EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) är centralt för att nå svenska, europeiska och globala utsläppsmål, varför Naturvårdsverkets engagemang i genomförande och utveckling av systemet är av största vikt. Genom stärkt system och högre prisbild har styrmedlet har under 2019–2020 haft stor effekt på utsläppen inom EU. Naturvårdsverkets engagemang i genomförande och vidareutveckling av systemet är av största vikt. Under året har vi fortsatt att fördjupa våra insatser kopplade till EU:s utsläppshandel, vilket givit resultat. EU-kommissionen har granskat medlemsstaternas genomförande av regelverket och konstaterar i sitt utlåtande bland annat att Naturvårdsverkets tillsyn och tillståndsgivning märkbart förbättrats jämfört med den granskning som gjordes år 2014. En kundundersökning under hösten 2020 visar att den totala nöjdheten med Naturvårdsverkets arbete inom EU ETS sedan 2013 har ökat från 53 till 67 i nöjd-kund-index.
Ett stort fokus har legat på insatser inför den fjärde handelsperioden (2021–2030). Detta har inkluderat ett betydande arbete med att bistå EU-kommissionen i att uppdatera de riktmärken och justeringsfaktorer som kommer att fastställa tilldelningen av gratis utsläppsrätter för de 520 av totalt 750 anläggningar som ansökt. De planer för övervakningsmetoder som dessa anläggningar tagit fram har granskats och godkänts.
Naturvårdsverket har vidare bistått Regeringskansliet med en omfattande omarbetning av lag och förordning, samt med att påverka ett flertal områden inom den EU-gemensamma ETS-lagstiftningen som förändras inför fjärde handelsperioden. Betydande insatser har gjorts för att analysera förändringarna och informera verksamhetsutövare om vad de innebär, liksom att utveckla nya it-system, anpassade efter förändringarna.
Ett regeringsuppdrag med syfte att utreda hur svenska företag kan få möjlig- het att vid utsläppsrapportering tillgodoräkna sig biogas som samdistribueras i naturgasnät har slutrapporterats. Naturvårdsverket fortsätter att arbeta med att genomföra förslag som presenterats.
Inom tillsynen har en uppföljning gjorts avseende de gratis utsläppsrätter som tilldelats för perioden 2016–2020. Beslut om sanktionsavgifter har fattats i de fall verksamhetsutövare underlåtit att anmäla ändringar som skulle ha med- fört en minskad tilldelning. I merparten av fallen har verksamhetsutövaren fått erinran om att återlämna det överskjutande antalet utsläppsrätter. Förutom detta har myndigheten fortsatt att arbeta för att hitta brister i verksamhetsutövarnas utsläppsrapporter, bland annat genom att aktivt granska ett urval av dessa.
När det gäller styrmedlets fortsatta utveckling har Naturvårdsverket fortsatt arbetat med omvärldsbevakning och att utveckla analysstödet till Regeringskansliet. Som ett led i detta har Naturvårdsverket faciliterat utbyten mellan tankesmedjor, forskarsamhälle, beslutsfattare och övriga med intresse av systemet. Bland annat kan här nämnas att vi inlett ett samarbete med International Carbon Action Partnership (ICAP), en internationell samarbets- organisation för länder och jurisdiktioner som bedriver utsläppshandel där det finns en möjlighet att utbyta erfarenheter och fördjupa sin kunskap. Våra samarbeten med Kina respektive Kalifornien har fortsatt, båda samarbetena har som syfte att utbyta erfarenheter och identifiera reformområden inom res- pektive utsläppshandelssystem.
Under 2019 omfattades 282 svenska industrianläggningar av kväveoxid- avgiften. Avgiftspliktiga utsläpp av kväveoxid från anläggningar har minskat betydligt, men utsläppsminskningen har stagnerat. För att ytterligare minska utsläppen och klara Sveriges åtaganden om minskade kväveoxidutsläpp bedömer Naturvårdsverket att styrmedlet behöver utvecklas. Naturvårdsverket har under 2020 fokuserat tillsynen på företag som har haft större brister i kväveoxiddeklarationen för deklarationsåret 2019 och företag med stora kväveoxidutsläpp. Dessutom har löpande kontroll av mätinstrument särskilt granskats i företagens kväveoxiddeklarationer, vilket lett till både ändring av redovisningar och införande av nya rutiner för att säkerställa att företagens kväveoxidutsläpp är korrekt redovisade. Naturvårdsverket har även infört möjligheten att kommunicera och delge beslut digitalt genom en förordnings- ändring. Detta har lett till effektivare arbete.
