Statens intäkter
Diagram Statens intäkter 2005 - 2009
Statens intäkter 2005-2009
0 200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000 1 200 000 1 400 000
2005 2006 2007 2008 2009
År
Miljoner kronor
Finansiella intäkter inkl. resultatandelar Intäkter av bidrag
Intäkter av avgifter och andra ersättningar Skatter m.m.
Statens totala intäkter har minskat med 102 miljarder kronor (8,9 procent) sedan 2008. Under hela femårsperioden har de ökat 8,5 miljarder kronor eller 1 procent.
Nominellt har Skatter m.m. minskat mest och är nu nästan nere i 2005 års nivå.
Procentuellt har de finansiella intäkterna som inkluderar resultatandelar och
reavinster vid försäljning av statligt ägda aktier minskat mest. Dessa har minskat med drygt 22 procent. Den enda posten som har ökat varje år är intäkter av bidrag. Den har ökat med 59 procent eller 14,5 miljarder kronor.
Intäkter av bidrag innefattar framför allt bidrag från EU, med en stor andel för finansiering av olika utbetalningar av bidrag på jordbruksområdet, samt bidrag till universitet och högskolor. För 2009 var nettoöverföring från AP-fonderna på 13,5 miljarder kronor den viktigaste förändringen som även utgör huvuddelen av förändringen för hela perioden (se not 3 och Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar).
Statens kostnader
Statens kostnader 2005-2009
0 200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000 1 200 000
2005 2006 2007 2008 2009
År
Miljoner kronor
Finansiella kostnader Avskrivningar Driftkostnader Transfereringar
Diagrammet visar utvecklingen av statens kostnader den senaste femårsperioden.
Kostnaderna totalt har ökat med 11,5 miljarder kronor eller 1 procent under perioden.
Transfereringarna står för den största delen av statens kostnader. De har ökat med 6,4 procent under perioden. Trenden med de ökade finansiella kostnaderna har nu brutits.
Perioden 2005-2008 ökade de med drygt 14 procent som följd av orealiserade valutakursförluster under 2008, medan de mellan 2008 och 2009 har minskat med 70 miljarder kronor. Den viktigaste förklaringen är att nettokostnaden för statsskulden minskat med motsvarande belopp. Det i sin tur beror på orealiserade valutavinster om 30 miljarder kronor, vilket ska jämföras med orealiserade förluster om 36
miljarder kronor föregående år. Den svenska kronkursen har varit lågt värderad under året men förstärktes mot slutet av året, vilket förklarar de orealiserade valutavinsterna då skulder i utländsk valuta värderas till bokslutsdagens kurs.
Bland transfereringarna har kostnaderna för ohälsoområdet, sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning minskat under hela femårsperioden. Från att tidigare ha ökat kraftigt under ett antal år, har de nu minskat med 14,1 miljarder kronor eller
13,5 procent jämfört med 2005. Kostnaderna för arbetslösheten har dock ökat kraftigt under slutet av perioden.
Statens egen verksamhet
Diagram Statens egen verksamhet 2005 - 2009
Statens egen verksamhet 2005-2009
0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000
2005 2006 2007 2008 2009
År
Miljoner kronor
Avskrivningar och nedskrivningar Övriga driftkostnader Kostnader för lokaler Kostnader för personal
Statens egen verksamhet avser främst kostnaderna för de statliga myndigheternas drift, dvs. personalkostnader, lokalkostnader, avskrivningar och nedskrivningar samt övriga driftkostnader. Kostnaderna för statens egen verksamhet den senaste
femårsperioden framgår av diagrammet. Kostnaderna har ökat totalt med knappt 16 miljarder kronor eller 8,2 procent under perioden. År 2007 gjordes nedskrivningar av beredskapsinventarier hos Försvarsmakten med 3,2 miljarder kronor. Under 2009 har framförallt övriga driftskostnader ökat något mer än de övriga posterna. De största ökningarna finns på Vägverket, Banverket och Försvarsmakten. Vägverkets och Banverkets ökade kostnader för tjänster beror främst på en ökning av
entreprenadtjänster, Vägverket har ökat sina kostnader av entrepenadtjänster i och med bolagiseringen av Vägverkets produktionsenheter. Försvarsmaktens ökade kostnader för tjänster avser ökade kostnader för konsulter och andra externa tjänster.
