GUMMIGRANULAT I KONSTGRÄSPLANER
6. Mikroplastutsläpp från industriell produktion och
6.1. Utsläpp och spridning av mikroplast från industriell produktion och hantering
hantering av plast
6.1. Utsläpp och spridning av mikroplast från
industriell produktion och hantering
Materialförluster från industrier som tillverkar plast eller plastprodukter har
identifierats som en av källorna till utsläpp av mikroplast i Sverige. Vid tillverkning av plastprodukter används plastråvara i form av plastpellets. Materialförluster av
plastpellets kan ske som punktutsläpp till vatten och luft både från anläggningar som tillverkar pellets eller anläggningar som använder pellets som insatsvara.
Materialförluster kan även ske som diffusa utsläpp vid tranporter av plastpellets mellan dessa anläggningar. IVL uppskattar de totala årliga materialförlusterna av plastpellets i Sverige till 310–533 ton. Uppskattningen baseras på total tillverkning och användning av plastpellets i Sverige multiplicerat med en emissionsfaktor från studier i Danmark och USA. Hur mycket av dessa förluster som hamnar i vattnet är okänt (Magnusson et al. 2016).
Det finns två tillverkare av plastpellets i Sverige, båda lokaliserade vid havet i
Stenungsund. Sammanlagt har de tillstånd att tillverka drygt 1 000 000 ton plastpellets per år. Vid en av anläggningarna finns tillstånd att årligen släppa ut 6 ton PVC till vatten, uppmätta utsläpp till vatten vid anläggningen uppgick dock till 0.9 ton 2015. För den andra anläggningen finns inga uppmätta värden. Det finns cirka 90 tillverkare av plastprodukter i Sverige som använder betydande mängder plastpellets som insatsvara. Det är okänt hur stora materialförlusterna från dessa anläggningar eller under tranporterna till dem är.
Typ av partikel: Plastpellets
Partikelstorlek: Vanligen 2–5 mm men även finkornigare förekommer Typ av plast: PVC eller polyeten
Förekomst av farliga ämnen: Kan eventuellt förekomma som tillsatsämnen i plasten Förmåga att absorbera och transportera miljögifter: Okänt
Dokumenterad (uppmätt) förekomst av mikroplast från källan i havet: Okänt Sannolikheten för att utsläppet av mikroplaster från källan når hav, sjöar och vattendrag: Stor – produktionen sker vid anläggningar vid havet. Faktiskt uppmätta
utsläpp finns
Risk för stora punktutsläpp av mikroplast: Ja – från de två tillverkarna av plastpellets i
6.2. Orsaker till utsläppen
Det finns beteenden, val och beslut av olika aktörer som kan resultera i okontrollerade utsläpp av mikroplast från industriell produktion:
• Materialförlust från anläggning för tillverkning av plastpellets • Materialförluster under transport
• Materialförlust från anläggning som använder plastpellets som insatsvara. 6.2.1. MATERIALFÖRLUST FRÅN ANLÄGGNING FÖR TILLVERKNING AV
PLASTPELLETS
Det finns idag endast två företag i Sverige som tillverkar plastpellets. Inovyn Sverige AB, som tillverkar pellets av PVC, och Borealis AB, som tillverkar pellets av polyeten. Båda ligger vid Askeröfjorden i sydvästra delen av Stenungsunds industriområde.