Styrmedelsanalys
Finanssektorn och klimat
Finansiella flöden ska göras förenliga med låga växthusgasutsläpp och anpassning till klimatförändringar enligt Parisavtalets artikel 2.1c. Naturvårdsverket arbetar med frågan på flera plan, rörande både offentliga och privata finansiella flöden. Till exempel redovisar Naturvårdsverket miljö- effekterna av den statliga gröna obligationen samt ger stöd åt EKN i arbetet med att anpassa det svenska exportstödet till Parisavtalet.
Den så kallade EU-taxonomin påverkar flödena av privat kapital och Naturvårdsverket deltar i utvecklings- och implementeringsarbetet. Vi bidrar också till metodutveckling för att bättre kunna följa och därmed så småningom också kunna styra alla finansiella flöden i linje med Parisavtalet.
Naturvårdsverkets arbete har gett ytterligare kunskap för att vidta
utsläppsminksande åtgärder inom finanssektorn. Det har också gjort det möjligt att driva på för ett mer progressivt arbete inom EU:s hållbara finanser. Transporteffektivt samhälle
Naturvårdsverket har vidareutvecklat det arbete som startades 2019 kring ett mer transporteffektivt samhälle (vilket innebär att trafikarbete med energiintensiva trafikslag som bil, lastbil och flyg minskar). Under året har Naturvårdsverket anordnat ett antal webbinarier med syfte att öka kunskapen om åtgärden att omvandla bilkörfält på trafikleder för att minska bilberoende i städer. Se vidare beskrivning under avsnittet “Insatser för transporteffektivt samhälle” under “Hållbar planering”. Naturvårdsverket har fortsatt arbetet med att samla in och sprida kunskap om åtgärder och styrmedel för att omvandla trafikleder i städer så att biltrafikarbete kan minska. En webbsida där aktuell kunskap samlas om åtgärden har tagits fram på Naturvårdsverkets hemsida.
Naturvårdsverket har också medverkat med presentationer om ett trans- porteffektivt samhälle och vikten av omvandling av ohållbara stadsdelar och trafikleder i städer på seminarier och webbinarier som genomförts av läns- styrelserna 17 februari, 12 juni samt 19 november 2020. Detta har resulterat i att kunskap om omvandling av ohållbara stadsdelar och trafikleder i Sverige och internationellt spridits till samhällsplanerare, trafikplanerare och klimat- och miljöstrategier på regional nivå.
Naturvårdsverket har upphandlat två konsultstudier för att generera ökad kunskap om hur statliga styrmedel kan bidra till omvandling av ohåll- bara trafikleder och stadsdelar för att trafikarbetet med bil i städer ska kunna minska och klimatmålen nås. Den ena studien handlar om hur bilförmåns- reglerna bidrar till ökad efterfrågan på bilresor, och hur detta regelverk skulle kunna reformeras så att det bidrar till att klimat- och miljömål nås. Den andra studien handlar om vilka statliga styrmedel som påverkar eller skulle kunna påverka större kommuners arbete med att omvandla ohållbara trafikleder och därigenom minska biltrafikarbetet i större städer. Resultat från dessa studier kommer att innebära ett ökat kunskapsunderlag som Naturvårdsverket under 2021 kommer att använda som underlag för styrmedelsförslag. Det kommer också att användas för ytterligare kunskapsspridning om åtgärder och styrme- del som främjar ett mer transporteffektivt samhälle.
