• No results found

Utvecklingsländernas förslag i jordbruksförhandlingarna

Nedan följer en grovt förenklad sammanställning av de viktigare konkreta u-landsförslagen i jordbruksförhandlingarna med en redovisning av de redan fastlagda svenska positionerna och EU-positionerna under respektive punkt. Sverige står solidariskt bakom EU:s gemensamma position men vill i många fall gå längre.

Allmänt

Inrättande av en s.k. utvecklingsbox för att ge utvecklingsländerna maximal flexibilitet då det gäller val av skydds- och stödåtgärder.

Svensk position: Utvecklingsländerna bör ges viss flexibilitet vad gäller neddragningskrav. Sverige är positivt till möjligheter att ge interna stöd för att förbättra t.ex. landsbygdsutveckling och fattigdomsbekämpning. Möjlig- heter bör också ges att skydda sig mot subventionerad export från industri- länder. Viss flexibilitet att övergångsvis tillämpa högre tullar för att skydda näringsgrenar under uppbyggnadsskede.

EU-position: EU är positivt vad gäller flexibilitet i fråga om interna stöd. EU är dock inte lika positivt till särlösningar vad gäller olika gränsskyddsåt- gärder, särskilt inte möjligheter till motåtgärder mot subventionerad export.

Regelbunden uppföljning av Marrakesh-beslutet om handelsliberalise- ringens eventuella negativa effekter på MUL och de nettoimporterande länderna (livsmedelssäkerhet)

Svensk position: Sverige stödjer detta.

EU-position: EU har ställt sig bakom inrättandet av en särskild expert- grupp för att studera denna fråga.

Marknadstillträde

Neddragning av gränsskyddet hos industriländerna, främst tulltoppar och tulleskalering, särskilt för produkter av exportintresse för utvecklingsländerna

Svensk position: Sverige stödjer helt detta förslag. Av denna orsak förordas en harmoniseringsmetod för tullsänkningar.

EU-position: EU har villkorat egna tullsänkningar till utökat skydd för geografiska ursprungsbeteckningar. Vidare förordas samma tullsänknings- metod som i Uruguayrundan, dvs. ovägda genomsnittliga linjära sänkning- ar, utan särskilt inriktning på att sänka tulltoppar och tulleskalering.

Tillämpningen av skyddsklausulen ska avskaffas för industriländer men utökas för utvecklingsländer

Svensk position: Sverige har som enda land i EU drivit kravet att avskaffa syddsklausulen. I andra hand vill Sverige behålla klausulen övergångsvis men reformera den grundligt. Alla WTO-medlemmar bör i så fall få tillämpa klausulen.

EU-position: Inga förändringar av avtalet. Successiv utökning av tullkvoter

Svensk position: Sverige förordar generella tullsänkningar och förordar därför att tullkvoter i princip bör avvecklas. Eventuellt kan de behållas som en övergångslösning.

EU-position: EU vill behålla kvoterna som system men är beredd att förhandla om kvoternas storlek och tullnivåer inom kvot.

Ökad transparens i tullsystemen

Svensk position: Övergång från specifika tullar till värdetullar förordas vilket skulle gynna exporten från utvecklingsländerna och göra tullsystemet mera genomskådligt.

EU-position: Inga förändringar av avtalet.

Ökad uppmärksamhet åt icke-tariffära handelshinder

Detta ingår inte formellt i jordbruksförhandlingarna, men har tagits upp där eftersom inga andra fora funnits inom WTO för förhandlingar om dessa frågor. Varken SPS- eller TBT-avtalet ska omförhandlas enligt Doha- agendan.

Svensk position: Ökade märkningskrav (TBT-fråga) innebär ofta pro- blem för utvecklingsländer liksom höga sanitära och fytosanitära krav (SPS-fråga). Sverige är dock i princip positivt till märkning som ett medel för förbättrad konsumentupplysning, men det är viktigt att märkningskraven inte används som förtäckta handelshinder. Sverige vill också att möjligheterna att tillämpa försiktighetsprincipen i fråga om livsmedel ska undersökas. Detta skulle göra det svårare för utvecklings- länderna att exportera.

EU-position: EU har föreslagit att regler om att märkning av produktions- metoder för att upplysa konsumenterna ska kunna omfattas av WTO- regelverket. För försiktighetsprincipen vill EU ha en gemensam uttolkning för att klargöra var gränserna går.

Exportstöd

Utfasning och slutlig avveckling av alla former av exportstöd hos industri- länderna

Svensk position: Alla former av exportstöd bör avvecklas och en avveck- lingsperiod bör fastställas. Snabbavveckling för produkter av ekonomiskt intresse för utvecklingsländer.

EU-position: EU är inte berett att helt avskaffa exportstöden men kan gå med på fortsatta sänkningar förutsatt att exportkrediter också omfattas av åtagandena.

Översyn av reglerna för livsmedelshjälp

Svensk position: Sverige stödjer att reglerna ses över.

EU-position: Alla former av direkta eller indirekta exportstöd (inklusive livsmedelshjälp) bör diskuteras.

Interna stöd

Alla former av interna stöd (gula, blå och gröna stöd) ska begränsas. Be- gränsningar och neddragningar bör ske sektorsvis och vara progressiva.

Svensk position: Sverige vill begränsa de gula och blå stöden men inte de gröna stöden. Endast de gula stöden är f.n. begränsade och underkastade neddragningskrav medan de blå och gröna stöden är undantagna från sådana krav. Neddragningskraven bör enligt Sverige göras produktspecifika för att bli mer verkningsfulla.

EU-position: EU stödjer fortsatt begränsning och neddragningskrav för de gula stöden enligt samma principer som i Uruguayrundan, men inte av de blå och gröna stöden.

Gula och blå stöd ska successivt avvecklas

Svensk position: De handelsstörande gula och blå stöden bör fasas ut. Villkoren för de gula stöden bör dessutom skärpas.

EU-position: EU kan gå med på fortsatta sänkningar av de gula stöden men kräver fortsatt undantag för de blå stöden.

Uppstramning av villkoren för de gröna stöden

Svensk position: De gröna stöden bör enligt Sverige även fortsättningsvis vara undantagna från reduktionskrav men tydligare stödkriterier kan övervägas. Sverige har dock samtidigt föreslagit att stöd för uppfyllande av högre djurskyddskrav ska kunna omfattas av de gröna stöden.

EU-position: EU har särskilt framhållit behovet av stöd för att kunna bibehål- la det europeiska jordbrukets ”multifunktionella” karaktär. Detta förutsätts ske inom ramen för de gröna stöden. EU har bl.a. – på svenskt initiativ - föreslagit att stöd för djurskyddsåtgärder ska undantas från reduktionskrav.

Bilaga 3. EU:s preferenser och