Utvecklingen av arbetskraftskostnad
Arbetskraftskostnaderna i den svenska tillverkningsindustrin steg de tre första kvartalen 2014 med 3,0 procent enligt preliminära siffror från Eurostats Labour Cost Index (LCI) jämfört med motsvarande period 2013 (se tabell 5.14). Det var 1 procentenhet mer än i EU, nästan 1 procentenhet mer än i USA och 1,3 procentenheter mer än i euroområdet. Ser man till perioden 2000–2009 ökade de svenska arbetskraftskostnaderna med 3,9 procent per år. Sedan första avtalet efter finanskrisen kom på plats 2010 har ökningstakten fallit till 2,8 procent. Motsvarande ökningstal för euroområdet var 3,2 procent åren 2000–2009 respektive 2,1 procent åren 2010–2014. Trots att de svenska arbetskraftskostnaderna växlat ned har skillnaden i ökningstakt i förhållande till euroområdet inte minskat. Även i förhållande till USA och EU har den svenska ökningen av arbetskraftskostnaden varit fortsatt högre.
De relativt stora variationerna i ökningstalen för de svenska
arbetskraftskostnaderna de senaste tre åren förklaras delvis av löneavtalens tidsmässiga profil. Framför allt bidrog profilen i avtalen till att löneökningarna 2012 blev ovanligt stora. Dessutom har förekomsten av premierabatter för företagens avtalsförsäkringar bidragit till skillnaden i ökningstal mellan åren.
Råoljepris, Brent, dollar per fat
Råoljepris, Brent, dollar per fat
Kronen Kronen
Tabell 5.14 Arbetskraftskostnader per timme inom tillverkningsindustrin enligt LCI Årsgenomsnitt respektive procentuell förändring från föregående år
Genomsnitt 2000–2009
Genomsnitt 2010–2014
2009 2010 2011 2012 2013 2014*
Tyskland 2,3 2,4 1,7 0,3 3,8 2,4 3,3 2,3
Frankrike 3,0 2,5 0,4 3,8 3,9 2,6 0,8 1,3
Italien 3,7 2,0 7,1 1,0 2,5 3,1 1,8 1,5
Belgien 2,6 2,5 4,0 3,5 2,8 3,1 1,7 1,2
Nederländerna 3,7 1,2 5,7 -4,1 2,8 2,3 3,5 1,5
Spanien 4,5 1,2 5,7 0,7 1,5 2,3 1,1 0,5
Finland 4,6 1,8 6,2 -1,2 2,5 4,8 1,0 1,9
Euroområdet** 3,2 2,0 3,7 0,4 3,0 2,7 2,2 1,7
Danmark 3,6 2,0 2,7 2,5 2,8 1,3 1,8 1,8
Storbritannien 4,3 1,9 2,3 3,0 1,4 1,4 1,3 2,6
Polen 6,6 3,9 4,6 1,3 4,4 4,5 3,4 5,8
Tjeckien 7,2 3,1 5,7 2,3 4,9 2,6 2,9 3,0
Ungern 9,1 4,1 3,3 0,1 6,0 7,4 3,4 3,6
EU-länder*** 3,6 2,1 3,5 0,9 3,0 2,5 2,1 2,0
USA 3,1 2,2 1,3 2,4 2,9 1,6 1,9 2,1
Sverige 3,9 2,8 4,9 2,1 2,8 4,8 1,4 3,0
* Baserat på de tre första kvartalen 2014.
** Avser samtliga euroländer exklusive Cypern, Luxemburg, Malta, Estland, Lettland och Slovenien.
Vägt med KIX-vikter.
*** Avser förutom euroområdet Danmark, Storbritannien, Polen, Tjeckien och Ungern. Vägt med KIX-vikter.
Källor: Eurostat, Labour Cost Index, Bureau of Labor Statistics, Medlingsinstitutet
I tabellerna 5.15–5.17 redovisas utvecklingen av arbetskraftskostnader, produktivitet och enhetsarbetskostnader enligt Eurostat, kompletterat med uppgifter från OECD:s databaser. Uppgifterna baseras på respektive lands nationalräkenskaper. För USA har data hämtats från Bureau of Labor Statistics, BLS. Utvecklingen för Sverige redovisas enligt de senaste uppgifterna i de svenska nationalräkenskaperna.