För att öka jämförbarheten mellan åren har personalkostnaderna rensats för förändring av statens tjänstepensionsskuld (försäkringsteknisk avsättning hos Statens pensionsverk). Övriga driftkostnader har rensats för förändringar av avsättningar för förluster i garanti- och utlåningsverksamhet hos Riksgäldskontoret och
Exportkreditnämnden för 2005. Fr.o.m. 2006 särredovisas dessa i resultaträkningen (se även not 8, Vissa garantier och kreditkostnader).
De högsta personalkostnaderna (se även not 6, Kostnader för personal) finns hos Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten, Försäkringskassan och Skatteverket. Under femårsperioden har lönekostnaderna ökat med 19 procent vid Rikspolisstyrelsen.
Lönekostnaderna för Försvarsmakten har minskat med 8 procent, medan de övriga två myndigheterna ligger kvar på ungefär samma nivå.
Lokalkostnaderna avser hyror för de statliga myndigheternas lokaler. De högsta lokalkostnaderna finns hos Försvarsmakten, Rikspolisstyrelsen och
Regeringskansliet (se även not 7, Kostnader för lokaler).
Övriga driftkostnader avser omkostnader för de statliga myndigheternas
verksamhet. Köpta varor och tjänster är av stor omfattning vid bl.a. Vägverket och Banverket, som har omfattande köp av entreprenader, men också vid
Försvarsmakten. (se även not 9 Övriga driftskostnader).
Transfereringar
2005 2006 2007 2008 2009
År
I diagrammet visas transfereringarna per sektor 2005–2009. De totala kostnaderna för transfereringar har ökat med 48 miljarder kronor eller 6 procent under perioden.
Den största delen, 67 procent, av de statliga transfereringarna går till hushållen inklusive hushållens övriga organisationer. Transfereringarna till hushållssektorn har ökat med 49 miljarder kronor eller 10 procent mellan 2005 och 2009.
Från 2007 räknas inte nettoöverföringen till premiepensionssystemet med i
transfereringar till ålderspensionssystemet utan dessa ligger som transfereringar till hushållen. Tabellen är justerad med dessa värden för alla de tidigare åren. För 2009
finns inte längre någon nettoöverföring till ålderspensionssystemet, eftersom pensionsutbetalningarna överstiger socialavgifterna till systemet.
Tabell Transfereringar 2005 - 2009
2005 2006 2007 2008 2009 Socialförsäkring 408 704 419 618 427 972 438 751 457 535 Allmänna bidrag till kommuner 106 472 109 359 123 709 120 734 124 824 Arbetsmarknad 71 052 68 169 48 786 40 106 49 980 Nettoöverföring till premiepensionssystemet 23 805 25 920 26 387 27 546 27 138 Avgiften till Europeiska gemenskapen 25 793 26 066 26 498 31 080 18 769 Bistånd m.m., migration och integration 24 700 29 262 29 880 33 769 35 214 Utbildning, studiestöd 19 868 26 838 22 581 22 130 22 477 Nettoöverföring till ålderspensionssystemet,
AP-fonderna 9 577 7 334 5 916 3 542 -Övrigt 52 022 46 589 50 017 49 881 53 636 Summa 741 993 759 155 761 746 767 539 789 573
I tabellen visas utvecklingen av olika transfereringar under den senaste femårsperioden. Nedan lämnas en närmare redovisning av delområdena socialförsäkring, arbetsmarknad, bistånd m.m. samt utbildning och studiestöd.
