- Idag får du ta det som det är, säger Carina till mig när vi ses i personalrummet några minuter innan den lektion jag ska observera inleds. Det är den 25 januari och jag ska genomföra vårterminens första observation, som äger rum mellan kl 8.20 – 13.00.
Dagen inleds med lite organisatoriska bestyr. Bland annat går Carina igenom vad eleverna ska syssla med under dagen. Dagens program skrivs upp på tavlan:
Lässtund 9.00 Hemkunskap 10.00 Nutidskryss 11.30 Lunch 12.20 Biblioteket 13.00 Hemkunskap
Jag är lite osäker på om temat Framtidens skola är avslutat. I ett brev som jag fi ck från Carina några dagar tidigare verkade det som om en del arbete kring temat återstod. Hon skrev bland annat att eleverna ännu inte hade skrivit vilka regler som skulle gälla på deras skola. Av dagens program framgår det inte om eleverna ska arbeta med temat idag, men det verkar knappast så. Några frågor infi nner sig:
• Varför ska eleverna inte arbeta med temat idag om temat ännu inte är avslutat? Varför väljer Carina att göra en paus?
• Har den lässtund som är tänkt att inleda dagen någon koppling till temat? Eller läser eleverna böcker som handlar om andra saker?
men ett rimligt antagande kan nog vara att en del av svaren går att fi nna i de skolerfarenheter som eleverna bär med sig, både som enskilda elever och som klasskollektiv.
Vårterminens första besök
- Idag får du ta det som det är, säger Carina till mig när vi ses i personalrummet några minuter innan den lektion jag ska observera inleds. Det är den 25 januari och jag ska genomföra vårterminens första observation, som äger rum mellan kl 8.20 – 13.00.
Dagen inleds med lite organisatoriska bestyr. Bland annat går Carina igenom vad eleverna ska syssla med under dagen. Dagens program skrivs upp på tavlan:
Lässtund 9.00 Hemkunskap 10.00 Nutidskryss 11.30 Lunch 12.20 Biblioteket 13.00 Hemkunskap
Jag är lite osäker på om temat Framtidens skola är avslutat. I ett brev som jag fi ck från Carina några dagar tidigare verkade det som om en del arbete kring temat återstod. Hon skrev bland annat att eleverna ännu inte hade skrivit vilka regler som skulle gälla på deras skola. Av dagens program framgår det inte om eleverna ska arbeta med temat idag, men det verkar knappast så. Några frågor infi nner sig:
• Varför ska eleverna inte arbeta med temat idag om temat ännu inte är avslutat? Varför väljer Carina att göra en paus?
• Har den lässtund som är tänkt att inleda dagen någon koppling till temat? Eller läser eleverna böcker som handlar om andra saker?
• Vad ska hända i biblioteket kl 12.20? Har det någon koppling till temat?
Kl 8.35 är de inledande procedurerna undanstökade och eleverna ska påbörja sin lässtund. Alla går ut i studiehallen/biblioteket. De sätter sig lite varstans och börjar läsa. Så vitt jag kan se läser eleverna i olika böcker. Tre killar stimmar i en hörna. Carina föser in en av dem i klassrummet. Han protesterar vilt. Carina påpekar att han ska skriva en recension av en bok som han tydligen hållit på med ganska länge. Pojken menar att han bara hunnit läsa halva boken. Carina återvänder ut i studiehallen och markerar mot ett par andra pojkar.