Uppgifterna om arbetskraftskostnadernas utveckling kan skilja sig avsevärt från dem i LCI i tabell 5.14, både för Sveriges och för andra länders del.
I synnerhet för enskilda år kan utvecklingen skilja sig åt betydligt mellan de bägge statistikkällorna. Över längre perioder är i regel skillnaderna betydligt mindre. För vissa länder kan dock skillnaderna vara relativt stora också över längre tidsperioder. Det gäller till exempel Danmark och Storbritannien som redovisar väsentligt högre ökningstal enligt nationalräkenskaperna än enligt LCI. För Finland råder motsatt förhållande, det vill säga nationalräkenskaperna visar på klart lägre ökningstal än LCI. Utvecklingen av de svenska
arbetskraftskostnaderna under 2000-talet är i stort sett identisk för de bägge källorna. Däremot anger nationalräkenskaperna en högre ökningstakt under perioden fram till finanskrisen än LCI, medan motsatt förhållande gäller under de senaste åren.
Tabell 5.15 Arbetskraftskostnader per timme i tillverkningsindustrin enligt Eurostat Årsgenomsnitt respektive procentuell förändring från föregående år
Genomsnitt
* Beräkningarna inkluderar även Irland, Portugal och Österrike.
** Beräkningarna inkluderar även Tjeckien, Polen och Ungern.
*** Enligt SCB, december 2014.
Källor: Eurostat, OECD, SCB, BLS, Medlingsinstitutet
Under perioden 2001–2013 ökade de svenska arbetskraftskostnaderna med i genomsnitt 3,5 procent per år att jämföras med 2,8 procent i USA och euro-området. I EU var motsvarande ökningstakt 3,2 procent. De tyska arbetskrafts-kostnaderna ökade med i genomsnitt 2,1 procent. Enligt nationalräkenskaperna bromsade dock de svenska arbetskraftskostnadsökningarna in mer de senaste åren än vad som framkommer i LCI. De innebär att under perioden 2008–2013 ökade de svenska arbetskraftskostnaderna i stort sett i linje med EU och euro-området, men fortsatt snabbare än i Tyskland och USA.
Effekter av kronkursen
Sett över hela perioden 2001–2013 ökade arbetskraftskostnaderna i Sverige med knappt 10 procent mer, räknat i nationella valutor, än i USA och euro-området. Jämfört med EU-15 ökade de svenska arbetskraftskostnaderna 4 procent mer. Ett av få jämförbara länder där arbetskraftskostnaderna ökade mer än i Sverige var Danmark. Där steg de med 6 procent mer än i Sverige.
Under denna period stärktes dessutom kronan med cirka 8 procent konkurrentvägt. Framför allt stärktes kronan kraftigt gentemot den amerikanska dollarn och det brittiska pundet. Därmed steg de svenska
arbetskraftskostnaderna uttryckt i kronor med drygt 50 procent gentemot USA (diagram 5.12).
Kronans påverkan på Sveriges relativa arbetskraftskostnader har varit väsentligt mindre i förhållande till euroområdet och EU än gentemot USA.
I förhållande till euron försvagades kronan med cirka 2,5 procent och i förhållande till EU-15 var valutarörelserna bara marginella. Uttryckt i svenska kronor försämrades det svenska kostnadsläget med cirka 7 procent gentemot euroområdet och 4 procent i förhållande till EU-15. Motsvarande försämring gentemot Tyskland och Finland var 17 respektive 9 procent. I förhållande till Danmark förbättrades kostadsläget med 8 procent.