Utvecklat arbete för genomförande av klimat- och luftanalytiskt ramverk
Naturvårdsverket har utvecklat och implementerat en intern process för ett mer metodiskt och kontinuerligt arbete med analyser som behövs för att driva på Sveriges klimat- och luftpolitik. Syftet är att stärka arbetet med genomförandet av det klimatpolitiska ramverket och nå målen inom luftvårdsområdet enligt EU:s takdirektiv. Då luft- och klimatpolitiken i flera fall har samma åtgärds- områden, har dessa frågor integrerats i samma process för att åstadkomma synergier och undvika konflikter. Processen benämns klimat- och luftanalytiskt ramverk (KLAR). Processen har lett till ett mer strukturerat, innovationsdrivet
och långsiktigt arbete som effektivt integrerar arbetet med luft- respektive klimatfrågor. Under året har 12 studier genomförts som ger goda kunskaper och bra beslutsunderlag för att nå klimat- och luftmålen.
Regeringsuppdrag Klimatredovisning enligt klimatlagen
Naturvårdsverket lämnade i mars 2020 underlag till regeringens klimat- redovisning enligt klimatlagen. I arbetet genomfördes en uppföljning av etappmålen i det klimatpolitiska ramverket. Därtill gjordes redovisning och effektbedömning av relevanta beslut, tagna 1 juli 2019 – 31 december 2019, som påverkar möjligheterna att nå utsläppsmålen. Vår redovisning bidrog till att öka kunskapen om utsläppsutvecklingen i Sverige relaterat till de olika etappmålen och vilka drivkrafterna varit.
Redovisningen bidrog också med kunskap om vilka områden där utsläppen behöver minska i snabbare takt och var det kan finnas behov av politiska beslut om ytterligare styrning för att klimatåtgärder som ligger i linje med det svenska klimatramverket och hur Parisavtalet ska genomföras. Naturvårdsverkets under- lag till klimatredovisning utgjorde grunden till bilagan ”Klimatredovisning” i regeringens budgetproposition för 2021. I samma bilaga fanns även referenser till Naturvårdsverkets PM ”Klimatpolitiska styrmedelsanalyser – fokus på kriteriet kostnadseffektivitet” som vi levererade till Regeringskansliet sommaren 2020.
Investeringsstöd
Klimatklivet
Trots coronapandemin finns ett stort intresse för att investera i klimatåtgärder, vi har fått in 1 019 antal ansökningar och beviljat 509 stycken. Merparten av åtgärderna följer i huvudsak uppgjord plan.
Tabell 16. Prestation: Klimatklivet.
2015 2016 2017 2018 2019 2020
Antal inkomna ansökningar 690 1024 1686 2766 1043 1 019 Antal beviljade ansökningar 98 487 798 1 996 185 509 Vår hanteringskostnad, tkr 4 900 10 587 18 025 28 588 36 560* 52 136 Omfattning av anslaget, tkr 107 000 601 295 1 215 500 1 683 600 1 508 000 2 857 079 Fördelade medel, tkr 81 705 549 479 636 903 1 625 816 466 888 649 141 Beslutade medel, tkr 268 781 850 972 1 655 581 2 651 330 706 283 2 329 545 Total investeringskostnad,
inklusive den sökandes del, tkr
685 059 1 958 558 3 768 229 5 489 640 1 444 080 5 163 765
Utsläppsminskning ton/år 88 137 361 094 293 543 943 000 133 571 405 030 *Hanteringskostnaden för 2019 har justerats då vi ändrat beräkningssätt.
Under 2020 genomfördes två utlysningar för nya ansökningar till Klimatklivet, en i februari och en i september. Det finns ett fortsatt stort intresse för gröna investeringar hos företag och andra. Sammanlagt har Naturvårdsverket mottagit 1 019 ansökningar under året: 362 ansökningar i februari och 657 i september. Sedan starten 2015 har vi tagit emot över 8 200 ansökningar.
