• No results found

tid och växer med nya erfarenheter och kunskaper I arbetet med att synliggöra och uppvärdera den specifika lärarerfarenheten

har inom den pedagogiska forskningen tanken på att utveckla ett

”professionellt språk” över tid vuxit sig allt starkare. Man talar

inte längre om klassrum utan ”läranderum” osv. Exemplen kan

mångfaldigas och risken med den här utvecklingen är att teori

och praktik fjärmas från varandra istället för motsatsen vilket

är den uttalade avsikten med denna studie. Den pedagogiska

forskningens teoriapparat och resultat blir lätt en otymplig över-

byggnad som implementeras ”top-down” snarare än att

förankras i lärarnas praktiska vardag.

25 Ingela Josefson, I. (1991). Kunskapens former. Det reflekterade yrkeskunnandet. Stockholm: Carlssons bokförlag.

Här har vi att göra med ett projekt som med hjälp av en medveten teoretisk plattform startar i ”praktiken” och tar hjälp av ”teorin”. Det handlar om ”praktik- och teori i utvecklingsarbete” där lärarna och lärarutbildarna/forskarna går in i projektet med olika erfaren- heter, perspektiv och arbetsuppgifter. Vi har medvetet satt citations- tecken runt ”praktik” och ”teori” eftersom det för alla de inblandade i större eller mindre omfattning existerar både praktik och teori i det dagliga arbetet men på ytan blir detta inte vid alla tillfällen synligt eftersom handlingstvånget för den undervisande läraren alltid är så mer akut och överhängande i en praktisk skolsituation med många unga människor inblandade. Läraren måste ibland fatta snabba beslut i akuta situationer och det skymmer ofta bilden av det långa och tysta planeringsarbete som ligger till grund för den dagliga verksamheten. I det här forskningsprojektet kan vi i analysen med hjälp av grundlig

dokumentation av olika slag (se kap. 3) visa både hur och på vilka

grunder undervisningen byggs upp på planeringsstadiet och hur den sedan faller ut i praktiken både på systemnivå i klassrummet och på

individnivå genom elevernas egna texter och utvärderingar.

Projektet genererar mängder av frågor och möjligheter till fördjup- ningsstudier av olika slag både i skolan, lärarutbildningen/lärarfort- bildningen och den pedagogiska och ämnesdidaktiska forskningen. Med projektet i åtanke vill vi utan inbördes rangordning särskilt lyfta fram några ingångar till nya fallstudier:

1. Tematisk undervisning. Hur gör man temaval som samtidigt uppfyller kursplanemålen både när det gäller innehåll, bedömning och utvärdering?

2. Barns och ungdomars språkutveckling och betydelsen av varierade och kreativa läs- och skrivsituationer inom ramen för ett vidgat text- och språkbegrepp.

3. Medieanvändningen i och utanför klassrummet i relation till skolan

och de kulturella förändringarna i samhället26.

4. Jämställdhet, demokratifrågor och allas rätt till yttrandefrihet. Vad betyder exempelvis medvetna genusperspektiv för sättet att organisera undervisningen och för valet av stoff? Hur organiserar man på bästa sätt en undervisning som kontinuerligt synliggör och bearbetar dessa perspektiv?

5. Barn- och ungdomslitteratur som kunskaps- och bildningskälla och som alternativ till läromedelsstyrd undervisning. I centrum står frågor som rör barns. och ungdomars språkutveckling, betydelsen av empati och förmågan att leva sig i ”den andre”, förmågan till perspektivbyte, att förstå andra ”kulturer” osv. I detta sammanhang är det viktigt att uppmärksamma betydelsen av lärarnas beläsenhet och behovet av kontinuerlig fortbildning i barn- och ungdomslitteratur och barns och ungdomars språkutveckling.

6. Ämnesdidaktisk forskning men fokus på ämneskonceptioner och synen på kunskap. Vad händer med bildningsämnet svenska i den här typen av undervisning? Vi ser ett bildningsämne utvecklas i klass- rummet men inte det klassiska utan snarare ett allmänbildningsämne. Där är pojkarna redan starkare. Så ser det i varje fall ut i lärardag- boken. Pojkarna har andra kunskaper med sig in i skolan och ställer andra frågor – mer faktaorienterade. Flickorna är känsloorienterade men blir ändå inte dominerande i detta projekt som handlar om exis- tentiella frågor. Döden blir mycket fakta i åk 4 men i elevtexterna kan man se att den valda litteraturen och skrivuppgifter som ”Text och tanke” har en inneboende potential att bryta denna faktatrend.