Jag noterar att alla elever läser olika böcker. De fl esta fl ickorna verkar läsa ganska koncentrerat medan pojkarna ger intryck av att vara betydligt mera ointresserade. Bilden är typisk Ett mönster upprepas! Man kan fundera över om eleverna vet varför de ska läsa en bok. Böckerna de läser ingår antagligen inte i något sammanhängande, övergripande tema. Sannolikt är det så att eleverna läser för att de ska läsa och att det enda läsningen ska resultera i är en recension (Nilsson 1997). Detta slår nog hårdare mot killarna eftersom fl era av dem antagligen inte betraktar sig själv som läsare i samma utsträckning som fl ickorna. Med den här sortens läsning saknas det innehållsliga stöd som ett övergripande, gemensamt tema skulle ge. När det gäller Patties bok fanns det ju en del signaler som visade att i alla fall en del av killarna läst boken med relativt god behållning och förståelse. Läsningen av Patties bok var inte en aktivitet isolerad från övrig undervisning. I stället var läsningen av boken inbäddad i det större temat Framtidens skola. Genom att läsningen på det här sättet var en del av en sammanhållen, övergripande kunskapskontext fi ck sannolikt eleverna ett visst stöd i sitt läsande och i sin förståelse och tolkning av bokens innehåll. Den engelske receptionsforskaren Donald Fry (1985) menar att många böcker (bland annat långserieböcker av t ex Blyton) är skrivna på ett sådant sätt att det fi nns ett inbyggt stöd till läsaren i texten. Fry använder begreppet ”context support”. När det gäller läsningen av Patties bok skulle man möjligen kunna hävda att
• Vad ska hända i biblioteket kl 12.20? Har det någon koppling till temat?
Kl 8.35 är de inledande procedurerna undanstökade och eleverna ska påbörja sin lässtund. Alla går ut i studiehallen/biblioteket. De sätter sig lite varstans och börjar läsa. Så vitt jag kan se läser eleverna i olika böcker. Tre killar stimmar i en hörna. Carina föser in en av dem i klassrummet. Han protesterar vilt. Carina påpekar att han ska skriva en recension av en bok som han tydligen hållit på med ganska länge. Pojken menar att han bara hunnit läsa halva boken. Carina återvänder ut i studiehallen och markerar mot ett par andra pojkar.
Jag noterar att alla elever läser olika böcker. De fl esta fl ickorna verkar läsa ganska koncentrerat medan pojkarna ger intryck av att vara betydligt mera ointresserade. Bilden är typisk Ett mönster upprepas! Man kan fundera över om eleverna vet varför de ska läsa en bok. Böckerna de läser ingår antagligen inte i något sammanhängande, övergripande tema. Sannolikt är det så att eleverna läser för att de ska läsa och att det enda läsningen ska resultera i är en recension (Nilsson 1997). Detta slår nog hårdare mot killarna eftersom fl era av dem antagligen inte betraktar sig själv som läsare i samma utsträckning som fl ickorna. Med den här sortens läsning saknas det innehållsliga stöd som ett övergripande, gemensamt tema skulle ge. När det gäller Patties bok fanns det ju en del signaler som visade att i alla fall en del av killarna läst boken med relativt god behållning och förståelse. Läsningen av Patties bok var inte en aktivitet isolerad från övrig undervisning. I stället var läsningen av boken inbäddad i det större temat Framtidens skola. Genom att läsningen på det här sättet var en del av en sammanhållen, övergripande kunskapskontext fi ck sannolikt eleverna ett visst stöd i sitt läsande och i sin förståelse och tolkning av bokens innehåll. Den engelske receptionsforskaren Donald Fry (1985) menar att många böcker (bland annat långserieböcker av t ex Blyton) är skrivna på ett sådant sätt att det fi nns ett inbyggt stöd till läsaren i texten. Fry använder begreppet ”context support”. När det gäller läsningen av Patties bok skulle man möjligen kunna hävda att
eleverna erbjöds viss ”context support” men att detta stöd nu låg utanför själva texten, dvs i den undervisningskontext som läsningen var en del. En annan relevant fråga är hur den pågående bokläsningen slår mot elevernas beredskap att åter gå in i skoltemat. Innehållet i de böcker de nu läser har sannolikt inte speciellt mycket med skolfrågor att göra. Vilken betydelse kan detta få?
Ögonblicksbild ur observationsanteckningarna några minuter före kl 9.00:
Carina pratar med en kille i klassrummet. Föreslår att han ska byta bok. Pojken mumlar något men jag uppfattar bara ordet ”tråkigt”.
En fl icka i klassrummet skriver på en recension, en annan fl icka ritar en bil.
Längs ner i korridoren sitter fem fl ickor. De har böckerna uppslagna men verkar prata om annat än sin läsning och sina böcker.
I studiehallen sitter tre pojkar vid ett bord. Två av dem skriver på en recension. Den tredje har en bok i näven men verkar inte läsa.