De vanligaste åtgärdskategorierna bland de inkomna ansökningarna är energikonvertering (36 procent) och laddstationer (18 procent). Företag står för över 85 procent av de inkomna ansökningarna 2020, medan kommuner och kommunala bolag sammanlagt står för 9 procent. Störst till antalet är ansökningar för utbyte av fossila bränslen i pannor inom industri och lantbruk. Inom transportsektorn rör många ansökningar elektrifiering, men också flytande biogas för de tunga vägtransporterna. Exempel på beviljade åtgärder under året är produktion av biogas och tillhörande tankstationer, byte från olja till biobränsle i industrier och fastigheter, laddningsstationer för elfordon, åter- vinning av litiumbatterier samt elektrifiering av bergtäkter.
Klimatklivet stöttar de åtgärder som ger störst utsläppsminskning per investe- rad krona under varje ansökningsomgång. Sammanlagt är den genomsnittliga kvoten för de åtgärder som beviljades stöd under 2020 är 1,7 kg koldioxid per investeringskrona.
Beviljade åtgärder under året beräknas ge en minskning av klimatpåverkande utsläpp om 405 000 ton koldioxidekvivalenter per år. Sedan starten 2015 rör det sig om en minskning om 1,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Om de beräknade utsläppsminskningarna från alla beviljade åtgärder läggs ihop blir Klimatklivets totala utsläppsminskning drygt 20 miljoner ton kol- dioxid (åtgärdernas genomsnittliga livslängd är 16 år). Den årliga utsläpps- minskningen motsvarar cirka 4 procent av Sveriges totala utsläpp. Totalt har drygt 6,6 miljarder kr beviljats inom Klimatklivet sedan 2015. Stödet från Naturvårdsverket utgör i genomsnitt 45 procent av den totala investerings- kostnaden, resten står stödmottagare samt övriga finansiärer för (total inves- teringskostnad: 14,9 miljarder kr). Under året har cirka 649 mnkr fördelats till cirka 300 åtgärder.
De tre åtgärdskategorier som ger störst utsläppsminskning från ansöknings- omgångarna år 2020 är energieffektiviseringar (totalt 89 830 ton koldioxide- kvivalenter per år), avfallsåtgärder (209 684 ton per år) samt produktion av biogas för att ersätta fossila bränslen (95 112 ton per år). Biogas är fortsatt olönsamt jämfört med andra drivmedel, varför stöd behövs för att få igång produktionen. Inom kategorierna energieffektivisering och avfall har flera stora åtgärder beviljats. Dessa inkluderar åtgärder för batteriåtervinning, ökad plaståtervinning samt omhändertagande av spillvärme.
De investeringar som Klimatklivet medfinansierar påverkas av den pågående pandemin. Vi har därför anpassat vår hantering för att stödja de organisationer som sökt stöd hos Klimatklivet. Dels genom att omprioritera för att skyndsamt hantera slututbetalningar till slutförda åtgärder, dels genom att bevilja för- längning av genomförandetiden på grund av förseningar orsakade av den rådande pandemin.
Utbetalningarna och arbetet med investeringsstödet har även varit kraftigt begränsat av att bemyndiganderamen varit otillräcklig i jämförelse med anslagets storlek. Tidigt på året nådde vi taket för bemyndigande. Vi tvingades därför att pausa beslutsfattandet och ställa in en ansökningsomgång. Utan möjlighet att betala ut medel för kommande år var det inte möjligt att bevilja projekt och betala ut medel på årets anslag.
Utrymmet på bemyndiganderamen har också minskat på grund av för- längningar av åtgärder, bland annat beroende av pandemin. I höständrings- budgeten 2020 gavs Naturvårdsverket förutsättningar för att fatta nya beslut i Klimatklivet. Sedan beslutsfattandet återupptogs i slutet av november har ungefär 1 miljard kronor beviljats till 180 nya åtgärder.
Höständringsbudgeten 2020 innebar ett förlängt uppdrag till 2026 och en utökad bemyndiganderam som möjliggör bidrag till en större mängd långsiktiga projekt vilka kan ge stora varaktiga utsläppsminskningar.
Effektivare hantering av klimatklivet
Under året har fortsatta utvecklingsarbeten genomförts, bland annat en risk- kartläggning som identifierar verksamhetens arbetssätt och verktyg till exempel när det gäller jäv och otillåten påverkan, ekonomisk brottslighet, risker kring bemanning samt risksynergier.
