Hur väljer lärare på mellanstadiet läroböcker och hur beskrivs en bra lärobok i

Första frågan jag ställer till lärare B är hur hen går tillväga vid valet av lärobok att tillämpa i historieundervisningen. På samma sätt som lärare A svarade lärare B att läroboken som används i undervisningen väljs eftersom det är den som finns på skolan.

Den valde jag nog inte själv utan den fanns… här. Så den bara blev.

Utifrån lärare B:s svar förstår jag det som att Lärare B inte gör ett aktivt val av läroboken utan anpassar undervisningen efter den läroboken som finns. Svaret lärare B ger går i likhet med vad lärare A berättade.

Därefter återger Lärare B att en bra lärobok ska ha mycket bilder, inte långa texter utan kortfat-tad text som hänger ihop med bilderna. Fortsättningsvis ska läroboken ha en bra och tydlig struktur och gärna vara sammankopplad med en arbetsbok för att göra det tydligt för eleverna vilka uppgifter som hör ihop med texten.

Det är ganska lite text på varje sida och rätt mycket bilder till texten. Så det gillar jag med den boken. Sen är det bra med arbetsböckerna till boken som är väldigt tydlig, det är ungefär två sidor med arbetsuppgifter till ett uppslag i boken så. Så dom är bra kopp-lade ihop och just själva läroboken i sig är bra med tydliga bilder. Det har jag använt mycket också utav så att vi kopierat av någon bild och så tänker vi att vi berättar om bilden utifrån boken som vi har läst så det tror jag är de bästa med den.

Lärare B redogör för hur läroboken används tillsammans med arbetsboken i samspel. I citatet ovan ser man en tydlig koppling mellan läroboken och arbetsboken, som verkar som aktivitet i undervisningen för eleverna. Elevernas lärande blir reaktivt genom att följa arbetsbokens upp-gifter som är kopplade till läroboken. Innehållet blir ett textinnehåll och lärarens undervisnings-stil här ses som textrapporterande.

Lärare B funderar en stund och fortsätter sedan berätta om att begreppen står tydligt förklarade på den sidan där de förekommer samt att det återfinns en begreppslista där man kan se alla svåra ämnesspecifika begrepp som boken tar upp.

Å sen är det även bra i boken förresten att det finns en begreppslista där bak där man kan gå och titta på begreppen och de begreppen som står i texten står alltid längst ner på sidan så de plockar ut såna där viktiga delar i boken också.

Jag ställer ytterligare en fråga där jag ber lärare B berätta om vad hen saknar i den läroboken som används i undervisningen. Lärare B önskar då att läroboken tar upp exempel på hur man

26

kan arbeta med boken på olika sätt för att kunna få med så många olika uttrycksformer och arbeta med så många sinnen som möjligt.

För det skulle kunna underlätta lite grann att det står det såhär tänk ramar här så kanske man bli lite mer i den tanken eller tänk illustration här. Det skulle kunna vara bra till en lärobok, så slipper man uppfinna det själv.

Hen skulle vilja att läroboken var mer som en inspirationskälla och ge tips till lektionsplanering för varierad undervisning under hela mellanstadiet, för att förvissa sig om att man har fått med alla olika delar inom historieämnet. I det svaret Lärare B redogör för förstår jag det som att hen tänker på t ex film, teater/rollspel, bygga, diskutera och så vidare. I citatet nedan berättar lärare B hur hon har arbetat med historia under flera år:

Och sen så brukar jag lägga upp planering inom själva arbetsområdet för att det ska vara lite varierat. Sen har jag gjort olika som jag har i tre års stadier. Som vi har gjort olika, i historia till exempel så hade vi vikingatiden och då gjorde vi mycket att vi byggde och gjorde vikingabåtar och vi arbetade lite mer praktiskt. Femma har de haft en del eller då hade vi teater där vi läste på och redovisade i form utav teater. Så jag försöker tänka att det ska bli lite varierat över tre år. Eftersom man har dom hela, alla tre åren så man får med alla uttrycksformer. Sen så tänker jag också att det är viktigt att få med alla sinnen i all typ av undervisning så jag har ofta med att vi läser men att vi också kollar på film och att vi också diskuterar, så att man får med så många delar som möjligt. […] vikingatiden var det också, då fick vi den här kistan från muséet. Man fick en sån kista, låda med gamla kläder och gamla saker och mer få det materiella grejer. Så det är ju lite kul.

