Ett antal exempel på utvecklingsmöjligheter rörande generationsmålet har identifierats i samband med framtagandet av underlag till fördjupad utvärde ring av generationsmålet 2012. Exemplen rör främst framtida uppföljningar och utvärderingar men även samverkan och metodutveckling för att kommu nicera och nå generationsmålet. Exemplen kommer från samordningsfunktionen för miljömålen på Naturvårdsverket, Arbetsgruppen för generationsmålet och från inkomna remissvar.
Ett projektarbete pågår för närvarande inom Naturvårdsverket för att
utveckla arbetsformer för miljömålsuppföljningen. I arbetet ingår att utveckla Naturvårdsverkets interna arbetssätt för miljömålsuppföljningen, inklusive Naturvårdsverkets samordningsroll internt och externt i myndigheternas gemensamma arbete med uppföljning av miljökvalitetsmålen. Sannolikt kommer synen på utvecklingsmöjligheterna att påverkas i samband med det arbetet och då den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2012 utvärderas. Viktiga bidrag när det gäller utvecklingsmöjligheter för uppföljning av
generationsmålet finns även i anteckningarna364 från diskussionerna om
”Generationsmålet – hur går vi vidare mot framtiden?” som fördes under Miljömålsdagarna i Borgholm i april 2012.
Detta kapitel ska läsas som reflektioner och erfarenheter snarare än som färdiga förslag.
Vad är en samhällsomställning?
Vid kommande utvärdering av generationsmålet kan det vara givande att komma vidare i frågan om vad en samhällsomställning för hållbarhet är, och vilka förutsättningarna är för sådan samhällsomställning. Detta behövs bland annat för att samarbetande aktörer lättare ska kunna urskilja generation s målets roll i arbetet för att uppnå miljömålen.
Beskrivning av strecksatserna
Beskrivningarna av strecksatserna skulle närmare kunna utveckla betydelsen av begrepp och innebörden av generationsmålets strecksatser, till exempel formuleringar som: har återhämtat sig, förmågan är säkrad, bevaras, främjas, nyttjas hållbart, god hushållning, minimal påverkan, effektiv och små problem. Det bör tilläggas att deltagarna vid startmötet för fördjupad utvärdering av generationsmålet i maj 2011 (se avsnitt 7.1) ansåg att det är tveksamt om myndigheterna ska bryta ned och precisera målet.
364 Webbplatsen miljömål.se redovisar information om Miljömålsdagarna 2012: http://miljömål.se/miljo-
Kopplingar till miljökvalitetsmålen och övriga delar av generationsmålet
I den årliga rapporteringen av miljökvalitetsmålen 2011365 konstateras att
fortsatt arbete bör resultera i en tydligare koppling mellan miljökvalitetsmålen, dessas preciseringar och indikatorer å ena sidan och generationsmålet å den andra. Detta kan uppmärksammas i det fortsatta miljöarbetet och i samband med kommande uppföljningar och utvärderingar. (Se avsnitt 7.3.)
Bedömningsgrund
Vid denna fördjupade utvärdering av generationsmålet har ett relativt omfat tande samarbete skett för att ensa bedömningarna av generationsmålets strecksatser, men skrivansvariga myndigheter har slutgiltigt beslutat själva vilken bedömningsgrund de velat använda. Vid kommande utvärderingar av generationsmålet skulle det vara möjligt att utveckla gemensamma begrepp och värdeord och en gemensam bedömningsgrund i syfte att göra grunden för bedömningarna mer lika. Till exempel skulle ett liknande system som för miljökvalitetsmålen med Ja, Nära, Nej och Förutsättningar för, kunna utveck las. (Se avsnitt 7.4.) En utvecklad bedömningsgrund för generationsmålet har emellertid både för- och nackdelar. Frågan bör därför övervägas noga innan beslut fattas. Går det åt rätt håll? Som komplement till frågan om hur miljötillståndet utvecklas skulle frågan om miljöarbetet, samhällsomställningen eller utvecklingen för respektive strecksats går åt rätt håll kunna ställas. Denna fråga bör i så fall tas med redan i planeringen av nästa fördjupade utvärdering av generationsmålet för att rätt underlagsmaterial ska kunna tas fram. Exempel på frågor som bör besvaras innan arbetet tar sin början är om man med rätt håll menar att
• inga tendenser pekar i rätt riktning och den negativa utvecklingen fortgår, men har bromsats
• tendenser som pekar i rätt riktning finns men utvecklingen inom området går sammantaget åt fel håll
• utvecklingen inom området går sammantaget åt rätt håll.
En annan fråga är vad som ska gå åt rätt håll – miljökvaliteten eller det som formuleras i strecksatsen, till exempel bevarandet, främjandet, nyttjandet, hus hållningen eller användningen?
Ytterligare exempel på frågor som skulle kunna ingå är hur stort gapet är mellan förhållandet när beslutade åtgärder trätt i kraft, och det önskade för hållandet 2020. Och om målet inte bedöms kunna nås till 2020, vilket år det då kan nås till, exempelvis 2030 eller 2050?
Uppföljningsmetodik och indikatorer
På uppdrag av Naturvårdsverket har SCB föreslagit366 ett antal indikatorer
för uppföljning av generationsmålet. Om indikatorer ska användas även fort sättningsvis vid uppföljning och utvärdering av generationsmålet bör SCB:s förslag ses som en start på ett mer långsiktigt arbete för att få fram lämplig uppföljningsmetod. Metodik kan utvecklas som belyser samhällsomställning ens riktning och hastighet med koppling till ekonomi, handel och frikoppling (decoupling)367, samspelet mellan dimensionerna i hållbar utveckling samt för utsättningar för samhällsomställning, till exempel rörande styrmedel och mil jöpolicyarbete. Det kan även övervägas att komplettera de föreslagna fysiska indikatorerna med användning av befintliga indikatorer från utvecklingssam arbetet som till exempel visar Sveriges stöd till olika Riokonventioner i enlig het med internationella rutiner (OECD). Metodik behövs för både nationell och internationell uppföljning och det kan vara intressant att gå vidare med frågan om hur man kan bedöma och definiera en indikators rörlighet. (Se avsnitt 8.1.)
Rådighet och Sveriges påverkan på andra länder
Kommande utvärderingar kan fördjupa texterna om Sveriges rådighet och påverkan på andra länder, till exempel genom metodik för hur dessa områden ska beskrivas och bedömas.
Delaktighet
Under arbetet med fördjupad utvärdering av generationsmålet har det vid ett flertal tillfällen framförts behov av att fler myndigheter och fler aktörsgrupper borde ingå i arbetet för att nå och följa upp generationsmålet.
Kopplingarna till Miljömålsberedningen
Kopplingarna till Miljömålsberedningen och dess uppdrag skulle kunna utvecklas.
366 Brolinson, H. & Palm, V. (2012).
367 Med frikoppling menas att frikoppla den ekonomiska tillväxten från miljöpåverkan. Indikatorer för