För att förenkla länsstyrelsernas administration genomfördes ett utvecklings- arbete för att samordna länsstyrelsernas ärendehanteringssystem och
Naturvårdsverkets verktyg KlivIT. Resultatet av utvecklingsarbetet har underlättat länsstyrelsernas hantering av stödet. Vi har även arbetat med frågeställningarna i ansökningsformuläret för att minska behovet av komplette- ringar i efterhand.
Utvärdering av klimatklivet
Naturvårdsverket har upphandlat WSP för att genomföra en utvärdering av Klimatklivet. Arbetet med utvärderingen påbörjades 2019. Resultaten av utvärderingen presenterades i den lägesbeskrivning som lämnades till Miljödepartementet i början av 2020. Utvärderingen genomfördes genom analys av data från Klimatklivets ärendehanteringssystem KlivIT samt svar från den undersökningsenkät som skickades ut till organisationer som sökt stödet. Sammanlagt inkom 1 750 enkätsvar, av dessa avsåg 1 272 beviljade ansökningar och 478 avslagna ansökningar. Utvärderingen fann bland annat att 80 procent av utsläppsminskningarna inom Klimatklivet är additionella och att en majoritet av åtgärderna utan Klimatklivets stöd inte hade kunnat genomföras. Hela utvärderingen går att läsa på Naturvårdsverkets hemsida.
I början av året skickades en utvärderingsplan till EU-kommissionen. Kraven på en utvärderingsplan framgår av gruppundantagsförordningen och gäller för stödprogram som överskrider 150 miljoner euro. Utvärderingsplanen blev godkänd av kommissionen under sommaren. Den kommer utgöra en del av det löpande utvärderingsarbetet, men ska också rapporteras till EU-kommissionen vid stödets avslut år 2026. Syftet är främst att undersöka stödets proportionalitet och effekt på konkurrensen inom unionen.
Under året genomförde Naturvårdsverket en kundundersökning som var riktad till de aktörer som sökt stöd från Klimatklivet. Nöjdkundindex för Klimatklivet är 59 av 100 vilket är samma nivå som 2017 när den senaste undersökningen genomfördes då index var 60.
Det är stor skillnad i index beroende på om respondenten fått bidrag eller inte. För de som fått bidrag är index 72 och de som aldrig fått bidrag är index 28.
Digitala platsbesök
En ny metod för digitala platsbesök hos dem som beviljats medel från Klimatklivet har tagits fram. Under hösten genomfördes 41 digitala platsbesök hos sökande runt om i landet. Besöken planeras och genomförs tillsammans med berörda länsstyrelser och sökande med digitala mötesverktyg. Urvalet för platsbesöken baseras främst på storlek, men också utifrån risknivå eller slumpmässigt urval. En plan för hur fysiska platsbesök ska återupptas efter pandemin är också framtagen.
Vägledning
Naturvårdsverkets vägledning för Klimatklivet riktar sig främst till länsstyrel- serna, som i första hand vägleder dem som söker bidraget. Naturvårdsverket har hållit flertalet webbinarier med länsstyrelserna för att informera och samla in synpunkter. Naturvårdsverket har anordnat en digital Klimatklivsdag för länsstyrelserna, där representanter för alla län var närvarande. Under dagen diskuterades bland annat hur vi ytterligare kan bevilja bidrag till åtgärder som ger ytterligare spridnings- och synergieffekter. Ytterligare teman under dagen var utredningen om fossiloberoende jordbruk och exempel på goda genomförda åtgärder.
Naturvårdsverkets externa webbplats har uppdaterats vid flertalet tillfällen, bland annat med vägledning kring tankstationer för biodiesel (HVO) och laddstationer för lastbilar. Vägledningsdokumenten på webbplatsen har också uppdaterats, bland annat kring beräkningar av utsläppsminskningar och mall för lönsamhetskalkyl. Vi har även i början av året deltagit i Transportforum med monter och väglett om laddstationer.
