• No results found

4. RESULTAT OCH ANALYS

4.6 Analys av elevenkäten

4.7.3 Utmaningar, hinder och svårigheter

Pedagogerna ser även några hinder, svårigheter och utmaningar med implementeringen av datorerna i klassrummet. En pedagog beskriver att det är lätt att tappa kontrollen över eleverna, dvs att det är svårt att veta om eleverna verkligen gör det de ska bakom skärmen.

Pedagog 3:

Det är en utmaning dels att man måste tänka om. dels att man tappar eleverna lite grann, de sitter bakom sin skärm. En del hamnar på Facebook och andra sajter istället för att göra det man ska.

På följd frågan hur man hanterar ett sådant scenario fortsätter pedagogen;

Då säger man till. Sen finns det ett visst mått av eget ansvar som de måste ta. Jag brukar variera, när jag känner att det inte fungerar alls så stänger vi datorerna, då kör vi på papper istället.

Pedagogen berättar att eleverna har ansvar för sina egna studier, men när eleverna ändå inte klarar av att hålla fokus på uppgiften ber hon dem att stänga av datorerna och ta fram papper och penna istället. En annan pedagog belyser att de yngre eleverna har svårare att hantera datorn som ett arbetsverktyg och att det leder till många

Pedagog 4:

Det finns svårigheter med detta arbetssätt kan jag tycka, speciellt i de lägre åldrarna jag tänker på sexorna och sjuorna. De känns många gånger inte mogna för det…de har svårt att begränsa sig själva till uppgiften, det är så mycket som lockar. De dras till Facebook eller nåt annat, de kan själva inte kontrollera sig och det blir massa konflikter på grund av det.

Pedagog 2:

Jag tycker att man jobbar i olika steg. När man började jobba med datorn så var det mer som en ersättning för papper och penna. Möjligtvis att man sökte lite information. Utmaningen har varit att hitta uppgifter som delvis effektiviserar utbildning men också gör undervisningen bättre än vad den var innan. Det har varit den största utmaningen för mig, att hitta bra sajter, hitta bra information, hitta bra spel, hitta bra aktiviteter och uppgifter.

Pedagogen lyfter fram utmaningarna med En-till-En metoden. Jag tolkar hennes svar som att hon själv måste hitta uppgifter där datorn effektiviserar undervisningen. Nu i efterhand undrar jag även om skolledningen satsar på fortbildning i att stimulera pedagogerna i detta tankesätt eller om de enbart måste söka sina egna metoder och arbetssätt.

Pedagog 4:

De största utmaningarna är att utveckla undervisnings situationer som är digitala, utveckla digitala läroprocesser.

Det framkommer tydligt att lärarna haft utmaningar att integrera datorerna i sin undervisning och de står fortfarande inför nya utmaningar då de hela tiden försöker utveckla nya undervisningssituationer. Alla pedagogerna är överens att tekniken inte alltid fungerar utmärkt. Datorer går sönder, internet uppkopplingen försvinner och dylikt. En pedagog påpekar att övergången till En-till-En metoden är tidskrävande samt förutsätter att man omdefinierar sin lärarroll. Av

Pedagog 2:

Man får lägga ner väldigt mycket tid från början att omdefiniera sina uppgifter, att hitta metoder har varit jätte tidskrävande. Det är så med allt nytt att man får investera mycket tid från början. Nu tycker jag efter tre år att det börjar ge frukt liksom.

När jag frågar om det finns några nackdelar med att arbeta datorintegrerat påpekar alla pedagoger vikten av att lära sig använda datorn som ett arbetsredskap. Eleverna har svårt att hålla fokus på det som är uppgiften och att det är lätt att hamna på digitala medier som inte har med skolarbete att göra. Detta svar är återkommande hos alla pedagoger. En av pedagogerna påpekar att det saknas utbud på e-böcker samt att hon önskar att det fanns fler digitala läromiljöer i moderna språk.

Pedagog 1, förklarar det så här:

Jag tycker det är skolans plikt att lära eleverna hantera datorn som ett arbetsredskap. Samtidigt är utmaningen att lära dem hantera det och förvänta sig att det är ett arbetsredskap. De sitter inte bara och gör skolarbete, men det är inget nytt som kom med datorer. Det gjorde man innan också men då ritade man kanske en gubbe på bänken eller skrev nått och skickade en lapp. Återigen, vuxna gör ju precis samma sak på arbetsplatsen, alla våra lärare har arbetsdatorer och jag kan ge mig på att det inte är en enda av dem som inte går in på antingen sin privata mail eller sociala medier.

På frågan vilka nackdelarna är med En-till-En metoden nämner alla pedagoger att off- tasking är ett stort problem. En av pedagogerna nämner även kränkningar på nätet som kan vara svåra för skolan att upptäcka.

Pedagog 1:

Det finns ju elever som inte kan hantera det här, som verkligen fastnar vid sociala medier, men de hade kanske fastnat vid nåt annat. Jag tror inte de har blivit fler i och med

datorn.En del skolor begränsar ju, stoppar, spärrar via servrar men ska vi lära dom att hantera det som ett arbetsredskap så måste eleverna få ta ansvar. Det har även förekommit att jag suttit och skrivit ut så där fem sidor av konversation mellan två elever som var rejält kränkande och det har vi tagit tag i precis som alla andra kränkningar. Det är svårare för att man missar ibland men samtidigt enklare för att du har det skrivet och du kommer ofta längre för att ingen kan säga det har inte jag gjort.

Pedagogen belyser vikten av att inte begränsa datorns användningsområden och att vissa skolor spärrar sidor eller andra funktioner på datorn. Pedagogen uppmanar i stället att det är skolans roll att lära eleverna hantera datorn på adekvat sätt.

Related documents