Socialförsäkring
Diagram Socialförsäkringen 2005 - 2009
Socialförsäkringen 2005-2009
2005 2006 2007 2008 2009
År
Miljoner kronor
Läkemedelsförmånerna Ersättning vid arbetsoförmåga m.m.
Handikappolitik Ekonomisk familjepolitik Ålderspensioner m.m.
Kostnaderna för socialförsäkringar har ökat varje år under femårsperioden. År 2009 ökade kostnaderna med knappt 19 miljarder kronor eller 4,3 procent. Under hela femårsperioden var ökningen totalt 49 miljarder kronor eller knappt 12 procent.
Tabell Socialförsäkringen 2005 - 2009
Miljoner kronor
2005 2006 2007 2008 2009
Ålderspensioner m.m. 215 227 221 232 229 915 242 665 261 428 Ekonomisk familjepolitik 54 232 58 415 59 335 60 409 61 597 Handikappolitik 14 603 16 338 18 416 20 058 21 975 Ersättning vid arbetsoförmåga m.m. 104 344 102 841 98 939 94 035 90 268 Läkemedelsförmånerna 20 298 20 792 21 367 21 584 22 267 Summa transfereringar 408 704 419 618 427 972 438 751 457 535
Av ökningen mellan 2005 och 2009 är 46 miljarder kronor hänförliga till ökade pensionskostnader. Ökningen av pensionskostnaderna har varit tämligen jämnt fördelad under åren. De ökade pensionskostnaderna beror på ett ökat antal pensionärer, att en allt större andel av dessa har inkomstpension och att den genomsnittliga pensionspoängen ökat, men även på indexomräkning av pensionsbelopp (se även not, 4 Transfereringar).
Kostnaderna för ersättning vid arbetsoförmåga m.m., ohälsoområdet, minskade med sammanlagt 14,1 miljarder kronor eller 13,5 procent under perioden. Från 2005 bröts den tidigare uppgången av kostnaderna inom ohälsoområdet och de
sammanlagda kostnaderna för sjukpenning och aktivitets- och sjukersättning har minskat för varje år. För 2009 var minskningen 3,7 miljarder kronor eller 4 procent.
Det förklaras av att antalet sjukpenningdagar fortsatt sjunka och kortare genomsnittliga sjukskrivningsperioder.
I tabellerna visas antalet pensionstagare med ålderspension fördelat på kvinnor och män och utbetald ålderspension fördelad på kvinnor och män under perioden.
Tabell Pensionstagare med ålderspension
Kvinnor Kvinnor Män Män Summa Antal Procent Antal Procent
2005 942 578 56 745 499 44 1 688 077 2006 955 994 56 764 622 44 1 720 616 2007 971 518 55 788 215 45 1 759 733 2008 975 687 55 802 128 45 1 777 815 2009 1 014 629 55 843 501 45 1 858 130
Källa: Pensionsmyndigheten fr.o.m 2009. Tidigare Försäkringskassan.
År 2009 var nära 1,9 miljoner personer pensionstagare med ålderspension. Av dessa var 55 procent kvinnor och 45 procent män. Antalet pensionstagare har ökat med knappt 10 procent sedan 2005.
Tabell Utbetald ålderspension
Miljoner kronor
Kvinnor
Medel-ersättning Män
Medel-ersättning Summa Kronor per månad Kronor per månad
2005 89 076 7875 104 017 11 627 193 093 2006 92 053 8024 107 609 11 728 199 662 2007 96 405 8269 112 424 11 886 208 829 2008 102 011 8713 119 672 12 433 221 683 2009 111 032 9119 130 318 12 875 241 350
Källa: Pensionsmydigheten fr.o.m 2009. Tidigare Försäkringskassan.
År 2009 utbetalades drygt 240 miljarder kronor, varav 46 procent eller 111 miljarder kronor till kvinnor och 54 procent eller knappt 130 miljarder kronor till män.
Kvinnors medelersättning per månad var 9 119 kronor och mäns var 12 875 kronor.