Sammantaget har såväl en förstärkning av kronan som högre arbetskrafts-kostnadsökningar än i omvärlden bidragit till att höja kostnadsläget i Sverige
jämfört med konkurrentländerna. Under perioden 2001–2006 var det i första hand högre arbetskraftskostnader än i omvärlden som drev denna utveckling, medan en starkare krona förklarar det försämrade kostnadsläget under åren 2007–2013. Kronans försvagning med knappt 4 procent 2014 innebär dock en viss förbättring av kostnadsläget i fjol.
Diagram 5.12 Sveriges arbetskraftskostnader i tillverkningsindustrin i förhållande till handelspartnernas, omräknat till svenska kronor Index 2000=100
Källor: Eurostat, OECD, SCB, BLS, Medlingsinstitutet
Produktiviteten inom industrin
En snabbare ökning av arbetskraftskostnaderna än i omvärlden behöver inte innebära en försämring av den internationella konkurrenskraften om även produktiviteten ökar snabbare än i konkurrentländerna. Produktiviteten är här definierad som förädlingsvärde i fasta priser per arbetad timme. Produktivitets-tillväxten i den svenska industrin var starkare än i de flesta av konkurrent-länderna sett över hela perioden 2001–2014 (se tabell 5.16). I genomsnitt ökade produktiviteten med knappt 4 procent per år i Sverige medan motsvarande ökning i USA och EU var knappt 3 procent.
Den svenska branschstrukturen, med bland annat en stor andel produktion i den högproduktiva telekomsektorn bidrog till den goda produktivitetstillväxten, framför allt under de första åren av 2000-talet. Även i Finland ökade
produktiviteten snabbt under denna period. I genomsnitt steg produktiviteten i Sverige med drygt 6 procent per år under perioden 2001–2007, medan
motsvarande ökningstal i EU var drygt 4 procent. I Tyskland, euroområdet och USA ökade produktiviteten med knappt 4 procent.
När finanskrisen slog till med full kraft hösten 2008 föll såväl produktion som produktivitet kraftigt. I Sverige hade en tydlig avmattning i produktivitets-tillväxten redan synts under 2007 men nu föll produktiviten också i absoluta tal. Sammanlagt sjönk produktivitetsnivån med 13 procent under 2008 och 2009. Den kortvariga återhämtningen i produktionen under 2010 innebar en kraftig uppstuds i produktivititeten detta år men därefter har produktiviteten i det närmaste stagnerat. Inbromsningen i produktivitetstillväxten i Sverige har
13 15 EU-länder 10 euroländer USA
Tyskland Finland Danmark
varit större än på de flesta håll om man jämför perioden 2008–2013 med åren 2001–2007. En ännu större nedväxling har inträffat i Finland där bland annat problemen inom telekomsektorn bidragit till negativ produktivitetstillväxt de senaste åren.
Tabell 5.16 Utveckling av produktivitet i tillverkningsindustrin Årsgenomsnitt respektive procentuell förändring från föregående år
* Beräkningarna inkluderar även Irland, Portugal och Österrike.
** Beräkningarna inkluderar även Tjeckien, Polen och Ungern.
*** Enligt SCB, december 2014.
Källor: Eurostat, OECD, Bureau of Labor statistics, SCB, Medlingsinstitutet
Även om produktivitetstillväxten fallit mer i Sverige än på de flesta håll har tillväxttalen i stort sett varit i linje med utvecklingen i EU och USA de senaste åren. Jämfört med Tyskland och euroområdet har den svenska produktivitets-tillväxten varit något starkare 2008–2013. Exempel på länder med högre produktivitetstillväxt än Sverige de senaste åren är Danmark och Spanien.
Arbetskraftskostnad per producerad enhet
Arbetskraftskostnad per producerad enhet, eller enhetsarbetskostnad, är ett av de mest använda måtten för att jämföra olika länders kostnadsmässiga konkurrenskraft. Detta innebär helt enkelt att man jämför den sammanlagda effekten av förändringar i produktivitet och arbetskraftskostnader länderna emellan.
