Vårt förslag till etappmål

Naturvårdsverket förslår ett etappmål som syftar till att stimulera en ökad resurshushållning och återföring av växtnäringsämnen där halterna av oönskade ämnen inte har effekt på hälsa eller miljö, se box 5.

Box 5. Förslag till etappmål för hållbar återföring av fosfor och andra växtnäringsämnen

Kretsloppen av växtnäringsämnen ska vara resurseffektiva och så långt som möjligt fria från oönskade ämnen. Tillförsel och bortförsel av växtnäringsämnen bör balansera i skog och jordbruk. Avloppssystemen bör utvecklas så att en hållbar återföring av växtnärings- ämnen underlättas.

Senast år 2018 kommer:

• Minst 40 procent av fosforn i avlopp tas tillvara och återföras som växtnäring till åker- mark utan att detta medför en exponering för föroreningar som riskerar att vara skadlig för människor eller miljö.

• Minst 10 procent av kvävet i avlopp tas tillvara och återföras som växtnäring till åker- mark utan att detta medför en exponering för föroreningar som riskerar att vara skadlig för människor eller miljö.

• Stallgödsel tas tillvara på jordbruksmark så att tillförsel av växtnäringsämnen balanse- rar bortförsel.

• Minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sor- teras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, där minst 40 procent behandlas, så att även energi tas tillvara. (Redan beslutat av regeringen.)

miljömål som etappmålet bidrar till

Förslaget till etappmål bidrar till att nå generationsmålets strecksats om resurseffektiva kretslopp så långt som möjligt fria från farliga ämnen, liksom till regeringens nyligen beslutade etappmål om giftfria och resurseffektiva kretslopp (M2013/1740/Ke). Förslaget har också bäring på flera av miljö- kvalitetsmålen: Giftfri miljö, God bebyggd miljö, Ingen övergödning och Begränsad klimatpåverkan.

Skäl till förslaget

Naturvårdsverket anser att den utveckling mot ökad återföring av växtnärings- ämnen och av allt renare slam som pågått i flera decennier är positiv. Det slam som återförs har hög kvalitet. Det är i dag i paritet med den stallgödsel och det matavfall som också återförs vad gäller de föroreningsparametrar vi idag känner till. Utvecklingen bör fortgå, men med intensifierad kraft vad gäller bland annat det förebyggande arbetet för att ytterligare rena slammet. De oönskade ämnena ska inte ens nå avloppssystemet. Etappmålet bör utformas så att det stimulerar kretslopp av växtnäringsämnen från avlopp och från andra källor som ska vara resurseffektiva och så långt som möjligt fria från oönskade ämnen. De mer detaljerade kraven på att begränsa tillförseln av oönskade ämnen återfinns i det författningsförslag som föreslås, varför etapp- målet saknar sådana krav.

Naturvårdsverkets uppdrag är att föreslå ett etappmål för hållbar återfö- ring av fosfor. Under arbetets gång har det emellertid blivit alltmer tydligt att de som berörs önskar ett bredare etappmål som omfattar återföring av fler

växtnäringsämnen än fosfor. Framförallt önskar man att kväve även omfattas. Verket delar den uppfattningen och föreslår därför ett kvantitativt återförings- mål för fosfor och ett för kväve.

Målet för återföring av fosfor från avlopp föreslås som en andel som minst bör återföras till år 2018. Idag (år 2010) återförs cirka 25 procent av renings- verkens fosfor till jordbruksmarken.

Målet för återföring av kväve från avlopp föreslås också det som en andel av inkommande kväve som minst bör återföras till år 2018. Idag läggs 21 pro- cent av det till reningsverken inkommande kvävet fast i slammet, medan cirka 60 procent avgår till luft. Med antagandet att 25 procent av slammet återförs till jordbruksmarken återförs idag drygt 5 procent av reningsverkens inkom- mande kväve.

Etappmålet blir att öka återföringen av fosfor ur avlopp från dagens 25 procent till 40 procent och kväve ur avlopp från dagens drygt 5, till 10 procent. Det borde vara möjligt med ett mycket ambitiöst och framgångs- rikt uppströmsarbete. Förutsättningen är också att författningskravet inte hamnar på begränsningsnivåer av föroreningar som omöjliggör ökad återföring redan på relativt kort sikt.

När det gäller rötrester från matavfall, så kallat biogödsel, har regeringen redan fastställt ett etappmål för ökad resurshushållning i livsmedelskedjan. Etappmålet inkluderar särskild utsortering och behandling för energi- och växtnäringsutnyttjande ur matavfall. Det beslutade målet om matavfall innehåller ingen skrivning om att det bör ske på ett sätt som inte skadar människor eller miljön. Vi bedömer att det finns goda skäl att sammanföra etappmålet om matavfall med etappmålet om hållbar återföring av fosfor till olika delar av ett gemensamt etappmål med liknande struktur, ambition och mål-år. Därigenom adderas ytterligare krav att också matavfallet ska återföras i resurseffektiva kretslopp fria från oönskade ämnen, liksom att återföringen av växtnäring till jorden även bör balansera det som förs bort.