Jag förstår då lärare B:s utsaga som att hen försöker lägga upp undervisningen med olika kre-ativa aktiviteter som inte alltid har en direkt koppling till läroboken. Här uppvisar lärare B den textutvidgande undervisningsstilen, där aktiviteterna kan ha en viss koppling till läroboken men blir inte styrd av den samt att syftet med uppgifterna inte är att rapportera vad boken sä-ger utan förstå historien på ett annat plan. Precis som Persson & Riddersporre tar upp är det viktigt för elevernas intresse och historiemedvetande att få se och ta på historiska källor, vil-ket lärare B i citatet ovan berättar sig haft med i undervisningen.

2.2.2 Vilken funktion och betydelse har läroböckerna i historieundervisningen?

Lärare B beskriver i tidigare citat att läroboken används i undervisningen både som lärobok att läsa i och sedan svara på frågor i arbetsboken, kolla på en specifik bild och diskutera kring bilden. Dessutom har lärare B en önskan om tips på lektionsplanering:

Ah, då skulle jag kunna tänka såhär att jag saknar den där helheten att när man gör en planering att man vill få med så mycket som möjligt att det skulle kunna stå lite tips på en lektionsplanering till det ämnet som man håller på med, eller den tidsepoken eller den perioden. För det skulle kunna underlätta lite grann att det står det såhär tänk ramar här så kanske man bli lite mer i den tanken eller tänk illustration här. Det skulle kunna vara bra till en lärobok, så slipper man uppfinna det själv. Det hade vart lite smidigt också om det skulle vara med för då skulle man också veta att man fick med alla delar om det var en lärobok 4–6.

27

I citatet ovan görs en tolkning om att lärare B faktisk använder läroboken i planering av under-visning. Lärobokens betydelse blir då på något sätt en bas i undervisningen, för att sedan fylla på med film och diskussioner till exempel. För att försöka tolka lärare B:s utsaga rätt ska jag försöka förtydliga att min tolkning inte är att lärare B önskar en lektionsplanering för sidor i läroboken, arbetsboken och exempel på film i en lektionsplanering. Det jag uppfattar att lärare B önskar hjälp med är till exempel hur eleverna kan ta till sig kunskaper, var passar det att ha en diskussion, var passar det med teater/rollspel, vid vilken tidsepok kan det vara bra att göra ett besök på museum och när kan man låta eleverna bygga en egen by? Läser man citatet rakt av kan lärare B tolkas använda en textrapporterande undervisningsstil där läroboken är i fokus och styr. Jag får istället uppfattningen om att lärare B är en lärare med många ämnen att planera i och söker efter aktiviteter som kan befästa elevernas kunskaper samt att eleverna ska ges möj-lighet till olika uttrycksformer. Därmed ses lärare B ha en textutvidgande undervisningsstil.

Eleverna i klass B fick i enkäten svara på frågan om vilket läromedel som förekommer mest i lärare B:s historieundervisning. Eleverna upplever att film och läroboken är de läromedel som används mest. Främst är det film som används i undervisningen följt av läroboken.

Diagram 6.

Eleverna är relativt eniga i klassen om de läromedel som används. Med andra ord kan man beskriva läroboken och film i kombination som de mest använda läromedlen i undervisningen för lärare B och klass B. Det ska tilläggas att några av eleverna säger sig använda andra böcker än läroböcker i undervisningen, tyvärr finns det inte svar som kan redogöra för vilka böcker eleverna syftar på. När eleverna istället får besvara frågan om vilket läromedel de själv tycker om att arbeta med uppger flest elever att det vill arbeta med film (se diagrammet nedan).

