följa målgruppernas förtroende för myndighetens verksamhet och för att utveckla kvaliteten i sin verksamhet. När undersökningarna avser en specifik myndighet och inte välfärden i stort, finns möjligheter att fånga attityder avseende mer avgränsade områden, och därmed få resultat som direkt kan omsättas i verksamhetsutveckling.
48 Delegationen för korrekta utbetalningar (2019) Bidragsmoralen i samhället- en aktuell lägesbild av inställningen till felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, s 41.
ATTITYDUNDERSÖKNINGAR
Nedan följer några exempel på hur myndigheter nyttjar möjligheten att prioritera utvecklingsinsatser utifrån allmänhetens uppfattning om kvaliteten i myndighetens verksamhet.
Skatteverket
Sedan 2010 har Skatteverket genomfört årliga attitydundersökningar riktade till privatpersoner och företag. Undersökningarna har till syfte att ge underlag för bedömning av hur inställningen till skattesystemet och Skatteverket utvecklas, hur privatpersoner och företag ser på Skatteverkets service, olika former av fusk och kontrollens effekter samt hur Skatteverkets verksamhet uppfattas. Resultaten från undersökningarna används framför allt som underlag vid verksamhetsplanering och bedömningar av verksamhetens resultat i Skatteverkets årsredovisning.
Undersökningarna genomförs via utskick av pappersenkäter med möjlighet att svara även via en webbenkät. Svarsfrekvensen vid den senaste undersökningen var 42 procent. Svaren från 2021 års enkät visade på ett oförändrat högt förtroende för Skatteverket. De allra flesta svarande, 91 procent, bedömde att de svar de får från Skatteverkets tjänstemän är korrekta. Mycket få, 4 procent av de svarande, ansåg att det är OK att arbeta svart. Sedan 2017 har förtroendet för myndigheten ökat, medan attityderna till svartarbete varit ungefär desamma.49
Centrala Studiestödsnämnden
CSN genomför årligen flera enkätundersökningar för att få reda på hur enskilda uppfattar myndighetens service och kvalitet i handläggningen. Vid tre tillfällen, 2010, 2016 och 2018 har myndigheten följt upp studerandes attityder till bidragsbrott och felaktiga utbetalningar.50 Resultaten används i planeringen av den egna
verksamheten. Exempelvis har myndighetens förståelse för målgruppen lett till ett projekt där påminnelser skickats till en grupp studenter, i syfte att öka graden av anmälda ändringar. Mer om det projektet återfinns i avsnitt 4.3.
Försäkringskassan
Försäkringskassan genomför sedan 2008 återkommande förtroendeundersökningar.
Vid 2021 års mätning var medelvärdet för förtroendet 2,8 på en 5-gradig skala vilket är oförändrat jämfört med året före. Andelen med litet eller inget förtroende är dock lägre än tidigare. Förtroendet är större hos personer som har varit i kontakt med Försäkringskassan och har eller har haft ett pågående ärende hos Försäkringskassan.
De som anger ett minskat förtroende för Försäkringskassan motiverar det i öppna svar främst med hanteringen av sjukförsäkringen och andras återberättande av
49 Skatteverket (2022): Attitydundersökningen 2021, resultatrapport för privatpersoner. Dnr 8-1460269.
50 Delegationen för korrekta utbetalningar (2019): Bidragsmoralen i samhället. En aktuell lägesbild av inställningen till felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Rapport nr 2.
ATTITYDUNDERSÖKNINGAR
negativa erfarenheter. Även felaktiga utbetalningar, dålig kontroll och förmåga att upptäcka fusk nämns.
Försäkringskassan har analyserat vilka faktorer som påverkar medborgarnas
bristande och varierande förtroende för myndigheten. Myndigheten drar slutsatsen att de variationer som visats i förtroendemätningarna över tid har att göra med framför allt två saker. Dels den ökade andelen avslag inom framför allt sjukpenningen. Dels bilden av, och i vilken utsträckning det förekommer felaktiga utbetalningar och missbruk av socialförsäkringen. Myndighetens arbete med att öka förtroendet för myndigheten fokuserar därför särskilt på dessa två faktorer.51
51 Försäkringskassans årsredovisning 2021.
SAMLAD ANALYS ̶ GÅR DET ÅT RÄTT HÅLL?