Kvinnornas medelersättning per månad var således 71 procent av männens
medelersättning 2009. Det innebär dock att kvinnornas medelersättning har ökat med 3 procentenheter från 2005 till 2009 jämfört med männens.
Tabell Ersatta nettodagar med föräldrapenning
Kvinnor Kvinnor Män Män Summa Antal Procent Antal Procent
2005 34 338 735 80 8 320 078 20 42 658 813 2006 34 524 796 79 8 957 898 21 43 482 694 2007 35 856 090 79 9 434 538 21 45 290 628 2008 37 117 288 79 10 143 062 21 47 260 350 2009 37 169 343 78 10 669 822 22 47 839 165
Källa: Försäkringskassan
Antal ersatta dagar med föräldrapenning var 47,8 miljoner 2009, varav 78 procent uttagna av kvinnor och 22 procent uttagna av män. Andelen dagar uttagna av kvinnor har sjunkit med 2 procentenheter och ökat med 2 procentenheter för män mellan 2005 och 2009. Sedan 1999 har andelen män som tar ut ersatta dagar med föräldrapenning ökat från 12 till 22 procent.
Arbetsmarknad
Diagram Arbetsmarknad 2005-2009
Arbetsmarknad 2005-2009
0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000
2005 2006 2007 2008 2009
År
Miljoner kronor Övrigt
Arbetsmarknadsutbildning m.m.
Arbetslöshetsersättning
Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken minskade under perioden 2005 - 2009 med 22 miljarder kronor. Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken gick ned under perioden 2006-2008, men under 2009 har de åter ökat. Arbetslösheten minskade under 2006 och 2007 och under 2008 fortsatte minskningen under de två första kvartalen av året, vilket gav en total minskning av arbetslöshetsersättningen med drygt 6 miljarder kronor under det året. På grund av lågkonjunkturen som kom hösten 2008 och under 2009, har arbetslösheten åter ökat och
arbetslöshetsersättningen har ökat med nästan 6 miljarder sedan 2008.
Tabell Arbetslösa personer i genomsnitt under året 2005-2009
Kvinnor Kvinnor Män Män Summa Antal Procent Antal Procent
2005 124 000 46 145 100 54 269 100 2006 114 300 47 131 300 53 245 600 2007 104 400 48 111 400 52 215 800 2007* 148 400 50 149 200 50 297 600 2008 152 400 50 152 300 50 304 700 2009 185 800 46 222 400 54 408 200
Källa: AKU, SCB
* omräknad statistik för 2007, avser personer i åldersintervallet 15-74 år
Av tabellen framgår antalet kvinnor och män som var arbetslösa i genomsnitt per månad under åren 2005 till 2009. I april 2005 gjorde SCB om sin statistik efter EU-normer, statistiken för 2005 grundar sig därför endast på månaderna april-december.
I oktober 2007 gjordes statistiken om igen enligt internationella rekommendationer och den omfattar nu personer i åldern 15-74 år, tidigare var åldersintervallet 16-64 år.
På grund av detta är inte statistiken jämförbar mellan åren, en omräknad rad för 2007 visar jämförbar statistik med 2008.
Antalet arbetslösa var i genomsnitt 408 200 under 2009. Det har skett en ökning med i medeltal 103 500 personer under 2009. Lågkonjunkturen har framförallt drabbat tillverkningsindustrin och därmed männen i högre grad än kvinnorna. Det har lett till att andelen arbetslösa män har ökat från 50 procent till 54 procent av andelen arbetslösa personer.
Bistånd m.m.
