I innevarande avsnitt ska vi titta på utveckl
indelning som används är: Storstockholm, Storgöteborg, kommuner med fler än 75 000 invånare samt kommuner med mindre än 75 000 invånare. Vi presenterar utvecklingen för två rum och kök. Siffrorna för tre rum och kök finns presenterade i tabell B.4 i tabellbilagan. I stora drag är re sultaten de samma som för 2 rum och kök och de kvalitativa slutsatser förändras inte.
Nyproduktionshyrorna
1 200 och 1 600 kronor per kvadratmeter. 2009 drog hyrorna iväg något framförallt i den privata produktionen. Hyrorna i såväl beståndet som i nyproduktionen har under perioden 1990-2009 ökat med i genomsnitt 4, procent per år. Kronor per kvadratmeter 0 250 500 750 1 000 1 250 1 500 1 750 2 000 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Bestånd Nyproduktion (allmännytta) Nyproduktion(privata) Källa: SCB
figur 5.2 har vi normaliserat både hyrorna i nyproduktionen och i be- gsvis I
ståndet till 100 år 1992 (se diskussion på sidan 24).27 Det är inlednin
27
I figur 5.2 är hyrorna i nyproduktionen ej uppdelade på allmännyttan och privata utan bägge är inkluderade i samma serie. För perioden 1997-2009 finns denna serie på SCB:s hemsida medan vi för perioden 1990-1996 beräknat den som ett ovägt medelvärde av hy-
5 Utvecklingen av hyrorna på regional nivå, 1990-2009 31
värt att notera att hyrorna i Storstockholm ökat mer än i riket som helh Som illustrerades i figur 4.3 ökade genomsnittshyran i riket för en lägen- het på två rum och kök med knappt 60 procent mellan 1992 och 2009. I Storstockholm var motsvarande ökning ungefär 70 procent.
Ökning
et.
en i nyproduktionshyrorna har följt ökningen i hyrorna i be-
stå elser
lhet, översteg hyrorna i ny-
pro e-
onen och i
Figur 5.2 Hyror i nyproduktion respektive beståndet, normaliserad 1992
ndet relativt väl under perioden 1990-2009. Vi ser tillfälliga avvik men dessa är av kortvarig natur.
Vi noterade i avsnitt 4.2 att, i riket som he
duktionen hyrorna i beståndet under 2007-2009 med 60 procent m dan motsvarande siffra 1991-1993 var cirka 30 procent. I Storstockholm är fallet inte så utan 2007-2009 var hyrorna både i nyprodukti
beståndet 47 procent högre än 1991-1993.
Index 1992 = 100 60 80 100 120 140 160 180 200 199 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 199 8 199 9 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 200 7 2008 2009 Bestånd Nyproduktion
Källa: SCB samt egna beräkningar
onen i Storgöteborg uppvisar ett något annorlunda
t 500 kronor per kvadratmeter och
-
Figur 5.3 Hyror i nyproduktion respektive beståndet
5.2.2 Storgöteborg
Hyrorna i nyprodukti
mönster jämfört med Stockholmsregionen. Nyproduktionshyrorna har under större delen av 2000-talet pendlat mellan 1 000 och 1 300 kronor per kvadratmeter. De senaste två åren har hyrorna i nyproduktionen i ge- nomsnitt legat en bit över 1 400 kronor.
Hyrorna i beståndet har ökat från knapp
år till närmare 1 000. Ökningen har varit lägre i Göteborgsregionen jämfört med Stockholmsregionen. Faktum är att fram till och med år 2000 var kvadratmeterpriset högre i Storgöteborg än i Storstockholm. Detta har sedan successivt förändrats och 2009 var hyrorna drygt 6 pro cent högre i Stockholmsregionen.
rorna i privat och allmännyttig nyproduktion. Detsamma gäller för figurerna 5.4, 5.6 och 5.8 längre fram i kapitlet.
Kronor per kvadratmeter 0 250 500 750 1 000 1 250 1 500 1 750 2 000 1990 1991 1992 199 3 1994 1995 1996 1997 199 8 1999 200 0 2001 2002 200 3 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Bestånd Nyproduktion (allmännytta) Nyproduktion(privata) Källa: SCB
I figur 5.4 är serierna normaliserade till 100 år 1992.28 Som synes ligger en
erad 1992
nyproduktionshyrorna stadigt över beståndshyrorna under 2000-talet (med något undantag). Det innebär således att hyrorna i nyproduktion har ökat i en högre takt än hyrorna i beståndet. Sedan år 1999 har hyrorna i nyproducerade hyresrätter ökad med igenomsnitt 4,1 procent per år me- dan motsvarande ökning i beståndet var knappt 2 procent.