Två fl ickor i studiehallen läser koncentrerat, två andra fl ickor letar efter något att läsa i.
Två killar i studiehallen ligger på golvet. En av dem läser ganska koncentrerat, den andre bläddrar lite förstrött i en tecknad serie.
Inne i klassrummet hänger stora bilder av elevernas egna skolor på anslagstavlan. Till varje bild fi nns en kommenterande text:
Skola 1
”En ny skola”:
Nybyggd skolgård med roliga aktiviteter. Nytt tema varje månad.
Små klasser med max 15 elever i varje. Cafeteria för de lite äldre.
Lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet är i olika byggnader. Mat enligt kostcirkeln.
eleverna erbjöds viss ”context support” men att detta stöd nu låg utanför själva texten, dvs i den undervisningskontext som läsningen var en del. En annan relevant fråga är hur den pågående bokläsningen slår mot elevernas beredskap att åter gå in i skoltemat. Innehållet i de böcker de nu läser har sannolikt inte speciellt mycket med skolfrågor att göra. Vilken betydelse kan detta få?
Ögonblicksbild ur observationsanteckningarna några minuter före kl 9.00:
Carina pratar med en kille i klassrummet. Föreslår att han ska byta bok. Pojken mumlar något men jag uppfattar bara ordet ”tråkigt”.
En fl icka i klassrummet skriver på en recension, en annan fl icka ritar en bil.
Längs ner i korridoren sitter fem fl ickor. De har böckerna uppslagna men verkar prata om annat än sin läsning och sina böcker.
I studiehallen sitter tre pojkar vid ett bord. Två av dem skriver på en recension. Den tredje har en bok i näven men verkar inte läsa.
Två fl ickor i studiehallen läser koncentrerat, två andra fl ickor letar efter något att läsa i.
Två killar i studiehallen ligger på golvet. En av dem läser ganska koncentrerat, den andre bläddrar lite förstrött i en tecknad serie.
Inne i klassrummet hänger stora bilder av elevernas egna skolor på anslagstavlan. Till varje bild fi nns en kommenterande text:
Skola 1
”En ny skola”:
Nybyggd skolgård med roliga aktiviteter. Nytt tema varje månad.
Små klasser med max 15 elever i varje. Cafeteria för de lite äldre.
Lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet är i olika byggnader. Mat enligt kostcirkeln.
Är det bara en slump att den första punkten eleverna skrivit handlar om skolgården? Är det den frihet från skoltvånget och skolarbetet som skolgården symboliserar som upplevs som det mest viktiga? Begreppet ”tema” verkar ha slagit igenom i de här elevernas tänkande. Kan man tolka detta så att eleverna i den här gruppen upplevt skoltemat som positivt? Eller betyder ”Nytt tema varje månad” att de anser att skoltemat pågått för länge och borde avslutas till förmån för något roligare?
Skola 2
”En bättre skola”
Föräldrarna ska bestämma i vår skola. Det kan gå 150 elever i vår skola. Här får alla barn mat i skolan varje dag.
Man ska börja i vår skola när man är 10 år och sluta när man är 15 år. I vår skola får man lära sig allt som är nödvändigt att kunna när man blir vuxen.
Hur ska man tolka den första punkten (Föräldrarna ska bestämma i vår skola.)? Som framgått fi nns det motsättningar även inom föräldragruppen och det fi nns också kritik mot skolan från en del föräldrars sida. Ska den här punkten tolkas som en kritik mot lärarnas/skolans oförmåga att ordna verksamheten på ett vettigt sätt? Är det eleverna själva som anser att föräldrarna är mera kompetenta att bestämma över skolan eller är eleverna bara föräldrarnas språkrör? Man kan också ställa sig frågan om det faktum att eleverna bara ska gå i skolan i 5-6 år som en kritik mot skolan. Upplever eleverna att skolan innehåller mycket dötid och att undervisningen skulle kunna vara betydligt mera effektiv? Värt att notera är också att den här gruppen har synpunkter på undervisningsinnehållet och att de har en ganska pragmatisk hållning – man ska lära sig sådant i skolan som man får nytta av som vuxen!
