• No results found

Vägledande arbete på nationell nivå

In document Friluftsliv för alla (Page 53-56)

Boverket har tagit fram en vägledning och allmänna råd om friytor för lek och utevistelse som en del i ett uppdrag om barns och ungas utemiljö. Syftet är att uppmärksamma barns behov av tillräckligt stora ytor som är lämpliga för lek och utevistelse, framförallt vid skola och förskola. Natur, skog och grön- ska är lämplig mark för barns lek, lärande och utveckling, vilket lyfts fram i vägledningen.76

I vägledningen Planera för rörelse! lyfter Boverket särskilt värdet av den tät- ortsnära naturen för friluftsliv och rekreation i vardagen.77 Vägledningen bely-

ser verktygen i PBL och ger exempel på hur de kan användas för planering av områden för friluftsliv i och omkring tätorter.

Anpassad skötsel i tätortsnära skog ska främjas genom vägledning till skogsägare. Under 2014 har Skogsstyrelsen i samarbete med skogsnäringen, andra myndigheter och ideella organisationer tagit fram målbilder för god miljöhänsyn i skogsbruket. Målbilder för hänsyn till friluftsliv och rekreation inkluderar så kallad närskog – den närmaste, mest tillgängliga och mest nytt- jade skogen.78 Arbetet med brukande av områden för friluftsliv beskrivs när-

mare under mål Tillgång till natur för friluftsliv.

75 Boverket, 2013. Planera för rörelse!

76 Boverket, 2015. Gör plats för barn och unga! samt Boverkets allmänna råd 2015:1 FRI1. 77 Boverket, 2013. Planera för rörelse!

78 Skogsstyrelsen, 2013. Målbilder för god miljöhänsyn. Länk: http://www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-bruka/

Målets utvecklingsriktning mot 2020

Utvecklingen är NEUTRAL

Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen av friluftslivsmålet nu och framåt de närmaste åren. Alternativt positiva och negativa utvecklings- riktningar inom målet tar ut varandra

Nuvarande insatser uppskattas gynna friluftslivsmålet i en positiv riktning nu och de närmaste åren, men samtidigt finns många starka intressekonflikter i det tätortsnära landskapet och annan markanvändning prioriteras framför friluftsliv.

Den tätortsnära naturens särskilda betydelse för utevistelse i vardagen ställer höga krav på både planering av markanvändningen och skötsel i dessa områden.

Det är positivt att många kommuner säkrar tillgången till naturområden genom planering och beslut, förbättrar tillgängligheten till och inom frilufts- områden genom fysiska åtgärder och informationssatsningar. Även kommu- nala satsningar på utveckling av cykelinfrastruktur och kollektivtrafik kan antas bidra positivt.

Genom naturreservatsbildning i tätortsnära områden, framför allt i stor- stadslänen, har fler tätortsinvånare tillgång till skyddad natur. Samtidigt saknas underlag för att bedöma förändringen i tillgången till annan tätortsnära natur och hur attraktiv denna är. Det finns starka indikationer på att arealen minskar till följd av exploatering, samtidigt som behovet av tätortsnära natur ökar när allt fler människor flyttar till städer och större tätorter.

Med tanke på de utmaningar som många tätorter, stora och små, står inför – integration, bostadsförsörjning och utveckling av transportinfrastruk- tur, samt att säkra god livsmiljö för människor – behövs flera insatser för att säkerställa en positiv utveckling.

Områden med behov av ytterligare eller

förändrade insatser

Målet och de tillhörande insatsområdena behöver ses i ett större samman- hang, där attraktiv tätortsnära natur för friluftsliv är en självklar del av en god livsmiljö i ett hållbart samhälle. Flera av de föreslagna insatserna har koppling till och kan vara till nytta för andra områden som miljö, stadsut- veckling och folkhälsa.

Det pågår mycket arbete på nationell nivå som kan bidra positivt till attraktiv tätortsnära natur. Men för positiva synergieffekter behövs bättre samordning av myndigheternas satsningar på bl.a. ekosystemtjänster, grön infrastruktur och klimatanpassning i urbana miljöer.

• Vägledning och pilotprojekt – Boverket avser att, i samråd med berörda aktörer, utveckla vägledning om tätortsnära grönområden som särskilt lyfter fram friluftlivets sociala och kulturella värden, hur attraktiviteten ser ut för olika grupper i samhället. Arbetet bör kopplas till det pågående arbetet med ekosystemtjänster.

Till vägledningsarbetet bör några få pilotprojekt kopplas där flera aktö- rer på nationell, regional och kommunal nivå samverkar. Pilotprojekten bör användas som lärande exempel på hur grönområden och utemiljöer av god kvalitet kan utvecklas i områden som förtätas. Jämför med norska exemplet Miljödirektoratets närmiljösatsning.79 Ett särskilt stöd till att

genomföra pilotprojekten krävs.

• Data och underlag – SCB bör få i uppdrag att i samråd med berörda myn- digheter utveckla studier för att kunna följa tillståndet och utvecklingen över tid av tillgången på och tillgängligheten till tätortsnära natur enligt SCB:s modell.80 Studierna behöver kompletteras med ytterligare data för

att påvisa grönområdens struktur, tillgänglighet och/eller kvalitet, samt kompletteras med regionala och lokala uppföljningar. Tillgängligheten bör även omfatta nåbarhet med kollektivtrafik, gång och cykel. Insatsen är resurskrävande och kräver därför särskilda medel för genomförande. På sikt bör data utgöra en del i Sveriges offentliga statistik, då det behövs för uppföljning av fler målområden.

• Regionala program för skydd av tätortsnära natur i alla län – Hittills har arbetet med tätortsnära natur haft ett starkt fokus på de tre storstadsom- rådena. Det är förvisso ett extra stort bebyggelsetryck i dessa, men detta tryck finns också i andra delar av landet och då inte minst i ett antal med- elstora och stora städer. Dessa städer har dessutom fortfarande en god grönstruktur som är långsiktigt viktig att säkra på ett klokt sätt. Det finns en stor potential att på regional och kommunal nivå på ett mer aktivt sätt arbeta med planering för en långsiktigt hållbar grönstruktur. Därför behöver regionala program för skydd av tätortsnära natur tas fram i samtliga län. Tillgängligheten till och inom de skyddsvärda områdena bör vara en viktig aspekt i programmen.

79 Miljödirektoratet, 2015. M-307/2015. Friluftsliv der folk bor. Länk: http://www.miljodirektoratet.no/no/

Publikasjoner/2015/April-2015/Friluftsliv-der-folk-bor/

80 SCB, 2010. Förändring av vegetationsgrad och grönytor inom tätorter 2000-2005. MI12 SM 1003.

6: Hållbar regional tillväxt och

landsbygdsutveckling

In document Friluftsliv för alla (Page 53-56)