Klimatklivet bidrar till sysselsättning
Den totala direkta sysselsättningen från år 2015 till 2020 skattas till cirka 3 980 helårsarbetskrafter totalt för alla beviljade ansökningar. Av dessa är cirka 1 800 finansierade med stödet från Klimatklivet.
Sysselsättningseffekten för kvinnor respektive män genom åtgärder inom Klimatklivet visar att fler män sysselsatts, vilket förklaras av att det i stor utsträckning rör sig om bygg- och anläggningsarbete, där fler män är sysselsatta. Kvinnor utgör cirka 10 procent av dem som sysselsatts genom insatserna.
En mer utförlig redovisning av hur anslaget 1:16 Klimatinvesteringar har använts skickades till Miljödepartementet i april 2020.
Ladda hemma-stödet
Inom anslaget för klimatinvesteringar och villkor 2 i regleringsbrevet har Naturvårdsverket hanterat bidrag till privatpersoner, för installation av laddningspunkt till elfordon. Syftet är att bidra till omställning till hållbara transporter i Sverige.
Bidraget enligt förordning (2017:1318) uppgår till 50 procent av kostna- den upp till ett tak på 10 000 kr per fastighet. Under 2020 har 172,2 mnkr betalats ut till 21 200 bidragsmottagare. Det genomsnittliga bidraget har uppgått till 8 091 kr.
Under året fattade regeringen beslut om att installation av grön teknik ska omfattas av en ny skattereduktion, likt rot och rut-avdragen. Inom detta ryms laddare för privat bruk. Detta innebär att stödet för installation av laddare för privat bruk avvecklas i samband med skattereduktionens införande.
Stöd till laddning för boende och anställda
Stöd till icke-publik laddning bröts ut från Klimatklivsförordningen (2015:517) och lades in i en ny förordning (2019:525) under 2019. Detta nya stöd riktar sig till organisationer såsom företag, bostadsrättsföreningar och samfälligheter som vill sätta upp laddstationer för eget bruk. Stöd kan ges med högst 50 procent av kostnaderna, upp till ett tak på 15 000 kr per laddningspunkt.
Ansökningarna hanteras effektivt genom ett mer automatiserat flöde än hos Klimatklivet, vilket innebär en kraftigt förenklad ansökningsprocess för den sökande. Detta är möjligt på grund av ansökningarnas likartade karaktär. Trots automatiseringen vid ansökan kräver dock hanteringen av ärendena fortsatt manuell handläggning i de fall där sökande inte inkommit med all information som krävs. Under året har över 4 000 ansökningar inkommit. Totalt har 119,7 mnkr delats ut till över 2 500 åtgärder.
På Naturvårdsverkets hemsida används det överbryggande begreppet ”ladda bilen” för att vägleda om de olika sätten att ansöka om bidrag till laddningsinfrastruktur. Vi har även producerat en film för att vägleda olika aktörer till rätt typ av bidrag för laddningsinfrastruktur.
LIFE
Naturvårdsverket samordnar arbetet med LIFE-programmen i Sverige. Detta innebär bland annat att informera om programmet, granska ansökningar och representera Sverige i LIFE-arbetet. Det finns ett delprogram för klimat och ett för miljö, i det senare ingår även natur och biologisk mångfald. För projekt som avser området natur och biologisk mångfald hänvisas till avsnittet ”EU:s miljöfond LIFE – natur och biologisk mångfald”
Under 2020 har Naturvårdsverket varit fortsatt aktivt i framtagandet av det nya fleråriga arbetsprogrammet för LIFE, som ska träda i kraft 2021. Vi har bistått Miljödepartementet med underlag och inspel till förhandlingarna och vid tre tillfällen medverkat i möten med EASME (kommissionens organ för LIFE). I arbetet med detta har vi upprättat och hållit kontakt med Energimyndigheten eftersom energifrågorna i det nya arbetsprogrammet planeras att lyftas från Horisont 2020 till LIFE. Energimyndighetens synpunkter har lyfts fram
även av Naturvårdsverket för att dessa frågor ska tas väl om hand i sitt nya