Vad besökare efterfrågar

För att förvaltaren ska kunna ha god kännedom om områdets status över tid krävs strategisk och regelbunden uppföljning av besökstryck kopplat till de värden som kännetecknar området. Oavsett om det handlar om organise- rat friluftsliv eller inte så är det viktigt att ha kunskap om vilka som besöker skyddade områden.70 _{I de områden som har mest besökare kan det vara lämp-}

ligt med regelbundna undersökningar. Resultaten kan säkerställa:

69 _{Sköteselplan för Fulufjällets nationalpark. Rapport 5246:2002.}

70 _{Tema nord 2007:537:BESÖKARUNDERSÖKNINGAR I NATUROMRÅDEN – en vägledning baserad på}

• rekreationsupplevelser av hög kvalitet,

• hållbart nyttjande av området (exempelvis via kännedom om påverkan på terräng, djurliv, etc.),

• främjande av folkhälsa och välbefinnande, • turismplanering,

• effektivt skydd av natur- och kulturarv, • tillräcklig finansiering.

Att man väljer att besöka ett särskilt område beror bland annat på egna för- väntningar, de möjligheter som finns att utföra speciella aktiviteter där och/ eller att området är lättillgängligt (läs mer kap 3.3.2).71 _{Besökarstudier kan}

vara både besökarundersökningar och besöksräkningar, kunskap om antalet besökare och deras särdrag kompletterar varandra och båda typerna av infor- mation är viktiga underlag i planerings- och förvaltningsprocesser.72 _{Valet av}

metoder i varje enskilt fall beror på målet med besökarundersökningarna, de frågor som ska ställas, typen av område, omfattningen av olika aktiviteter, antalet och typer av besökare, o.s.v. Regelbundna besökarundersökningar kan bidra till att:73, 74

– Konflikter minskar,

– upplevelser förbättras och tillfredställelsen hos besökarna ökar, – förvaltningsåtgärder blir effektivare och lättare att följa upp, – infrastrukturen kan anpassas,

– ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter förbättras,

– prognoser för lämplig utveckling av naturvård, förvaltning och friluftsliv underlättas.

Resultaten av undersökningarna ger en bild av de olika kategorier av besökare som besöker området och vilka mål dessa har med sitt friluftsutövande.75 _De

kan också visa hur området uppfattas ur ett besökarperspektiv samt under- lätta bedömningar av om nyttjandet ligger på en acceptabel nivå.76 _Resultatet

kan även ligga till grund för områdesvisa mål för både bevarandet, frilufts- livet och besökares upplevelser och planera för tillgänglighet. Det finns en rad exempel på olika besökarundersökningar:77, 78

71 _{Naturvårdsverket(2013) Rapport 6562. Tillgängliga natur- och kulturområden.} 72 _{Planera för friluftsliv Natur, samhälle, Upplevelser.}

73 _{Naturvårdsverket(2005) Rapport 5469. Planering och förvalting för friluftsliv.}

74 _{Naturvårdsverket (2007) Besökarundersökningar i naturområden ISBN 978-91-620-1263-2.} 75 _{Naturvårdsverket, ETOUR, Fjällmistra. (2003) Rekreation, friluftsliv och turism i naturskyddade} områden. LIBRIS-ID:9581207.

76 _{Per Wallsten, 1988:2. Rekreation i Rogen – tillämpning av en planeringsmetod för friluftsliv.} 77 _{www.mmv2012.se; www.friluftsforskning.se.}

Urbanister Neutralister Purister ______________________________________________________________ Kulturpåverkat Vildmark Förvaltning/tillrättaläggande Andra brukare Spår av mänsklig påverkan Rättigheter/friheter

hög grad... ...inga ingrepp många... ...inga kraftig påverkan... ...opåverkat starka begränsningar... ...inga inskränkningar

Figur 3. Purismskalan enligt metoden “Recreation opportunity spectrum” (ROS). En friluftsakti- vitet kan ge olika upplevelse beroende på besökarens värderingar, erfarenheter och förväntningar. Även den typ av natur där den utövas har betydelse. Graden av tillrättaläggande som skyltning kan påverka vissa positivt, medan andra hellre väljer ett mer opåverkat område. Utifrån information om hur området är planerat har besökaren möjlighet att välja vilken typ av område som passar bäst utifrån dennes förväntningar. Fördelning av utövare markeras av den blå linjen i figuren.

Förvaltning ur besöks- och naturperspektiv ROS-metoden

ROS-metoden är ett exempel på förvaltningsredskap med sikte på att erbjuda olika typer

av naturupplevelser beroende på kategori av besökare, hållbar förvaltning av resurserna i området och för att hantera intressekonflikter.79 _{Metoden använder sig av en särskild skala} som delar in besökare i olika kategorier utifrån deras förväntningar på upplevelser, ser- vice, tillgänglighet och restriktioner (läs mer 3.3.2).80

Purister är en kategori besökare som föredrar vildmarksupplevelser i så opåverkad natur

som möjligt och som exempelvis störs av att möta andra friluftsutövare. Den motsatta kategorin besökare är de som förväntar sig service, servering, guidningar och hög tillgäng- lighet till och i området. De kallas urbanister.81

Den största gruppen av besökare utgörs dock av neutralister som föredrar orörd natur men som värdesätter social samvaro och har större tolerans för variaton av serviceanläggningar och restriktioner/störningar. Den så kallade purismskalan (nedan) kan användas för en fri- luftsinriktad förvaltning utifrån besökares förväntningar och områdets förutsättningar.82, 83 För att ett område ska kunna förvaltas så att besökare får utbyte av vistelsen och så att syftet med skyddet upprätthålls, krävs indikatorer på olika kvaliteter i området. Indikatorerna används för att karaktärisera områdets tillstånd och signalerar också om tillståndet är på väg att förändras.84 _{Indikatorerna ska vara mätbara och följa tillståndet i} naturen och besökarnas upplevelser. Exempel kan vara ostördhet, naturpräglad miljö och trygghet.

79 _{Planera för friluftsliv Natur, samhälle, Upplevelser.}

80 _{Naturvårdsverket.Rapport 5468. Planering och förvaltning för friluftsliv.} 81 _{Planera för friluftsliv Natur, samhälle, Upplevelser 2010.}

82 _{Naturvårdsverket, Rapport 5246}, _{Planering och förvaltning av friluftsliv, Rapport 5468.} 83 _{Per Wallsten, 1988:2.Rekreation i Rogen – tillämpning av en planeringsmetod för friluftsliv.} 84 _{Planera för friluftsliv Natur, samhälle, Upplevelser 2010.}