6 Samlad analys ̶ går det åt rätt håll?
Målet om att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen beslutades i december 2020. Myndigheternas och ESV:s bedömning av måluppfyllelsen avser i första hand insatser och åtgärder under 2021. I de fall det är möjligt beskrivs utvecklingen för de senaste tre åren.
De återrapporteringskrav som myndigheterna har kopplade till det övergripande målet för att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen, rör framför allt upptäckta fel, återkrav och polisanmälningar.
Trenden när det gäller dessa indikatorer är att de för de flesta myndigheterna ökar – särskilt när man jämför utfallet från 2019 och framåt. Arbetslöshetsförsäkringen ingår inte i myndigheternas återrapporteringskrav, men har granskats av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF). Deras granskning visar också på en ökning av såväl återkrav som polisanmälningar Det bakomliggande antagandet är att ju fler utbetalningar som upptäcks, återkrävs och polisanmäls desto fler avhåller sig från att framöver avsiktligt lämna felaktiga uppgifter. Ambitionshöjningen vad gäller kontrollarbetet skulle därmed också ha en avhållande effekt på de avsiktliga felen.
Risken för bidragsbrott ökar om omgivningen anser att det är acceptabelt. Resultatet från den enkät vi låtit genomföra visar att attityderna till bidragsfusk inte har blivit mer tillåtande, utan att acceptansen fortsatt är låg.
Bedömningen utifrån indikatorerna och enkätundersökningen styrks även av att myndigheterna själva bedömer att de har förstärkt sitt arbete och bidragit till det övergripande målet. Myndigheternas bedömningar grundar sig, utöver resultaten från kontrollarbetet, även på insatser som regelförändringar, informationsinsatser, samt digitaliserings- och samverkansinsatser. Det arbetet förebygger också oavsiktliga fel.
De återrapporteringskrav som är knutna till det övergripande målet säger inte något om utvecklingen av mörkertalet (det vill säga felaktiga utbetalningar som inte har upptäckts). En del av mörkertalet kommer dock att kunna bedömas vart tredje år i samband med de omfattningsstudier som myndigheterna ska genomföra.
Vi anser att de indikatorer som ska beskriva måluppfyllelsen behöver utvecklas tillsammans med de ansvariga myndigheterna. Det är något som vi också kommer att göra inom ramen för ESV:s uppdrag att till den 30 juni återkomma med förslag på kompletterande resultatindikatorer.
Vi konstaterar att myndigheterna i viss mån tolkar begreppet riskfyllda
ersättningssystem på olika sätt. Flera myndigheter pekar på risker föranledda av de
SAMLAD ANALYS ̶ GÅR DET ÅT RÄTT HÅLL?
grunduppgifter (grunddata) som behövs för att besluta om en förmån eller dess storlek. Vissa ersättningar är riskfyllda till följd av att de betalas ut i förskott och att rätten till ersättning därför kan komma att ändras efter beslut. ESV ser även att vissa ersättningstyper är mer sårbara för överutnyttjande och felutbetalningar, till följd av regelverkens utformning och myndigheternas begränsade möjligheter att ta del av information från andra aktörer. Förslag för att hantera denna risk har lämnats i rapporten Säkerställ korrekta utbetalningar från välfärdssystemen – Förslag på åtgärder.52 Där lägger vi också förslag som syftar till att förbättra förutsättningarna för myndigheternas arbete mot felaktiga utbetalningar.
Allmänhetens inställning till bidragsfusk är viktig att förstå, för att identifiera styrkor och svagheter i olika system och förvaltningar och för att kunna göra prioriteringar i arbetet mot felutbetalningar. Enligt förordningen om korrekta utbetalningar från välfärdssystemen ska ESV samordna de utbetalande myndigheternas
attitydundersökningar, som en del i uppdraget kopplat till korrekta utbetalningar.53 Vi har gett exempel på hur myndigheter använder attitydundersökningar för att förbättra sin verksamhet. Attitydundersökningar som myndigheterna gör utifrån deras
specifika förutsättningar kan mer konkret belysa de olika ersättningarnas sårbarheter och utvecklingspotential.