av 26

28 Diagram 7.

Vidare svarar drygt 40% av eleverna att de tycker om att arbeta med läroboken. Därtill är det några procent av eleverna som uppger att de tycker om att gå på studiebesök eller genomföra fältstudier, PowerPoint, använda digitala läromedel och andra böcker. Lite mer variation önskas med andra ord av eleverna. Eftersom eleverna uttrycker att film är ett av läromedlen som före-kommer mest i undervisningen och även är det läromedlet eleverna tycker om att arbete med kan film i undervisningen för historia vara det mest betydelsefulla läromedlet för klass B. Lär-oboken uppger 7 av 17 elever att de gillar att arbeta med lärLär-oboken i historieundervisningen, vilket är fem elever mindre som angav att läroboken är det mest förekommande läromedlet i undervisningen. Med andra ord kan läroboken anses vara det näst mest betydelsefulla läromed-let i historieundervisningen i klass.

När jag frågar lärare B hur hen går tillväga för att planera undervisningen svarar lärare B att hen utgår från kunskapskrav och centralt innehåll, som hen uttrycker: ”vad barnen ska kunna”.

Jag tänker ju sådär det är ju alltid i ett centralt innehåll att man ska kunna mycket ord och begrepp och det är ju en viktig del att man ska kunna göra en bedömning att man använder ämnesspecifika ord och man gör det. Det är ju en del som är svårare att kon-trollera. Så ibland är det ju även med att jag har med förklaring utav ord. Och det tänker jag kan ju vara bra att ha med i, just i historia, så att man verkligen fattar vad det är man pratar om så man inte bara skriver luddigt runt om utan att, man verkligen använ-der det, kan ju vara viktigt att få med. Eftersom det är ju ändå ett kunskapskrav som man ska bedöma.

Lärare B uttrycker här att elevernas begreppsförståelse är viktig för lärandet i historia. Tidigare i intervjun talade lärare B om att läroboken var bra just för att den tog upp olika begrepp. Jag förstår det då som att läroboken får en viktig funktion när det kommer till just begreppen ef-tersom läroboken ger förklaringar för att eleverna ska förstå. Under intervjun med lärare B för-står jag det dessutom som att läroboken används till viss del för planering av undervisningen.

Utöver det används boken som en ursprungskälla vid diskussioner samt som källa vid arbete med frågor i arbetsboken. Dock är diskussionerna inte alltid sammankopplade till texten som står i boken utan utgår från elevernas tankar kring bilderna som finns med i boken. Eleverna uppmanas då att tänka fritt runt bilden och på så sätt är aktiviteten inte direkt kopplad till vad

av 26

29

som står i läroboken. Läroboken fyller därmed en blandad funktion i lärare B:s undervisningen men uppfattas ha en viktig betydelse för de olika delarna, det vill säga, planering, fakta, dis-kussioner och begrepp. Jag förstår det dock i tidigare citat som att lärare B väljer in läroboken där det passar och inte utgår fullt ut från läroboken i undervisningen, vilket är en motivering till att lärare B kopplas ihop med den textutvidgande stilen snarare än textrapporterande.

När läroboken väl används i historieundervisningen uppger eleverna i klass B, i diagrammet nedan, att de till största del använder läroboken för att läsa och sedan besvara frågor kopplade till texten, med andra ord återge fakta i texten. En liten del av eleverna i klass B menar att de använder läroboken till högläsning och diskussion.

Diagram 8.

Vad som är förvånansvärt är att ingen av eleverna anger att de använder läroboken till att dis-kutera bilder som förekommer i läroboken, vilket lärare B har uppgett att de gör. Däremot me-nade lärare B att hen brukar kopiera upp bilder i texten vilket kan tolkas som att eleverna inte uppfattar och därmed inte kopplar bilderna till läroboken.

En stor del av elevernas i klass B har nu uppgett att de använder läroboken till att återge in-formation genom att besvara frågor. Nästa fråga eleverna besvarar är var de hittar inin-formationen i läroboken (se diagrammet nedan).

Läsa och svara på frågor i boken 59%

Högläsning och diskussion eller EPA

(Ensam, Par, Alla) 12%

Få ett frågepapper och söka svar i boken

29%

Hur används läroboken i historieundervisningen?