Inovyn Sverige AB är landets enda tillverkare av plastråvaran polyvinylklorid (PVC). På bolagets område finns anläggningar för tillverkning av PVC i form av suspensions- PVC (S-PVC) och pasta-PVC (P-PVC). S-PVC har en kornstorlek runt 0,1 mm medan P-PVC 0,02–2 µm. Bolaget har tillstånd enligt miljöbalken. Beslut och domar reglerar produktionsmängder och utsläpp till luft och vatten, uppgifter om vilka åtgärder som skall vidtas samt vilka försiktighetsåtgärder som skall iakttas. Anläggningen har tillstånd att producera max 260 000 ton PVC per år. Villkoren tillåter utsläpp till vatten på 6 ton PVC per år. Faktisk produktion 2015 var 21 978 ton och uppmätta utsläpp av PVC till vatten var 0,9 ton. Avloppsvattnet från PVC-produktionen leds till företagets PVC-återvinning och under 2015 återvanns 401 ton PVC. Det största miljöförbättrande projektet under 2015 var installation av ett stort påsfilter i PVC- fabriken. I slutet av året påbörjades ett projekt för att minimera damning vid lastning av bulk- och containerbilar (Miljörapport 2015 Inovyn Sverige AB).
Borealis AB är den enda polyetentillverkaren i Sverige. Från den polyeten (PE) som Borealis AB tillverkar gör kunderna bland annat rör och kabelisolering. Polyeten- anläggningens miljötillstånd beviljades 2007 och medger en produktion av 750 000 ton polyeten per år. Faktisk produktion 2015 uppgick till 532 000 ton. Det finns inga villkor som reglerar hur mycket plast som får släppas ut med avloppsvatten eller till luft. Bolaget har dock haft ett utredningsvillkor rörande hur utsläpp av plastpartiklar kan minimeras. I deldom 2015-06-05 (mål nr M 2292-06) fastslog Mark- och
miljödomstolen i Vänersborg att partikelfilter med 10 µm porstorlek för dagvatten och processvatten skulle vara installerade och i drift senast den 1 augusti 2016. Borealis har investerat i två nya filter som ska rena vattnet från mikropartiklar. Det ena ska filtrera dagvattnet, det andra fabrikens processvatten. Vid ett testförsök fångade filtren upp över 99 procent av mikropartiklarna (Miljörapport 2015 Borealis AB).
Borealis (2015) har identifierat tre riskområden för läckage av plastpellets och mikro- plaster samt vilka åtgärder som kan vidtas:
• Vatten från anläggningen (rening av dagvatten och processvatten) • Snöröjning (lagring av all snö på området)
6.2.2. MATERIALFÖRLUST UNDER TRANSPORT
Materialförlust kan även ske under själva transporten, alltså efter att den lämnat tillverkningsanläggningen och innan den når fram till anläggningen som använder plastpellets som råvara. All plastpellets packas i bulk och lämnar anläggningarna i Stenungssund med lastbil, men betydande delar transporteras sedan vidare på båt, färja eller järnväg. Risk för förluster finns vid såväl transport som omlastning till annat transportslag. Transporten kan antingen ske i tillverkarens egen regi eller genom ett fristående transportföretag, oavsett vilket är det transportören som är ansvarig för eventuella läckage under transport. Vi vet inte i vilken utsträckning materialförluster sker under transporterna idag.
6.2.3. MATERIALFÖRLUST FRÅN ANLÄGGNING SOM ANVÄNDER PLASTPELLETS SOM INSATSVARA
Plastråvaran i form av plastpellets används som insatsvara för tillverkning av diverse plastprodukter. Det är okänt hur många anläggningar i Sverige som använder
plastpellets som insatsvara. De anläggningar som är tillståndspliktiga enligt miljöbalken finns dock registrerade i Svenska miljörapporteringsportalen (SMP). Verksamhetskod 25.20 gäller anläggningar som använder mer än 20 ton plastråvara per år.37 Det finns cirka 90 anläggningar inom denna verksamhetskod som alltså
använder betydande mängder plastpellets. I dagsläget finns ingen samlad data om materialförlusterna av plastpellets från dessa anläggningar eller om vilka eventuella åtgärder verksamhetsutövarna vidtagit för att förhindra sådana förluster (Magnusson et al. 2016). Det finns även anläggningar med anmälningsplikt. Dessa registreras i respektive kommun, men någon rikstäckande sammanställning över dessa finns inte.