svenska exempel i box 4.3 om utarmningseffekter av svensk konsumtion). Den
fysiska mängden varor som handlas internationellt utgör bara en tredje del av
de naturresurser som krävs för att producera handelsvarorna. Produktions
kedjornas hållbarhet avgörs därmed till stor del av beslut som fattas av
marknadsaktörer med svag koppling till de landskap där produktionen sker.
Globaliseringen medför också att den relativa betydelsen av globala faktorer
som handelsavtal, världsmarknadspriser, valutakurser och inköpares och
investerares preferenser kan öka, medan nationell och regional samhälls
styrning och enskilda producenters agerande kan få mindre betydelse. Givet
en sådan komplexitet måste försök att minska eller förhindra utarmning
av landekosystem bygga på effektivt samarbete mellan olika sektorer och
intressenter, och över landsgränser.
Tabell 4.2 Antropogena indirekta drivkrafter som leder till utarmning av landekosystem. Indirekta driv krafter är de faktorer som skapar eller förstärker de direkta drivkrafterna (tabell 4.1) som orsakar utarm ningen. Hit hör processer och mönster inom det sociala, ekonomiska och kulturella samman hang som omger olika former av markanvändning och annan verksamhet som orsakar utarmning, inklusive institutionella strukturer och förvaltningsformer. Effekten av en enskild indirekt drivkraft kan upplevas som mer diffus än den som orsakas av en direkt drivkraft, men det är olika indirekta drivkrafter som i samverkan avgör vilka direkta drivkrafter som släpps loss, och hur kraftig verkan de får. De indirekta drivkrafternas rumsliga skala kan variera från global (världs- marknaden, råvaru priser, konsumtionsmönster) till nationell (statlig politik och lagstiftning, myndig- hetsutövning, demografiska förändringar) eller lokal skala (fattigdom, ekonomiska möjligheter). Antropogena indirekta
drivkrafter Exempel på faktorer som påverkar drivkraftens riktning och styrka
Demografiska faktorer Befolkningstillväxt; migration (inklusive till tätorter); befolknings täthet; åldersstruktur
Ekonomiska faktorer Efterfrågan och konsumtion; fattigdom; marknadsföring och handel; urbanisering; industrialisering; arbets marknad; priser; finansmarknad Vetenskap, kunskap och
teknologi Utbildning, lokal och traditionell kunskap; tabun; forskning och utveckling; tillträde till teknologi; innovation; kommunikation och upplysningsverksamhet
Institutioner och
samhällsstyrning Samhällets lagar och politik; äganderätt; sedvanerätt; certifierings-system, internationella avtal och konventioner; formella institutioners kompetens; informella institutioner
Kulturella faktorer Världsåskådning; värderingar; religion; konsument beteende; matvanor Källa: Tabell 3.2 i IPBES-rapporten
Box 4.3 Svensk konsumtion orsakar utarmning av ekosystem världen över
Torbjörn Ebenhard
Den svenska livsstilen, med en hög konsumtion av produkter baserade på både förnybara och ändliga naturre- surser, orsakar utarmning av ekosystem i många andra länder. Vårt ekologiska fotavtryck i världen är en indirekt drivkraft bakom de olika direkta drivkrafter som hotar biologisk mångfald och ekosystemtjänster världen över. Vår import av konsumtionsvaror medför kostnader för miljön, som vi exporterar till andra länder. Det ekologiska fot avtrycket uttrycks som den area som behövs för att producera allt som en person konsumerar under ett år. Varje svensk konsument tar idag 7,3 hektar i anspråk. Den genomsnittliga area som finns tillgänglig för en långsiktigt hållbar produktion är 1,7 hektar per person. Det innebär att om alla människor skulle konsumera lika mycket som vi gör, så skulle det behövas fyra jordklot. Tillsammans med länder som USA, Kanada, Australien, Kuwait, Förenade Arabemiraten och Belgien ligger vi på tio-i-topp-listan över största ekologiska fotavtrycket per person. Coltan är en blandning av mineralerna columbit och tantalit, som innehåller grundämnena
niob och tantal. Dessa grundämnen ingår i alla kretskort som används i den elektronik vi använder dagligen. En mycket stor andel av coltantillgångarna finns i Demokratiska republiken Kongo, där de bryts under primitiva och ofta illegala former. Coltangruvorna medför skövling av Kongos regnskogar, förorening av vattendragen, och en ohållbar jakt på hotade däggdjur och fåglar, däribland gorillor och schimpanser. För varje mobiltelefon som säljs i Sverige, med niab och tantal från Kongo i kretskortet, ökar utarmningen av landets biologiska mångfald.
MOBILTELEFON
Den största enskilda drivkraften bakom förlusten av skogar i Brasilien är köttdjurs- produktionen. Sveriges direktimport av kött från Brasilien är relativt liten, men närmare 40 procent av det kött EU importerar har sitt ursprung i Brasilien, och detta kött kan säljas vidare till Sverige. Även kött producerat i andra länder kan utarma Brasiliens skogar, om djuren föds upp på sojamjöl producerat i Brasilien. EU är en av de största uppköparna av brasiliansk soja. Hälften av den unika cerradon i Brasilien har redan omvandlats till bland annat enorma fält av soja. I den intensiva odlingen används jordbrukskemikalier som förorenar vatten och mark.
KÖTTBIT
För att odla den bomull som behövs till en T-shirt går det åt 2700 liter vatten. Sveriges import av bomullskläder kräver 100 000 liter vatten per person och år. Vid de flesta bomulls odlingar används konstbevattning, som utarmar jorden och tar vatten ifrån flo- der och sjöar. Aralsjön var för 40 år sedan jordens fjärde största insjö, men dess vat- tenvolym har nu minskat med 75 procent, samtidigt som salthalten har ökat, eftersom vatten avleds från floderna Syr-Darja och Amu-Darja för att bevattna de kringliggande bom- ullsodlingarna. Till världens samlade bomullsodling används årligen en fjärdedel av alla insektsbekämpnings medel och en tiondel av alla ogräsmedel som produceras. Dessa gifter läcker ut och förorenar jord och vatten, med stora negativa effekter på biologisk mångfald. I Aralsjön och dess avrinningsområde har många sötvattensarter utrotats.
BOMULLSSKJORTA
Som många livsmedelsprodukter innehåller Nutella palmolja. Palmolja är världens viktigaste vegetabiliska olja. Den används som matolja och inte bara som ingrediens i livsmedel, utan också i hudkräm, hårschampo, rengöringsmedel och tvättmedel. Indonesien och Malaysia är världens största palmoljeproducenter, men odlingen ökar snabbt även i Papua Nya Guinea och Västafrika. EU importerade år 2010 totalt 5,4 miljoner ton. Den globala efterfrågan av vegetabilisk olja och därmed också palmolja beräknas öka med mer än 25 procent till år 2020. Oljepalmsodlingen har medfört att stora arealer tropikskog har avverkats. Den rika biologiska mångfalden utarmas och ersätts av en artfattig miljö. När den naturliga skogen avverkas frigörs stora mängder växthusgaser och näringsämnen läcker från jorden, och från plantagerna läcker jordbrukskemikalier som kan förgifta både ytvatten och grundvatten. Den nakna jorden är utsatt för erosion, och slam och jord hamnar i vatten- drag som leder ut i havet.
PALMOLJA