Kartläggningen har visat att det totalt sett tillförs mer fosfor till jordbruks- marken än som förs bort, och att det därför sannolikt fortfarande sker en uppbyggnad av fosfor och andra näringsämnen. Tillförseln av mineralgödsel, slam, stallgödsel, biogödsel (det vill säga rötrester från matavfall), kompost och andra fraktioner innehållande fosfor är därmed redan på en nivå som totalt sett mer än väl motsvarar det nationella behovet i jordbruket. I områden med djurbesättningar uppstår ett överskott av stallgödsel som på grund av dyra transporter sprids mer lokalt än utifrån hur de verkliga behoven ser ut. Lokalt kan det leda till uppbyggnad av näringsämnen i jordbruksmarken liksom ökad risk för näringsläckage. Därför bör etappmålet avspegla och stimu- lera en återföring av näringsämnen som mer motsvarar de verkliga behoven.

Kartläggningen har också visat att stallgödsel är den helt dominerande källan för tillförsel av fosfor till livsmedelsproduktionen, och det bör därför särskilt ingå i etappmålsformuleringen.

Etappmålet ska utgöra steg på vägen i närtid, men samtidigt vägleda mot en långsiktigt önskvärd utveckling. När det gäller avloppssystem, är det ett exem- pel på samhällelig infrastruktur med mycket långa omställningstider. Dagens sammanhållna avloppssystem är inte optimala för näringsåterföringen. De moderna bostäder och bostadsområden som byggs bör i ökande grad förses med avloppssystem där näringsrika strömmar skiljs från näringsfattiga redan vid källan, för att underlätta särskild insamling och återföring av näringsäm- nen. Alternativa reningstekniker utvecklas också, vilka kan bidra till att ytter- ligare öka återföringen av näringsämnen. Det etappmål som föreslås bör även stimulera en sådan utveckling.

avvägningar

Vårt förslag innebär även ett mål för återföring av kväve ur avlopp. Ett för- slag med den innebörden presenterades redan på den hearing som avhölls i maj 2013. Aktörsrepresentanterna fick särskilt tillfälle att i gruppövningar kommentera om detta tillägg var acceptabelt eller inte. I stort sett samtliga representanter, ett 60-tal, uttryckte sitt gillande av tillägget om kväve. Huvud- delen av representanterna uttryckte dock samtidigt en viss skepsis mot ett etappmål som specifikt styr mot urinsorterande avloppssystem.

Etappmålet bör samverka med författningsförslaget och övriga styrmedel som finns på området. Enligt de instruktioner som gäller bör etappmål inträffa i närtid, helst före år 2020. Etappmålet kan tidigast komma att fastställas under år 2014. Samtidigt tar författningsförslaget med sina begränsnings- värden sannolikt längre tid att genomföra. Det har knappt hunnit börja få genomslag före år 2018. Vi föreslår därför år 2018.

Kemikalieinspektionen har framfört att etappmålet också behöver styra på ett mer påtagligt sätt emot miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. KemI önskar infoga en formulering om att fullskalig alternativ teknik för återföring av fosfor ska ha prövats som minimerar exponeringen för farliga ämnen. KemI anser också att krav på ett mer omfattande kontrollprogram infogas i etapp- målet, för att kunna identifiera nya relevanta förorenande ämnen och för att kunna uppdatera och komplettera gränsvärden i författningen. Förslaget åter- finns nedan.

”Senast 20xx bör:

• alternativ teknik för återföring av fosfor, som minimerar/radikalt minskar/medför en avgörande minskning av de föroreningar som kan leda till exponering av människor och miljö, ha prövats i full- skala [och stå för en del[/minst xx%] av återförseln].

• innehåll av metaller och organiska ämnen [och andra föroreningar] undersökas i avloppsfraktioner [, kompost eller rötrester] som ska användas på åkermark [, skogsmark eller annan mark där människor vistas och som inte utgör tomtmark] enligt ett löpande kontroll- program avsett att följa förändringar i halter och att identifiera nya föroreningar, bl. a. som underlag för att ta fram gränsvärden.”

Naturvårdsverket anser att om sådana krav ska ställas på växtnäringstill- förseln så bör kraven vara neutrala och gälla all tillförsel, inte bara för slam utan även matavfall, stallgödsel och även i tillämpliga delar för mineralgödsel. Verket bedömer att sådana krav inte är praktiskt möjliga att ställa på återfö- ring av stallgödsel, samtidigt som det kan vara svårt av andra skäl att ställa likvärdiga krav på mineralgödsel.

Svenskt Vatten menar att slammets innehåll av humusämnen, vilka dels härstammar från toalettpapper och dels från växtrester ur det vi ätit, också är värdefulla som mullbildare för åkerjorden. Svenskt Vatten framför därför åsikten att återföringen av humus också bör ingå i etappmålsformule- ringen. Invändningar mot detta har dock kommit från bland annat KemI och Naturskyddsföreningen. De framför att värdet av denna humus för mullbild- ningen är relativt försumbar, samtidigt som det skulle riskera att vara teknik- konserverande om även humus infogades.