Diagram Bistånd m.m., migration och integration 2005 - 2009
Bistånd m.m., migration och integration 2005-2009
0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 40000
2005 2006 2007 2008 2009
År
Miljoner kronor Bidrag till migration, integration
Bidrag via UD Bidrag via Sida
Kostnaderna för bistånd, internationella bidrag, migration och integration ökade med 10,5 miljarder kronor eller 43 procent under perioden 2005–2009. Under 2006 ökade kostnaderna med 4,6 miljarder kronor till följd av bland annat att biståndsmålet höjdes från 0,88 till 1 procent av BNI och på grund av förändrade BNI-prognoser. I posten ingår även samarbete med Central- och Östeuropa och bidrag till utlandet utöver bistånd. Den stora ökningen under femårsperioden har skett på Bidrag till migration och integration som ökat med över 100 procent mellan 2005 och 2008.
Under 2009 skedde dock ett trendbrott och Bidrag till migration och integration minskade med 4,4 procent. De övriga biståndsposterna har ökat något under 2009, Bidrag via Sida ökade med 8,4 procent och Bidrag via UD med 5,6 procent.
Utbildning och studiestöd
Diagram Utbildning och studiestöd 2005 - 2009
Utbildning och studiestöd 2005-2009
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000
2005 2006 2007 2008 2009
År
Miljoner kronor
Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda utbildningssamordnare, Kammarkollegiet, Utbildningspolitik Kammarkollegiet (bidrag till folkbildningsorganisationer)
Utbildningspolitik vid Skolverket:
Studiestöd inkl. av- och nedskrivningar, CSN
Kostnaden för utbildning och studiestöd har ökat med 2,6 miljarder kronor under perioden. Kostnaden för studiestöd, inklusive av- och nedskrivningar, har ökat med närmare 5 miljarder kronor eller 69,3 procent under femårsperioden. Kostnaden för utbetalda studiestöd har ökat, och för 2009 har vi återigen en post motsvarande 2005 års återföring av reservation för lånefordringar som då gjorde att nettokostnaden för studiestöd minskade med 16 miljarder kronor. År 2009 har återföring av reservation för lånefodringar minskat studiestödskostnaderna med 2,4 miljarder kronor.
De studiestöd som når flest personer är studiehjälp och studiemedel. Dessa stöd är generella och rättighetsstyrda. Studiemedel kan dock lämnas med en högre
bidragsdel, men i detta avseende är studiemedlet inte rättighetsstyrt. Studiemedel består av studiebidrag och studielån och utgår till studerande i studiestöds-berättigande utbildning.
Studiehjälpen består av studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg.
Studiebidraget är generellt och lämnas normalt med 1 050 kronor per studiemånad för den som är mellan 16 och 20 år och studerar i en gymnasial utbildning inom gymnasieskola, folkhögskola, kommunal vuxenutbildning eller vissa andra utbildningar.
Tabell Studerande med studiemedel, totalt
Kvinnor Kvinnor Män Män Summa Antal Procent Antal Procent
2005 257 018 60 171 511 40 428 529 2006 250 952 61 163 743 39 414 695 2007 252 363 61 159 923 39 412 286 2008 250 302 61 157 514 39 407 816 2009 266 810 60 177 132 40 443 942
Källa: Centrala studiestödsnämnden
Tabell Studerande med studiemedel, både bidrag och lån
Studiebidrag och lån
Kvinnor Kvinnor Män Män Summa Antal Procent Antal Procent
2005 189 697 60 126 684 40 316 381 2006 178 842 60 117 216 40 296 058 2007 173 311 61 111 339 39 284 650 2008 169 776 61 108 648 39 278 424 2009 179 016 60 120 725 40 299 741
Källa: Centrala studiestödsnämnden
Tabellerna visar studerande med studiemedel 2005 till 2009. Studiemedel lämnas till studerande vid universitet och högskolor, vid godkända utbildningar utomlands och till studerande äldre än 20 år i gymnasiala utbildningar. Studiemedel består av studiebidrag och lån. Totalt fick 443 942 studerande studiemedel under 2009, vilket är en ökning 36 126 studerande jämfört med 2008. Av dessa hade 299 741 studielån medan 144 201 studerande endast utnyttjade studiebidrag. Andelen studerande som vill sätta sig i skuld för att studera har minskat stadigt under den senaste
femårsperioden. År 2009 fick 60 procent eller 266 810 kvinnor och 40 procent eller 177 132 män studiemedel. Fördelningen mellan andelen kvinnor och män som studerar med studiemedel har förskjutits något, så att männen har ökat sin andel med 1 procentenhet. Det är första gången under femårsperioden som andelen studerande med studiemedel ökar. Den har ökat kraftigt och är den allra högsta under perioden.