17 svar av 26 Läsa och svara på frågor i boken

Högläsning och diskussion eller EPA (Ensam, Par, Alla)

Tystläsning och EPA

Få ett frågepapper och söka svar i boken

Används som källa för eget arbete

30 Diagram 9.

Till skillnad från klass A där de flesta eleverna angav att de hittade informationen i huvudtexten är det nästan hälften av eleverna i klass B som menar att de hittar den viktigaste informationen i faktarutorna. I klass B är det enbart 12% av eleverna som hittar viktig information i huvud-texterna. I källtexterna, där olika föremål beskrivs, hittar en större del av eleverna i klass B viktig information, cirka 30% av eleverna. Det är dubbelt så många elever som hittar viktig information i källtexten mot huvudtexten. Ungefär ytterligare 12% menar att de hittar den vik-tigaste texten i tidslinjer.

Eleverna i klass B får därefter besvara frågan vad de använder läroboken till. Där ger eleverna en splittrad bild. De flesta eleverna uppger att de använder läroboken för att få en bild av vad som har hänt i historien. Därefter uppger ungefär en tredjedel av eleverna att de använder läro-boken för att få en förståelse för orsaker och konsekvenser till händelserna i historien. Därpå svarar något färre elever att de söker information om viktiga händelser och personer som på-verkat och medpå-verkat i historien. Slutligen är det ett fåtal elever som använder läroboken för att förstå kronologin i historien.

Diagram 10.

Var hittar du den viktigaste informationen i läroboken?

17 svar av 26

Få en bild av vad som hänt i historien

Förstå i vilken ordning händelser utspelade sig

31 Uppsummering

Lärare B uppger ungefär samma svar som lärare A om hur hen går tillväga vid valet av lärobok, med andra ord så sker inget aktivt val. Vidare beskriver lärare B vad hen anser är en bra lärobok.

En bra lärobok har en tydlig struktur, mycket bilder, kort text till bilderna och förklaring av begrepp samt är kopplad till en arbetsbok. För att få med så många uttrycksformer som möjligt under de tre åren lärare B undervisar en klass på mellanstadiet har lärare B en önskan om vad jag uppfattar som en handledning med inspiration och tips på aktiviteter i undervisningen kopp-lat till läroboken. Fortsättningsvis berättar lärare B om hur den egna undervisningen går till.

Lärare B redogör då för att hen brukar blanda uttrycksformer och intelligenser det vill säga att eleverna får diskutera, anteckna, rita, lyssna och så vidare för att skapa en varierad undervis-ning. Några exempel lärare B tog upp var att de i historia har arbetat med teater, de har lånat kista från museet med källor från historien och byggt egna vikingaskepp. Lärare B kan utifrån detta uppfattas tillhöra den textutvidgande undervisningsstilen då läroboken förekommer i undervisningen blandat med andra läromedel för att utveckla elevernas kunskaper. Vid jämfö-relse mellan eleverna i klass B:s svar och lärare B:s utsaga menar båda parterna att film och läroboken är de läromedel som förekommer i störst grad i historieundervisningen. Eleverna önskar något mer varierad undervisning men verkar relativt nöjda med att arbeta med film och i läroboken. Klass B:s svar och Lärare B:s berättelse om historieundervisningen är lika och skiljer inte i någon vidare bemärkelse. Eleverna i klass B önskar en något mer varierad under-visning, trots att lärare B uppger att undervisningen är varierad. Arbetet som sker i läroboken handlar om att besvara frågor och därmed återge information därtill uppger mer än hälften av eleverna att de finner viktig information i faktarutorna som förekommer i läroboken. Avslut-ningsvis har eleverna en splittrad syn på vad läroboken används till, största andelen elever anser att läroboken används för att få en bild av vad som har hänt i historien.

32 2.3 Lärare C och klass C

Lärare C har arbetat på skolan i två år tog lärarexamen för 11 år sedan men började inte under-visa som lärare förens för fyra år sedan. Där emellan arbetade lärare C med arbetsmiljöfrågor mycket i skolvärlden och stressrelaterade frågor. Hen lägger upp undervisningen utifrån elever med diagnoser för att alla ska bli inkluderade i undervisningen.

