Utvecklingen av upplevda trygghet - Utvecklingen av brott och otrygghet i Norra och Södra Sofie

2. BAKGRUND

4.3 Utvecklingen av upplevda trygghet

För att undersöka utvecklingen av upplevd trygghet i området an- vänds boendeenkäterna från 2012 och 2015. För att undersöka upplevd trygghet bland de boende kommer två olika dimensioner av (o)trygghet att användas, nämligen de boendes oro att utsättas för specifika brott samt det som ibland kallas konkret otrygghet och handlar om huruvida individen känner sig trygg i sitt bostads- område och om det finns specifika personer eller platser som re- spondenten är rädd för eller undviker. Som nämnts tidigare är det viktigt att hålla i åtanke att resultaten från boendeenkäten bygger på svaren från relativt få individer och ska därför tolkas med viss försiktighet.

4.3.1 Oro att utsättas för brott

I boendeenkäten ställdes ett antal frågor relaterade till respondenternas oro att utsättas för olika typer av brott i det egna bostads- området. Nedan presenteras resultaten i förhållande till fyra av dessa frågor. Två är kopplade till egendomsbrott i form av oro att utsättas för inbrott i förråd (vinds-/källarutrymme) eller garage samt inbrott i bostaden, medan två är kopplade till personbrott i form av oro att utsättas för hot eller trakasserier samt oro att ut- sättas för överfall eller misshandel. Respondenterna kunde i förhål-

lande till respektive brottstyp ange att de oroade sig mycket ofta, ganska ofta, bara sällan eller aldrig.

En initial analys av utvecklingen för de två Sofielundsområdena visar att andelen respondenter som upplever oro för inbrott i princip är oförändrad mellan de två mättillfällena samtidigt som en svagt positiv trend kan anas i förhållande till oro att utsättas för överfall eller misshandel (15,5% till 12,5%). En desto tydligare skillnad mellan de båda mättillfällena är den minskning i andel respondenter som ofta oroar sig över att utsättas för hot eller trakasserier (17,9% till 6,3%). Vad som gör denna analys något problematisk är dock att det föreligger stora skillnader mellan de båda Sofie- lundsområdena vilket gör en gemensam analys av de två områdena något missvisande.

Som illustreras i Figur 12 finns det en, om än svagt, ökande trend av oro att utsättas för brott bland respondenter i Södra Sofielund, samtidigt som trenden är den direkt motsatta i Norra Sofielund. Den markanta nedgång i oro över att utsättas för hot eller trakasserier som presenterades ovan speglar egentligen en markant ned- gång i andelen oroliga respondenter i Norra Sofielund (28,6% till 3,1%) samtidigt som motsvarande utveckling i Södra Sofielund är svagt ökande (7,1% till 9,4%). Samma mönster återfinns i relation till andelen respondenter som oroar sig för överfall och misshandel. I Norra Sofielund har det skett en halvering av andelen respondenter som ofta oroar sig över detta (23,8 % till 12,5 %) samtidigt som andelen i Södra Sofielund i det närmsta fördubblats (7,1 % till 12,5 %). Med andra ord har andelen respondenter som ofta oroar sig för hot eller trakasserier i Norra Sofielund minskat från 24 procent, samtidigt som andelen i Södra Sofielund har ökat från 7 procent, till att för båda områden nu istället ligga på knappt 13 procent.

För att jämföra utvecklingen av oro att utsättas för brott i Sofie- lundsområdena i med kontrollområdena skapades två medelvär- desindex över oro för inbrott (i bostad samt förråd/garage) och oro att utsättas för hot eller våld (för en detaljerad beskrivning av in- dexens konstruktion, se Bilaga 2).

Tabell 7 Jämförande av medelvärde för oro för brott över år och mellan områden (t-test).

Sofie- lund Kontroll 1 Sig. Kontroll 2 Sig. Oro för inbrott (0-3) 2012 0.88 0.89 es 0.86 es 2015 0.88 0.87 es 1.03 es Sig. es es † Oro för hot/våld (0-3) 2012 0.87 0.78 † 0.67 † 2015 0.72 0.74 es 0.56 es Sig. es es es † p < .10, * p < .05, ** p < .01, *** p < .001, es = ej signifikant 12,5% 23,8% 12,5% 7,1% 3,1% 28,6% 9,4% 7,1% 15,6% 16,7% 18,8% 14,3% 25,0% 28,6% 21,9% 16,7% 0% 10% 20% 30% 40% 2015 2012 2015 2012 N or ra S of ie lun d Söd ra S of ie lun d Inbrott (förråd/garage) Inbrott (bostad) Hot/trakasseri Överfall/misshandel

Figur 12 Oro att utsättas för brott bland boende i Norra respektive Södra Sofielund mellan åren 2012 och 2015.

Tabell 7 Jämförande av medelvärde för oro för brott över år och mellan områden (t-test).

Figur 12 Oro att utsättas för brott bland boende i Norra respektive Södra Sofielund mellan åren 2012 och 2015.

Som framgår i Tabell 7 var nivån av oro att utsättas för inbrott i princip den samma i såväl Sofielundsområdena som i de intilliggande och avlägsna kontrollområdena 2012. Utvecklingen i förhål- lande till 2015 års undersökning indikerar att nivån varit oföränd- rad i Sofielundsområdena och de intilliggande kontrollområdena (kontrollområde 1) samtidigt som det skett en ökning i de avlägsna kontrollområdena (kontrollområde 2) (p=.058).