Oförbrukade bidrag
Oförbrukade bidrag är en balanspost som visar mottagna bidragsintäkter som ska täcka framtida kostnader. Finansutskottet har tidigare uttryckte intresse av
redovisning av oförbrukade bidrag inom staten och här följer en redovisning av både utom- och inomstatliga oförbrukade bidrag för perioden 2005-2009.
Tabell Oförbrukade bidrag
Miljoner kronor
2005 2006 2007 2008 2009 Universitet och
högskolor 7 049 7 925 8 858 10 069 11 871 - inomstatliga 2 770 3 200 3 848 4 812 5 942 - utomstatliga 4 279 4 725 5 010 5 257 5 929
Länsstyrelser 1 503 2 216 2 553 2 253 2 186 - inomstatliga 1 395 2 128 2 496 2 190 2 085
- utomstatliga 108 88 57 63 101
Övriga 3 192 3 740 3 629 3 548 3 984 - inomstatliga 872 1 155 1 267 1 133 1 633 - utomstatliga 2 320 2 585 2 362 2 415 2 351
Summa 11 744 13 881 15 040 15 870 18 041 - inomstatliga 5 037 6 483 7 611 8 135 9 660 - utomstatliga 6 707 7 398 7 429 7 735 8 381
Tabellen visar att de oförbrukade bidragen totalt har ökat med 6,3 miljarder kronor eller med 54 procent under perioden 2005-2009.
De inomstatliga bidragen är medel som betalats från en statlig myndighet till en annan och i många fall redovisats mot anslag hos den betalande myndigheten, trots att de ännu inte förbrukats hos den mottagande myndigheten eller utbetalats till slutanvändare. Denna post ökade med 4,6 miljarder kronor eller 92 procent under perioden och uppgår vid utgången av 2009 till nästan 9,7 miljarder kronor.
Huvuddelen, 62 procent, av de inomstatliga bidragen finns hos universitet och högskolor. För universitet och högskolor är bidragen en del av finansieringen av forskning och utbildning. De lärosäten som redovisar störst belopp är Lunds universitet, Karolinska institutet, Göteborgs universitet samt Uppsala universitet.
Länsstyrelserna står för nära 22 procent av de inomstatliga oförbrukade bidragen.
Hos länsstyrelserna är det ofta fråga om medel som ska förmedlas som bidrag till olika regionala projekt. Övriga myndigheter redovisar 1,6 miljarder kronor av de inomstatliga oförbrukade bidragen vilket motsvarar 17 procent för 2009. I
årsredovisningen för staten elimineras de inomstatliga bidragen när balansräkningen konsolideras, eftersom de inte motsvaras av någon förpliktelse i relation till någon utomstående motpart.
Oförbrukade bidrag från utomstatliga givare ökade med 1,7 miljarder kronor eller 25 procent mellan 2005 och 2009. De uppgår till nära 8,4 miljarder kronor. Här står universitet och högskolor för en ännu större del av mottagna medel, 71 procent. Det är exempelvis fråga om medel från forskningsstiftelser. Länsstyrelsernas oförbrukade bidrag från utomstatliga givare är förhållandevis obetydliga, medan övriga
myndigheter redovisar 28 procent av medlen. Bland dessa kan nämnas Statens jordbruksverk, som har relativt stora oförbrukade bidrag från EU, och
Ungdomsstyrelsen. I not 51 till balansräkningen specificeras beloppet uppdelat per myndighet med kommentarer om ändamål.