Genomsnitt 2001–2013
Genomsnitt 2001–2007
Genomsnitt 2008–2013
2009 2010 2011 2012 2013
Tyskland 2,2 3,7 0,4 -10,8 15,9 4,7 -0,7 -0,5
Frankrike 3,1 4,0 2,0 1,9 5,9 4,5 1,8 0,7
Italien 0,7 1,1 0,2 -6,5 11,8 1,6 -0,8 -2,2
Belgien 2,7 3,6 1,5 -3,2 6,6 -1,3 4,0 2,2
Nederländerna 2,5 3,6 1,3 -4,1 6,4 3,8 0,3 1,6
Spanien 3,1 2,9 3,3 1,6 8,1 2,5 5,6 4,1
Finland 2,3 6,4 -2,3 -10,3 10,5 -1,5 -10,4 2,4
10 euroländer* 2,4 3,8 0,8 -6,0 11,1 3,0 -0,4 0,6
Danmark 3,6 3,1 4,2 0,3 12,3 3,5 7,0 4,4
Storbritannien 2,8 4,5 0,9 -2,4 5,6 2,4 -1,5 -0,4
15 EU-länder** 2,8 4,1 1,4 -4,6 10,7 3,2 0,3 0,9
Norge 2,4 2,3 2,6 1,0 6,3 1,8 2,4 2,0
USA 2,7 3,7 1,6 -0,3 6,2 0,8 1,0 1,9
Sverige*** 3,9 6,1 1,5 -9,1 21,4 3,4 -4,1 2,6
Tabell 5.17 Utveckling av enhetsarbetskostnader i tillverkningsindustrin Årsgenomsnitt respektive procentuell förändring från föregående år
Genomsnitt 2001–2013
Genomsnitt 2001–2007
Genomsnitt 2008–2013
2009 2010 2011 2012 2013
Tyskland 0,1 -1,8 2,0 17,3 -13,1 -3,5 4,0 3,5
Frankrike 0,1 -0,6 0,8 2,0 -1,8 -2,1 1,4 0,6
Italien 2,4 2,0 3,0 12,0 -7,6 0,9 3,8 4,2
Belgien 0,5 -0,3 1,4 6,7 -4,1 3,1 -0,3 0,9
Nederländerna 0,4 -0,4 1,4 11,5 -10,1 -1,3 1,6 2,1
Spanien 0,7 2,3 -1,1 1,1 -7,4 -1,3 -2,8 -3,2
Finland 0,4 -3,1 4,5 17,4 -9,9 4,1 15,3 -1,5
10 euroländer* 0,4 -0,7 1,8 11,3 -9,1 -1,1 3,5 1,8
Danmark 0,4 2,0 -1,4 2,4 -6,1 -3,3 -4,2 -1,9
Storbritannien 1,6 0,6 2,6 6,0 -2,9 0,4 4,9 3,8
15 EU-länder** 0,5 -0,5 1,5 9,0 -8,0 -1,1 3,1 1,7
Norge 2,0 2,3 1,6 3,0 -3,7 2,5 1,9 2,8
USA 0,1 -0,1 0,3 3,6 -4,6 1,0 0,8 -1,4
Sverige*** -0,4 -1,7 1,2 14,2 -18,6 -0,2 9,3 -0,3
* Beräkningarna inkluderar även Irland, Portugal och Österrike.
** Beräkningarna inkluderar även Tjeckien, Polen och Ungern.
*** Enligt SCB, december 2014.
Källor: Eurostat, OECD, Bureau of Labor statistics, SCB, Medlingsinstitutet
De svenska enhetsarbetskostnaderna minskade med knappt en halv procent per år under perioden 2001–2013. I EU och euroområdet noterades under samma period en ökning på knappt en halv procent, medan de var i det närmaste oförändrade i USA och Tyskland. Skillnaden i utveckling mellan Sverige och konkurrentländerna har dock efterhand minskat. Under perioden 2008–2013 ökade de svenska enhetsarbetskostnaderna obetydligt mindre än i EU.
I förhållande till USA steg de svenska enhetsarbetskostnaderna mer, medan ökningen var mindre än i Tyskland.