7. Tematiskt arbete. Det integrerade tänkandet i riktning mot helhets- tänkande i det tematiska arbetssättet och eget ansvar för sitt arbete framstår i projektet som internaliserat hos både lärare och elever. Hur

lär sig lärare och elever denna nya skolkod som så väl rimmar med ett förändrat arbetsliv där laget/teamet/samarbete/ delat ansvar betonas alltmer.

8. Det erfarenhetspedagogiska ämnet kräver kunskaper om eleverna. I projektet kan vi peka på flera exempel som visar hur sådana kunskaper kan användas i undervisningen på ett produktivt och för individen utvecklande sätt? Frågor som rör individualisering, personlig utveck- ling, mognad och motivation kan belysas i denna typ av projekt. 9. Skolans nya organisation, kontinuerliga skolreformer och nya professionskrav. Studier som belyser lärarlagets utmaningar och möjligheterna med kollektivt arbete och projektkultur och där lärarnas olika kompletterande kunskaper ska kunna utnyttjas. Vi tror att det behövs fler forskningsprojekt som studerar hur arbetslaget fungerar. Vem står för innehållet? och vilka är ”hjälpredor”. Vad händer i så fall med sårbarheten i lärarlaget om denna person av någon anled- ning försvinner ur lärarlaget? Vi har också noterat det självklara ”nya språket” med t.ex. mentorsgrupp och mentorsrum istället för klass och klassrum. Vad betyder detta ”nyspråk” och finns det fler exempel? 10. Behovet av didaktisk fortbildning kring det som händer på forsk- ningsfronten. I dagboken finns det många exempel på hur läraren besitter didaktiska kunskaper och en terminologi som är forsknings- baserad och ”professionell” i den meningen att ingen allmänhet eller ”vanlig” förälder kan hänga med på samma sätt som de kan när vi kommer till rena kunskapsfrågor som i geografi, historia eller mate- matik. Läraren talar t..ex i dagboken vid ett tillfälle om risk för ”perfor- mance”. Det kallar vi ett ”professionellt språk” i ordets rätta mening. Det gäller också referenser i dagboken till forskare som Judith Langer osv. vilket visar att aktuella forskningsresultat kring litteraturpeda- gogik och läsning cirkulerar i lärarens tankar kring undervisningen och i analysen av vad som sker i klassrummet. När det gäller arbets- laget i det aktuella projektet är det rimligt att fråga sig om alla lärare

i arbetslaget förstår och kan analysera processen på detta mer veten- skapligt förankrade sätt? Hur bygger upp man den typen av förhåll- ningssätt - inriktad på mer abstrakt teoretisk förståelse och kompetens - hos alla verksamma lärare på en skola? Vilken typ av lärarfortbild- ning och skolutvecklingssatsningar krävs för att utveckla ett sådant teoretiskt förhållningssätt samtidigt som praktiken utvecklas i takt med nya direktiv och skolans kulturella förändringar?

Enkelt uttryckt handlar vårt projekt om praktik och teori i utvecklings- arbete och växelverkan - att lära sig se teorin i praktiken och omvänt att se praktiken i teorin.

För att eleverna ska kunna ta sig in i en textvärld, krävs det som vi tidigare beskrivit att flera olika villkor uppfylls. Inte minst samtalet är viktigt. Likadant är det när det gäller att ta sig ut ur en textvärld och att komma underfund med hur man kan gå in och ut ur texten och röra sig mellan olika textvärldar. Som lärare är det ganska lätt att ta sig in i klassrummets textvärld. Det kräver ett engagemang och en nyfi- kenhet på vilka elever som finns i rummet, men man har som lärare stor möjlighet att påverka vad som ska ske i rummet och därför är det lätt att bli uppfylld av den text som försiggår just där och just då. Att ta sig ut ur klassrumstexten, ställa sig vid sidan och att kunna se sin egen roll i händelseförloppet är svårare. Dokumentationen och samtalen med forskare i den här typen av projekt gör det möjligt. Precis som i klassrummet krävs det tillit om utveckling ska ske. Man är här inte ute efter att implementera något. Läraren och forskarna är gemensamt ute efter ett innehåll och läraren deltar i hela forskningsprojektet och kan påverka den text som skrivs.