I förhållande till oro över att utsättas för hot och/eller våld låg ni- vån av oro i Sofielundsområdena något över värdet för de intillig- gande kontrollområdena (p=.066) och de avlägsna kontrollområ- dena (p=.056) i 2012 års undersökning. I uppföljningen 2015 framgår dock att nivån av oro i Sofielundsområdena minskat till samma nivå som för de intilliggande kontrollområdena där nivån av oro att utsättas för hot och/eller våld legat på en stabil nivå. Även om nivån av oro att utsättas för hot och/eller våld minskat även i de avlägsna kontrollområdena så är skillnaden mellan Sofie- lundsområdena och dessa områden mindre 2015 än vad den var 2012.

4.3.2 Konkret otrygghet

I boendeenkäten ställdes även ett antal frågor gällande den upplevda trygghetskänslan i relation till respondenternas bostadsområde. För att redovisa en samlad bild av den upplevda trygghetskänslan har ett summerat index över konkret otrygghet skapats baserat på tre frågor från enkäten. Frågorna behandlar i vilken utsträckning de svarande känner sig otrygga om de går ut ensamma sent på kvällen i bostadsområdet, om det finns några speciella personer i området de är rädda för samt om de tagit en annan väg för att undvika en obehaglig plats eller person i bostadsområdet. De respondenter som svarat att de känner sig otrygga i relation till två eller tre av frågorna har kategoriserats som mycket otrygga, de som svarat att de känner sig otrygga i relation till en av de tre frå- gorna har kategoriserats som delvis otrygga. De respondenter som inte uppger otrygghet i relation till någon av de tre frågorna har kategoriserats som trygga. (För en detaljerad beskrivning av ut- formningen av indexet, se Bilaga 2.)

Till skillnad från oro att utsättas för brott är bilden av konkret otrygghet ungefär densamma i de båda Sofielundsområdena vilket gör en gemensam analys mindre problematisk.

Andelen respondenter som upplever mycket hög nivå av otrygghet är relativt stabil över de båda undersökningstillfällena i samtliga områden även om det skett en viss ökning i de båda kontrollområ- dena samtidigt som det har varit en minskning i Sofielundsområ- dena (se Figur 13). Noterbart i sammanhanget är dock att andelen mycket otrygga respondenter var statistiskt signifikant högre i So- fielundsområdena 2012 jämfört med såväl de angränsande (p=.047) som avlägsna kontrollområdena (p=.018). Skillnaderna i andelen mycket otrygga respondenter är vid 2015 års uppföljning mindre och inte längre signifikanta. Trots den positiva utvecklingen i Sofielundsområdena är det viktigt att hålla i åtanke att det fortfarande är en stor andel respondenter, närmare bestämt en tredjedel, som upplever en hög otrygghet i Sofielundsområdena.

Även om andelen otrygga respondenter varit relativ stabil under de två mättillfällena så har det hänt desto mer i förhållande till andelen respondenter som är trygga. Andelen respondenter i Sofie-

31,0% 45,3% 47,7% 42,9% 55,3% 56,9% 33,3% 23,4% 27,5% _31,3% 23,2% 16,9% 35,7% 31,3% 24,2% 25,8% 21,5% 26,3% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 2012 2015 2012 2015 2012 2015 Sofielund Kontroll 1 Kontroll 2

Trygg Delvis otrygg Mycket otrygg

Figur 13 Konkret otrygghet bland boende i Sofielundsområdena respektive kontrollområdena mellan åren 2012 och 2015.

lundsområdena som känner sig trygga har ökat mellan de båda undersökningstillfällena, från 31 till 45 procent (förändringen är på gränsen till att vara signifikant enligt 95-procents nivån: p=.077). Samtidigt är andelen trygga konstant i de avlägsna kon- trollområdena, och i de intilliggande kontrollområdena har andelen trygga minskat något över tid. Den positiva utveckling som syns i 2015 års undersökning innebär att Sofielundsområdena från att ha haft en signifikant lägre nivå av andel trygga respondenter nu närmat sig andelen trygga i både de avlägsna kontrollområdena och ligger på en högre nivå än de intilliggande kontrollområdena, och de signifikanta skillnader som fanns mellan områdena 2012 har försvunnit.

4.3.3 En positiv utveckling av den upplevda trygghetskänslan

bland boende i Sofielundsområdena

Den samlade bilden gällande utvecklingen av oro att utsättas för brott och den konkreta otrygghet bland boende i Sofielundsområ- dena är att nivåerna är ungefär desamma 2012 som 2015. En tyd- lig förändring är dock att andelen som känner sig trygga när de rör sig ute i sitt bostadsområde, konkret trygghet, har ökat i Sofie- lundsområdena från drygt 30 procent 2012 till 45 procent 2015. Denna positiva trend syns i både Norra och Södra Sofielund, och innebär att andelen trygga i Sofielundsområdena 2015 ligger när- mare andelen trygga i de båda kontrollområdena. Den andra direk- ta förändringen som resultaten visar på är nedgången i andelen respondenter i Sofielundsområdena som ofta oroar sig över att utsät- tas för personbrott. Detta återspeglar dock i huvudsak en markant nedgång i oron över att utsättas för hot eller trakasserier bland boende i Norra Sofielund (28,6% till 3,1%).

Även om det förefaller vara en positiv utveckling avseende oro att utsättas för personbrott samt i förhållande till konkret tryggheten är det viktigt att ha i åtanke att nivåerna i Sofielundsområdena fortfarande bör betraktas som relativt höga i jämförelse med snittet för resten av staden och att ett fortsatt trygghetsskapande arbete är nödvändigt.

In document Utvecklingen av brott och otrygghet i Norra och Södra Sofielund : En effektutvärdering av Fastighetsägare Sofielunds arbete (Page 68-74)