• No results found

Hur väl svarar dagens rättsläge för relationen mellan bolagsstämma och styrelse mot de

7. ANALYS

7.5 Hur väl svarar dagens rättsläge för relationen mellan bolagsstämma och styrelse mot de

För alla samhällen är det viktigt att ha en välfungerande ekonomi vilket förutsätter att man har en god näringsverksamhet. Sverige har en god tradition att få fram framgångsrika bolag och aktiebolaget är utan tvekan den bolagsform som vunnit störst popularitet på marknaden.194 Antagligen eftersom den erbjuder ett begränsat ansvar för sina delägare och ger därför goda möjligheter för anskaffning av kapital som innebär en lägre risk än andra företagsformer då aktiebolaget själv är ansvarig för bolagets skulder. Aktiebolaget är således viktigt för god företagsverksamhet och ytterst samhällsekonomin. Det är därför ingen slump att bolag som motsvarar det svenska aktiebolaget finns i de flesta välutvecklade länder. För att bedriva ett framgångsrikt aktiebolag behövs en kompetent bolagsledning. Hur väl de nuvarande reglerna kring styrelsen svarar mot detta behov kommer att diskuteras i det följande.

                                                                                                               

194 Visma, 7 oktober 2010, http://media.visma.se/pressreleases/aktiebolag-nu-den-mest-populaera-foeretagsformen-491391.

För att få fram bra styrelseledamöter krävs att styrelseuppdraget är attraktivt. Främst innebär detta att styrelsen ska få frihet att utföra sina uppdrag utan alltför stor inblandning, främst av bolagsstämman, och de sanktioner som de kan drabbas av vid utförande av styrelseuppdraget får inte vara är oproportionerliga. I teorin kan bolagsstämman med sin omfattande makt i stor grad fatta beslut som har avgörande betydelse för bolagets framgång eller misslyckande. Ändamålsenligheten med detta går att ifrågasätta. Aktieägarna har satsat pengar i bolaget och har förvisso av den anledningen intresse av att bolaget är framgångsrikt för att kunna ge avkastning på investeringen. Å andra sidan bör ett ekonomiskt intresse inte samtidigt innebära att aktieägarna värnar om den framgång som samtidigt gynnar samhället i stort. En aktieägare kanske finner det mer gynnsamt att få utdelning från bolaget även om det överskrider bolagets kapacitet. Vidare innehar vanligtvis inte bolagsstämman den kunskap eller förmåga att handla effektivt som styrelse har. Aktieägarna behöver endast vara pålästa om bolagets förhållanden vid ett tillfälle per år vilket ger inte samma förutsättningar att fatta gynnsamma beslut som för någon som kontinuerligt uppdaterar sig om samma kunskap som styrelsen gör. En aktieägare har även ett fåtal skyldigheter mot bolaget i förhållande till styrelsen och det kan därför vara mindre lämpligt att låta ett organ med få risker för sanktioner fatta beslut i frågor som är viktiga för bolaget utan att de hör till bolagets exklusiva kompetens. Vidare har aktieägarna ingen skyldighet att ens dyka upp till stämmorna och deltagandet är ofta inte högt vilket diskuterats under avsnitt 3.1.2. Denna omständighet kan dock både tala för och emot lämplig-heten av bolagsstämmans makt. Det är inte säkert att de minst eller mest insatta aktieägarna inställer sig på stämman eller att de som inställt sig fattar lämpliga eller olämpliga beslut.

Att aktieägarna ska ges stora maktbefogenheter är kärnan i den nordiska bolagsstyrnings-modellen som menar att bolagsstyrnings-modellen gynnar såväl bolaget som dess aktieägare. Genom att aktieägarna motiveras att vara aktiva i bolaget agerar de även långsiktigt för bolagets bästa. Även om de nordiska länderna har producerat påfallande framgångsrika företag och menar att detta är resultatet av den gemensamma bolagsstyrningsmodellen får det i någon mån anses visat att aktieägarna inte har makt eller utnyttjar sin makt i praktiken i Sverige. Som har diskuterats i avsnitt 3.1.2 verkar det förhålla sig så att de flesta aktieägare förhåller sig förhållandevis passiva i frågor som rör bolagets verksamhet samtidigt som styrelsen har mer makt än vad lagstiftningen uttryckligen tillskriver styrelsen. Det finns av detta skäl eventuell grund att ifrågasätta den nordiska bolagsstyrningsmodellens genomslag och fördelar i Sverige.

Den andra aspekten för att göra styrelsearbetet attraktivt är att minimera oförutsebara risker. Den överhängande risken för styrelseledamöterna att när som helst och utan grund bli entledigad från sina uppdrag kan utifrån näringslivsfördelar anses vara mindre bra. I de flesta uppdrag skulle en sådan situation där uppdragsgivaren när som helst och utan att behöva ange ett godtagbart skäl föranleda osäkerhet. Då det också finns en lydnadsplikt kan styrelserna i vissa fall agera i enlighet med den istället för det alternativ som hade gynnat bolaget. Styrelsen fyller en undgänglig funktion i aktiebolaget och det är således viktigt att styrelse-ledamöterna handlar i linje med deras erfarenheter och kunskap för att göra sitt bästa i styrelsearbetet vilket i det yttersta kan påverka samhällsekonomin istället för att handla på det sätt som de tror bolagsstämman hade önskat.

Ett underliggande mål till att främja näringslivet är att skydda aktieägarna som har investerat pengar i bolag. Ett visst skydd för aktieägare är även en förutsättning för att dessa ska investera pengar i aktiebolag som sedan i sin tur bidrar till en stark ekonomi. Att aktieägarna ska ha ett visst inflytande över sin investering följer även av rättviseskäl men också för att involverade aktieägare anses bidra till effektivitet och resursutnyttjande. För att aktieägare ska investera i aktiebolag måste det även finnas förutsättningar för att bolaget ska kunna bedrivas framgångsrikt. Aktieägarnas skydd yttrar sig bl.a. genom att de utövar kontroll över sin investering genom beslut som fattas på bolagsstämmor och har som yttersta medel att driva en skadeståndstalan mot styrelseledamöter som de anser har förfarit vårdslöst. Det är även bolagstämman som utser styrelsen och har även möjlighet att entlediga styrelseledamöterna. I relation till andra rättsordningar erbjuder svensk rätt förhållandevis generöst skydd för aktieägarna. I USA har bolagsstämman endast i ringa grad möjlighet att ge styrelsen direktiv och i Tyskland har styrelsen ingen skyldighet att verkställa bolagsstämmobeslut som inte omfattas av bolagsstämmans exklusiva kompetens. Även möjligheter till entledigande är generös i svensk rätt eftersom det inte behövs en grund för detta eller skyldighet att betala ut skadestånd till den styrelseledamot som får sitt uppdrag avslutat i förtid. Det kan därför diskuteras om svenska aktieägare har ett alltför omfattande skydd eftersom andra rätts-ordningar, trots att de inte erbjuder lika bra skydd, har lyckats få investerare till sina motsvarigheter till det svenska aktiebolaget. Å andra sidan har bolagsstämman i praktiken ofta mindre makt än vad lagstiftningen föreslår eftersom styrelsen genom informella medel kan anskaffa sig mer makt men också för att bolagsstämman ofta väljer att inta en mer passiv roll till fördel för styrelsen. Det går därför ifrågasätta om det skydd som finns för

bolags-stämman är motiverat. Det kan därför konstaterats att även om rättsläget ser ut som det gör avseende relationen mellan bolagsstämma och styrelse skiljer sig relationen i praktiken inte avsevärt åt i Sverige i jämförelse med USA och Tyskland.