Skola 3
”Benjaminskolan”
Man är sju år när man börjar skolan och sen ska man gå i skolan i åtta år. I skolan ska man lära sig: Att läsa skriva, matte engelska, svenska, religion, bild, geografi , B-språk och idrott.
Är det bara en slump att den första punkten eleverna skrivit handlar om skolgården? Är det den frihet från skoltvånget och skolarbetet som skolgården symboliserar som upplevs som det mest viktiga? Begreppet ”tema” verkar ha slagit igenom i de här elevernas tänkande. Kan man tolka detta så att eleverna i den här gruppen upplevt skoltemat som positivt? Eller betyder ”Nytt tema varje månad” att de anser att skoltemat pågått för länge och borde avslutas till förmån för något roligare?
Skola 2
”En bättre skola”
Föräldrarna ska bestämma i vår skola. Det kan gå 150 elever i vår skola. Här får alla barn mat i skolan varje dag.
Man ska börja i vår skola när man är 10 år och sluta när man är 15 år. I vår skola får man lära sig allt som är nödvändigt att kunna när man blir vuxen.
Hur ska man tolka den första punkten (Föräldrarna ska bestämma i vår skola.)? Som framgått fi nns det motsättningar även inom föräldragruppen och det fi nns också kritik mot skolan från en del föräldrars sida. Ska den här punkten tolkas som en kritik mot lärarnas/skolans oförmåga att ordna verksamheten på ett vettigt sätt? Är det eleverna själva som anser att föräldrarna är mera kompetenta att bestämma över skolan eller är eleverna bara föräldrarnas språkrör? Man kan också ställa sig frågan om det faktum att eleverna bara ska gå i skolan i 5-6 år som en kritik mot skolan. Upplever eleverna att skolan innehåller mycket dötid och att undervisningen skulle kunna vara betydligt mera effektiv? Värt att notera är också att den här gruppen har synpunkter på undervisningsinnehållet och att de har en ganska pragmatisk hållning – man ska lära sig sådant i skolan som man får nytta av som vuxen!
Skola 3
”Benjaminskolan”
Man är sju år när man börjar skolan och sen ska man gå i skolan i åtta år. I skolan ska man lära sig: Att läsa skriva, matte engelska, svenska, religion, bild, geografi , B-språk och idrott.
Och för att se att eleverna lärt sig något ska man ha prov varannan vecka och i varje ämne. När man gått ut skolan ska man kunna alla ämnena bra. Lärarna ska få bestämma i skolan.
Det ska fi nnas bra lärare som ska lyssna på eleverna. Och lärarna ska inte vara för snälla.
Skolmat ska serveras på skolan. Det ska fi nnas skolcafeteria också. I skolan ska det gå ca 15 elever i varje klass. Och skolan ska ligga nära centrum.
Även den här gruppen är relativt explicit när det gäller undervis- ningsinnehållet, men de verkar samtidigt vara fångade i en ganska traditionell syn på vad skolan ska handla om. De ämnen de räknar upp ligger nära de ämnen de själva erbjuds i skolan. Intressant att notera är också de stränga examinationskraven: ett prov var annan vecka i varje ämne. Kan det möjligen vara så att även den här gruppen anser att det är lite för slappt i skolan och att kraven borde vara högre. Synen på lärarna tycks delvis underbygga en sådan slutsats: Lärarna ska bestämma i skolan, de ska vara bra och de ska lyssna på eleverna – men de ska
inte (min kurs.)vara för snälla. Frågan är om eleverna upplevt de många
lärare som av lite olika skäl lämnat klassen som alltför slappa och alltför snälla och att det är detta som lett fram till att det idag ser ut som det gör i klassen. Noterbart är, slutligen, att även den här gruppen tar upp matfrågan. Detta tycks vara viktigt för många elever i klassen.
Skola 4
”En bättre skola
Välkommen till Lyxskolan.”