I diagram 5.13 visas utvecklingen av de svenska enhetsarbetskostnaderna i förhållande till konkurrentländerna omräknat till svenska kronor. I jämförelse med euroområdet förbättrades det svenska kostnadsläget under hela perioden med knappt 10 procent. Till detta kommer att den svenska kronan försvagades med 2,5 procent mot euron, vilket innebär att det svenska kostnadsläget förbättrades med drygt 12 procent. Sedan 2010 har dock den kostnadsmässiga konkurrenskraften i förhållande till euroområdet och EU försämrats, vilket i första hand förklaras av kronans förstärkning under dessa år.
Konkurrensläget i förhållande till USA har i hög grad präglats av de stora rörelserna i dollarkursen. Kronans förstärkning mot dollarn har inneburit en klar försämring av konkurrenskraften i förhållande till USA under det senaste decenniet. Under de senaste 5–6 åren har dessutom enhetsarbetskostnaderna ökat klart långsammare i USA än i Sverige.
Diagram 5.13 Sveriges arbetskraftskostnader per producerad enhet i tillverkningsindustrin i förhållande till handelsparternas
Omräknat till svenska kronor. Index 2000=100
Källor: se tabell 5.15
Under de tre första kvartalen 2014 steg enhetsarbetskostnaderna i den svenska industrin med cirka 2,5 procent, vilket är något mer än i euroområdet och USA.
Samtidigt försvagades kronan med cirka 4 procent i genomsnitt 2014, vilket motverkar de högre enhetsarbetskostnaderna. Skulle kronan ligga kvar på nuvarande nivåer under 2015 (januari 2015), innebär detta en ytterligare försvagning med cirka fyra procent jämfört med genomsnittskursen 2014.
Även om utvecklingen av de svenska enhetsarbetskostnaderna antyder att konkurrenskraften utvecklats förhållandevis gynnsamt under 2000-talet bör också påpekas att priserna på svenska industriprodukter fallit i förhållande till priserna i konkurrentländerna. Man kan säga att en del av vinsterna av den starka produktivitetsutvecklingen tillfallit den svenska industrins utländska kunder i form av lägre priser, vilket i sin tur begränsat utrymmet för högre löner och vinster i den svenska industrin. Det är därmed viktigt att en analys av industrins konkurrenskraft och betalningsförmåga i termer av enhetsarbets-kostnader också kompletteras med analyser av utvecklingen i nominella termer vad gäller till exempel vinstutvecklingen (se avsnitt 5.6).
Enligt till exempel den danska produktivitetskommissionen som publicerade sin slutrapport under 2014 är industrins löneandel en bättre indikator på kostnadsmässig konkurrenskraft än enhetsarbetskostnader (se ruta om
produktivitetskommissionen i avsnitt 5.1). Skälet till detta är att man även vill fånga in förändringar i bytesförhållandet i internationella jämförelser. Det finns ett tydligt negativt samband mellan produktivitetsutveckling och
bytesförhållande. Ett land som Danmark har till exempel specialiserat sig inom branscher där produktivitetsutvecklingen är låg internationellt sett, men där priserna haft en förhållandevis gynnsam utveckling. Motsatt förhållande har gällt för till exempel Sverige och Finland.
13 15 EU-länder 10 euroländer USA
Tyskland Finland Danmark
Diagram 5.14 Löneandelar i tillverkningsindustrin Index 2000=100
Källor:Eurostat, SCB
Som framgår av diagram 5.14 framstår den svenska konkurrenskraften som mindre stark med detta sätt att mäta än om man använder
enhets-arbetskostnader. Till exempel har löneandelarna ökat mindre i både Danmark och Norge än i Sverige, trots att enhetsarbetskostnaderna ökat väsentligt mer i dessa länder än i Sverige. Utvecklingen av löneandelarna visar också, i likhet med enhetsarbetskostnaderna uttryckt i svenska kronor, att den svenska industrins konkurrenskraft försvagats de senaste åren.