2.3.1 Hur väljer lärare på mellanstadiet läroböcker och hur beskrivs en bra lärobok i historia för lärarna?

Under intervjun med lärare C märker jag att hen sticker ut från de andra lärarna jag intervjuat.

Redan på första fråga om hur lärare C går tillväga för att välja lärobok börjar svaren skilja sig.

Lärare C uppger att det var kollegerna som valde läroboken.

Alltså det är inte jag som har valt det här läromedlet utan det är nog mina kollegor som har gjort det. Och jag har väl bara tagit det som finns.

Fortsättningsvis förklarade lärare C att hen sällan använder läroböckerna i undervisningen och krävde därför inte mandat till att välja lärobok när skolan skulle beställa. Dock påpekar Lärare C att hen lade fram ett annat förslag till läroboken än den som slutligen beställdes. Det vill säga att skolan hade en diskussion om vilken lärobok som skulle användas i undervisningen där lärarna fick komma med förslag innan de beslutade vilken lärobok som skulle beställas.

Efter den första frågan blev jag osäker på om jag skulle fråga vad som var bra med läroboken eftersom lärare C inte har valt med utgångspunkt i att hen sällan använder läroböckerna. Jag valde ändå att ställa frågan och Lärare C anser att läroböcker som följer Lgr11 är bra läroböcker att använda i undervisningen med motiveringen att man på så sätt vet att läroböckerna inte är för gamla.

[…] Upptäck-boken, den följer Lgr11 så att vi inte använder gamla böcker. Det är väl första kriteriet. Sen är den ganska bra, logiskt upplägg på den.

Fortsättningsvis anser lärare C att läroboken är logiskt uppbyggd. Vad som menas med logiskt-upplägg är osagt men med tanke på att lärare C uppger att hen använder läroboken mest för att som hen själv uttrycker: ”komma på tidensström” kan en möjlig förklaring vara att läroboken ska vara kronologisk uppbyggd och uppdelad i de olika tidsepokerna. Avslutningsvis redogör lärare C för att hen vill ha ett digitalt läromedel istället för en lärobok.

[…] eller en digital så att jag kunde få tag i ett digitalt exemplar också av den. Det vet jag att det funnits färdiga från min tidigare skola, där hade vi en digital upplaga av den också. Det saknar jag.

Detta för att underlätta undervisningen för både läraren och eleverna då extra uppgifter finns tillgängliga på den digitala plattformen. Allra helst uttrycker lärare C att hen vill arbeta med nationalencyklopedin som digitalt läromedel, då hen anser att det passar hens lärstil bättre. Vad lärare C egentligen menar med lärstil är något oklart då jag tolkar svaret som att hen egentligen menade lärarstil, alltså det material hen vill använda för att lära ut. I lärare C:s citat uttryckte hen lärstil som uppfattas vara hur lärare C själv vill inhämta kunskaper. Återigen ställdes tyvärr ingen följdfråga, men jag tolkar utifrån citatet att hen menade lärarstil.

33

Jag är lite nyfiken på att köra typ nationalencyklopedins digitala plattform. Det hade passat mer min lärstil att bara plocka artiklar och skriva ut dem eller bara jobba i dator med dem än att bara vara bunden till en bok som är ah.

2.3.2 Vilken funktion och betydelse har läroböckerna i historieundervisningen?

Under intervjun kom det fram att lärare C använder läroboken i undervisningen i väldigt liten utsträckning.

Ja, nej eftersom jag inte jobbar så mycket i läroboken så tyckte jag att de andra som jobbar mer i läroboken fick välja läromedel då.

Därav har läroboken en mindre betydelse i undervisningen eftersom den sällan används. Lärare C upplever dock att digitala läromedel där text, uppgifter och så vidare finns samlat på ett ställe passar bättre in i undervisningen och önskar använda det.

Jag: Vad är bra med en digital upplaga?

Lärare C: Du kan få fram, frågor, extra uppgifter. Du kan skräddarsy på ett annat sätt.

Lärare C: Du kan få fram, frågor, extra uppgifter. Du kan skräddarsy på ett annat sätt.