Figur 5.4 Hyror i nyproduktion respektive beståndet, normalis Index 1992 = 100 60 80 100 120 140 160 180 200 199 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 199 8 199 9 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 200 7 2008 2009 Bestånd Nyproduktion
Källa: SCB samt egna beräkningar
nder 2007-2009 låg hyrorna i nyproduktionen i storleksordningen 45-50
-
U
procent över hyrorna i beståndet. Detta är mer än under perioden 1991- 1993 då motsvarande siffra var strax över 35 procent. Det är dock svårt att dra alltför långtgående slutsatser huruvida detta kan vara till följd av det nya regelverket att nyproduktionen inte behöver ingå i bruksvärdessy
28
5 Utvecklingen av hyrorna på regional nivå, 1990-2009 33
stemet. Exempelvis låg hyrorna i nyproduktionen under 200 50 procent över hyrorna i beståndet.
2-2004 drygt
5.2.3 Övriga kommuner med mer än 75 000 invånare29
enaste 20- pe- - t t per år. e e-
Figur 5.5 Hyror i nyproduktion respektive beståndet
Hyrorna i nyproducerade hyresrätter har stigit stadigt den s
årsperioden. I genomsnitt har ökningen varit 3,9 procent per år under rioden 1990-2009. Efter att ha legat relativt stabilt under den första hal van av 2000-talet kan vi dock se en tendens till en snabbare ökningstak under 2006-2009 då ökningstakten varit i genomsnitt 5,8 procen Höjningarna i beståndet har under perioden 1990-2009 varit något lägr än i nyproduktionen, 4,1 procent per år. Detta beror dock på de kraftiga ökningarna i samband med skattereformen i början på 1990-talet. Om vi istället ser på perioden 1992-2009 har uppgången varit 2,7 procent i b ståndet och 3,1 procent i nyproduktionen.
Kronor per kvadratmeter 0 250 500 750 1 000 1 250 1 500 1 750 2 000 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Bestånd Nyproduktion (allmännytta) Nyproduktion(privata) Källa: SCB
figur 5.6 är serierna normaliserade till 100 år 1992.30 Uppgångarna i e
-2009 låg nyproduktionshyrorna drygt 47 procent öve
i
I
nyproduktionshyrorna har i någon bemärkelse gått i vågor. I den senast ”uppgångsfasen” har produktionskostnaderna stigit med närmare 20 pro- cent sedan år 2005.
Under perioden 2007
r hyrorna i beståndet. Som tidigare diskuterats är det troligt att detta kan hänföras till det faktum att nyproduktionen sedan den 1 juli 2006 är undantagen från bruksvärdessystemet. Liksom i Göteborgsregionen ser v dock även här exempel på att detta även tidigare varit fallet. Även under första halvan av 2000-talet ser vi en period där hyran i nyproduktionen ligger betydligt högre än hyrorna i beståndet.
29
Notera att statistiken för kommuner med mer än 75 000 invånare inte är helt jämförbar. I beståndsstatistiken ingår Malmö medan Malmö inte ingår i nybyggnadsstatistiken. Detta betyder dock inget för de kvalitativa resonemangen.
30
Figur 5.6 Hyror i nyproduktion respektive beståndet, normaliserad 1992 60 80 100 120 140 160 180 200 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Index 1992 = 100 Bestånd Nyproduktion
Källa: SCB samt egna beräkningar
5.2.4 Övriga kommuner med mindre än 75 000 invånare
Hyrorna i nyproduktion har stigit relativt konstant sedan 1990 även om det finns en tendens till en höjd takt under de senaste åren. De tre senaste åren har hyrorna i nyproduktionen i genomsnitt legat på drygt 1 200 k nor per kvadratmeter. Under perioden 1990-2009 har ökningstakten vari i genomsnitt 3,8 procent per år. Motsvarande ökningstakt i hela bestån har varit 3,9 procent.
ro- t det
Figur 5.7 Hyror i nyproduktion respektive beståndet
0 250 500 750 1 000 1 250 1 500 1 750 2 000 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Kronor per kvadratmeter
Bestånd Nyproduktion (allmännytta) Nyproduktion(privata) Källa: SCB
I figur 5.8 är serierna normaliserade till 100 år 1992.31 Under perioden 2007-2009 låg nyproduktionshyrorna drygt 50 procent över hyrorna i b ståndet. Vilket lätt kan utläsas från figuren är detta betydligt högre än ti-
e-
31
5 Utvecklingen av hyrorna på regional nivå, 1990-2009 35
digare under perioden 1990-2009. Som tidigare diskuterats är det m att detta kan hänföras till det faktum att nyproduktionen sedan den 1 jul 2006 är undantagen från bruksvärdessystemet. Liksom i Göteborgsr nen ser vi dock även här exempel på att detta även tidigare varit fal Även under första halvan av 2000-talet ser vi en period där hyran i ny produktionen ligger betydligt högre än hyrorna i nyproduktionen. Tills skillnad från vad fallet var i Göteborg är dock differensen här större ä början på 2000-talet. öjligt i egio- let. - n i
Figur 5.8 Hyror i nyproduktion respektive beståndet, normaliserad 1992
60 80 100 120 140 160 180 200 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Index 1992 =100 Bestånd Nyproduktion
Källa: SCB samt egna beräkningar