Gruppen har skrivit om sin skola i en löpande text:
”Alla barn mellan 6-12 år lever i lyx på vår skola har vi en simbassäng både ute och inne. Bowlinghall, hiss till högsta våningen, spelhall på varje våning och pingisbord och biljardbord. Vi har också restaurang om man blir hungrig. Lärarna ska ha humor och vara stränga. När dom vår i vår skola ska dom lära sig Matte, andra språk, svenska, idrott, historia, slöjd och mycket annat. Vi vill att ni ska välja vår skola för att den e lyxig och bra.
PS. Man går från kl 9-13.”
Och för att se att eleverna lärt sig något ska man ha prov varannan vecka och i varje ämne. När man gått ut skolan ska man kunna alla ämnena bra. Lärarna ska få bestämma i skolan.
Det ska fi nnas bra lärare som ska lyssna på eleverna. Och lärarna ska inte vara för snälla.
Skolmat ska serveras på skolan. Det ska fi nnas skolcafeteria också. I skolan ska det gå ca 15 elever i varje klass. Och skolan ska ligga nära centrum.
Även den här gruppen är relativt explicit när det gäller undervis- ningsinnehållet, men de verkar samtidigt vara fångade i en ganska traditionell syn på vad skolan ska handla om. De ämnen de räknar upp ligger nära de ämnen de själva erbjuds i skolan. Intressant att notera är också de stränga examinationskraven: ett prov var annan vecka i varje ämne. Kan det möjligen vara så att även den här gruppen anser att det är lite för slappt i skolan och att kraven borde vara högre. Synen på lärarna tycks delvis underbygga en sådan slutsats: Lärarna ska bestämma i skolan, de ska vara bra och de ska lyssna på eleverna – men de ska
inte (min kurs.)vara för snälla. Frågan är om eleverna upplevt de många
lärare som av lite olika skäl lämnat klassen som alltför slappa och alltför snälla och att det är detta som lett fram till att det idag ser ut som det gör i klassen. Noterbart är, slutligen, att även den här gruppen tar upp matfrågan. Detta tycks vara viktigt för många elever i klassen.
Skola 4
”En bättre skola
Välkommen till Lyxskolan.”
Gruppen har skrivit om sin skola i en löpande text:
”Alla barn mellan 6-12 år lever i lyx på vår skola har vi en simbassäng både ute och inne. Bowlinghall, hiss till högsta våningen, spelhall på varje våning och pingisbord och biljardbord. Vi har också restaurang om man blir hungrig. Lärarna ska ha humor och vara stränga. När dom vår i vår skola ska dom lära sig Matte, andra språk, svenska, idrott, historia, slöjd och mycket annat. Vi vill att ni ska välja vår skola för att den e lyxig och bra.
Till skillnad från de föregående grupperna vänder sig den här texten till en tänkt läsare som dessutom hälsas välkommen till Lyxskolan. Även den här gruppen efterlyser stränga lärare, om än med humor. När det gäller synen på skolämnena har även denna grupp en tämligen traditionell hållning. Det mesta liknar det som redan fi nns i dagens skola. Vad man ska lära sig i de olika ämnena framgår inte, men man kan kanske gissa att eleverna även på den punkten har en ganska traditionell hållning. Vad gruppen menar med ”mycket annat” är dock oklart. Liksom i de tre föregående grupperna tar matfrågan visst utrymme, men någon skolbespisning ska det inte vara. Det ska vara en restaurang. Den här gruppens stora dragplåster är dock det liv i lyx som eleverna på den här skolan ska få leva i med bassänger, bowlinghall, pingisbord och spelhall. Även i denna grupp kan man alltså ana att det är det som sker utanför klassrummets fyra väggar som anses vara det centrala.
Skola 5
”En ny skola” Vi tycker att du ska välja vår skola för att: • Här fi nns en kiosk som man kan handla i.
• Du börjar kl 9.00-12.00 • Vi är endast 15 i varje klass • Skolan ligger på en ö ute i havet.
• Du börjar när du är åtta år och slutar när du är 15 år. • Läraren är rättvis och har humor.
• Det här ska du lära dig i vår skola: Läsa Skriva Matte Styrketräning Laga mat Simning Uppfi nning
Även denna grupp riktar sin text till en tänkt läsare. Gruppens främsta lockbete är en kiosk som eleverna kan handla i. Vad som fi nns att