-mar - Eskilstuna, Stockholm, Göteborg. Statens geotekniska institut, Linköping.

Manuskript.

[39] Fagerman, J., 2007. Korrelation mellan kloridhalt och konduktivitet i vattenprov och jordprov – Vägverkets saltlada i Bjursholms kommun. PM. WSP/Vägver-ket.

[40] Holgersson M., 2006. Olja i vägdagvatten – förekomst och val av reningsmetod, Examensarbete vid Göteborgs Universitet i samarbete med Vägverket Region Väst. [41] Lundberg K. och Lindmark P., 2004.

Rening av vägdagvatten. SGI Vägledning 7. Statens geotekniska institut, Linköping. [42] Vägverket, 2007. Handledning -

Bered-skapsplanering för skydd av vattentäkt vid olycka med farligt gods. VV Publ

2006:132 (remissutgåva)

[43] Personlig kommunikation med Martin Larsson Vägverket Region Stockholm och Anne Andersson Vägverket Region Skåne. 2007.

[44] Vägverket, 2007. Hantering av uppgrävda massor - administrativa krav. VV Publ 2007:99.

Läs mer i:

Alexandersson, H., Ekstam, U. och Forshed, N., 1986. Stränder vid fågelsjöar. Om fuktängar, mader och vassar i odlingslandskapet. LTs förlag.

Durling, M. och Jacobsson, K., 2000. Slåtter av vägkanter med upptagande slagslåtteraggre-gat – energianvändning och kostnader vid upptagning, transport och behandling. Examensarbete, Sveriges lantbruksuniversi-tet, Institutionsmeddelande 2000:05, ISSN 1101-0843.

Falk, J., 2007, Erfarenheter av kommunala Dagvattendammar. Svenskt Vatten Utveck-ling, Nr 2007-14.

Lönngren, G., 2001. Vatten i dagen – exempel på ekologisk dagvattenhantering. Stad och land nr 165.

Persson, J,. 2007. Dammars form. Hydrauliska aspekter på anläggning av dammar. Melica-Media förlag.

Stahre, P., 2004. En långsiktigt hållbar dagvatten-hantering. Planering och exempel. Svenskt vatten.

Statens naturvårdsverk, 1976. Metoder för behandling av icke önskvärd vattenvegeta-tion, rekommendationer för främst mekanisk behandling. SNV PM 666. Naturvårdsverket. Sveriges lantbruksuniversitet, 1991. Våtmark

som kvävefälla: En studie av en nyanlagd våtmark i Halland. K Wennberg. Seminarier och examensarbeten nr 14.

Vägverket, 1990. Hydraulisk dimensionering. VV Publ 1990:11.

Vägverket, 2003. Multifunktionella diken. VV Publ 2003:103.

SFS 1971:948 Väglag. Lagen gäller för allmän väg. Enligt 44 § under avdelningen Ordnings-och säkerhetsföreskrifter så gäller att inom ett vägområde får man inte utan vägmyndighet-ens tillstånd 1. Dra elektriska ledningar eller andra ledningar, 2. Utföra arbeten på redan dragen ledning.

SFS 1973:1144 Ledningsrättslag. Enligt denna lag kan den som för ledning eller annan anordning vill utnyttja utrymme inom fastighet få rätt därtill (ledningsrätt). Fråga om ledningsrätt prövas vid förrättning. SFS 1973:1149 Anläggningslag. Enligt denna lag

kan det inrättas anläggning som är gemensam för flera fastigheter och som tillgodoser ändamål av stadigvarande betydelse för dem (gemensamhetsanläggning). Fråga om gemensamhetsanläggning prövas vid förrätt-ning.

SFS 1998:812 Lag med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Kallas Restvattenla-gen. I lagen beskrivs bland annat Rådighet över vatten. För att bedriva vattenverksamhet skall verksamhetsutövaren ha rådighet över vatten.

SFS 1998:1388 Förordning om vattenverksamhet m.m. Anmälan om samråd, särskilda bestäm-melser om markavvattning. Upprättelser om besiktning av vattenverksamhet. I bilagan till förordningen finns län, kommuner och andra områden angivna inom vilka förbud mot markavvattning gäller enligt MB 11 kap. 14§. SFS 2006:412 Lag om allmänna vattentjänster.

Ersätter VA-lagen. Bestämmelserna i denna lag syftar till att säkerhetsställa att vattenför-sörjning och avlopp ordnas i ett större sammanhang, om det behövs med hänsyn till människors hälsa eller miljön. Med avlopp avses i denna lag, bortledande av dagvatten och dränvatten från ett område med samlad bebyggelse eller från begravningsplats samt bortledande av spillvatten eller bortledande av vatten som har använts för kylning.

Related documents