Virtualisering
Mycket är gjort i kommunerna när det gäller att se över infrastrukturen, till exempel har redan 55 procent av kommunerna virtualiserat sina servrar. Virtualisering innebär att en fysisk server kör flera operativsystem samtidigt och kan därigenom fördela serverkraft mellan virtuella servrar. Följden blir att såväl redundans som tillgänglighet blir avsevärt högre. Detta möjliggör exempelvis att 100 servrar kan ersättas med 40 servrar och därigenom spara både serverkapacitet och energi. Alla servrar kan emellertid inte
virtualiseras, utan normalt är att mellan 60 och 75 procent av servrarna är virtualiserings-bara. I Sverige finns i kommunerna en potential att virtualisera ytterligare 12 000 servrar ner till 4 700 stycken, vilket kan ge en besparing på 81 miljoner kWh eller 84 miljoner kronor per år.4 Bedömare från IT-leverantörer anser dock att så mycket som 95 procent går att
• Kommunerna har redan gjort stora besparingar på
virtualisering, men har en ytterligare potential att minska kostnaderna med 84 miljoner kronor per år
• Datahallar som är anpassade och designade för att ha en hög verkningsgrad kan sänka energikostnaderna med 25 procent, vilket grovt motsvarar 30 miljoner kronor årligen
• 750 miljoner kronor är
potentialen för årlig besparing med hjälp av IP-telefoni
————————————————————————————————————————
4 Detta är baserat på kommunernas egen bedömning att 70 procent går att virtualisera. Uträkningen baseras på följande antaganden: Nyare server (bladserver) med snitteffekt på 270W drar 2365 kWh/år (270W*24h*365 dagar). Äldre server med snitteffekt 730W drar 6395 kWh/år (730W*24h*365 dagar). Kostnadsfaktor för kyla=2, dvs det går åt lika mycket energi att kyla ner servern som själva servern drar i sig. Antagande att typkommunen har ca 50 procent nyare och 50 procent äldre servrar (enligt intervjuunderlag). Antagande att alla hosts som blir kvar i form av fysiska servrar är av nyare
25 virtualisera, vilket skulle innebära ytterligare besparingar. En
investering i virtualisering har normalt en ROI (return-on-investment) på två år.
Många av de kommuner som redan har virtualiserat upplever sig ha en utmaning i vad man kan göra
härnäst. En av de stora utmaningarna kommunerna har är den ökade spridningen av servrar till olika delar inom kommunen. Dessutom ökar lagringsbehovet. Detta försvårar samverkan och effektiv användning av serverstrukturen, vilket innebär att energikostnaderna kan bli större.
Den tekniska utvecklingen går emellertid fort och de nya servrar som finns minskar energianvänd-ningen dramatiskt. Det finns exempel på nya servrar som har endast 25 procent av energi-förbrukningen hos tre år gamla servrar, till exempel
energi-optimerade bladservrar som stänger av de nätaggregat som inte behövs.
Även val av lagringsmedia är viktigt i bedömningen av vad som kan göras för en mer energieffektiv infrastruktur.
Serverstrategi och datahallar
Av den energi som tillförs en datahall så kommer bara 50 procent datorerna till del. Resten går främst till kylning, luftkonditionering och luftfuktning. I de flesta fallen är kylningen överdimensionerad, eftersom den är dimensionerad utifrån att datahallen går med full belastning. Få kommuner ser till vilken kyla som behövs vid olika tidpunkter på dygnet,
Case 3 – Virtualisering
Kommun
Karlshamns kommun, 31 000 invånare Utmaning/beslut
Utrymmesbrist i serverhall och vilja från kommunens sida att minska energiåtgången Åtgärd
Implementering av virtualiseringslösning för ca 7 000 användare i kommunen, till exempel lärare och elever, varav en stor del även använder tunna klienter
Effekt
Minskning av antalet fysiska serverar från 57 till 4 stycken
Minskade energikostnader med upp till 80 procent
5 fakta om förluster i datahallar
- En icke-grön datahall kan ha verkningsgrader på omkring 30–40 procent.
- Mer än 50 procent av den kraft som matas in i en datahall blir kvar i strömförsörjningar och kylsystem och hamnar inte i servrarna. Den förlusten är alltså fast och förändras inte med belastningen. Det får verkningsgraden att minska vid minskad belastning.
- Varje megawatt som matas in är detsamma som 500 bilars koldioxidutsläpp och av det försvinner cirka 150 bilar på grund av undermålig design.
- Det är svårt att sätta upp numeriska tal för datacentralens verkningsgrad, eftersom det inte finns bra mätmetoder. Lasten varierar med den typ av IT som används, hallens geografiska placering med mera.
- IT-ledningen är sällan intresserad av verkningsgraden. De bryr sig mest om upptider och tillgänglighet.
Källa: TechWorld
olika delar av året eller i samband med att stora körningar görs. De flesta datahallar kyler dessutom hela lokalen i stället för att kyla det område av lokalen där servrarna står.
Punktkyla kan många gånger vara extra viktigt i och med att en koncentration av servrar förbrukar fler kWh. Det är inte heller ovanligt att temperaturen i hallen är lägre än vad som egentligen behövs, vilket medför att onödig energi går åt till att kyla datahallen.5
Det finns betydande möjligheter att minska kostnaderna genom att se över kommunernas serverstruktur och datahallar, samt att arbeta för att optimera dessa. 35 procent av Sveriges kommuner ser till att deras IT-drift
sker på energieffektiva servrar och bara var femte kommun verkar för att konsolidera datacenters. Det innebär att det finns mycket miljöeffektivitet att vinna för kommuner genom att se till att IT-avdelningen ansvarar för data-hallarnas energiåtgång och verkningsgrad och skapar mål-sättningar för hur dessa ska sjunka.
En rimlig bedömning är att en tydlig strategi kan minska den genom-snittliga energiåtgången i en datahall med 25 procent. Detta motsvarar 30 miljoner kronor per år.6
Ett exempel på en första effekt en kommun kan få är att återföra värmen som genereras i datahallen. I Örnsköldsvik placerade man för fem år sedan den nya datahallen i en skola, vilket innebar att värme från datahallen kunde återvinnas
motsvarande ett värde av 100 000 kronor per år.
Shared service centers I mindre kommuner finns det betydande besparingar att göra genom att skapa och utveckla så kallade shared service centers, men det är svårare än vad det låter. Det innebär behov av anpassning och samverkan över kommungränser som i många fall kan vara svårt.
Smålandskommunerna Nässjö, Sävsjö, Eksjö, Vetlanda och Aneby har tillsammans bildat kommun-förbundet Höglandet för att bli mer kostnadseffektiva. Fokus har inte
Case 4 – Shared service center
Kommun
Götene kommun, 13 000 invånare Lidköpings kommun, 38 000 invånare Skara kommun, 18 500 invånare Utmaning/beslut
Ökande kostnader och lagringsvolymer Svårighet för de två mindre kommunerna att hantera kostnaderna själva
Behov av effektivisering, utnyttjande av stordriftsfördelar och standardisering för att hejda kostnadsutvecklingen
Tidigare IT-chef för Lidköpings kommun hyrdes ut till Götene och Skara och fick därmed
överblick över samarbetspotentialerna Åtgärd
Bildande av det fristående kommunalförbundet Göliska IT, ett shared service center som ägs gemensamt av de tre kommunerna
Effekt
Gemensam service desk, standardiserade arbetsplatser, fjärrsupport och -övervakning har gett minskade antal ärenden, minskat antalet besök på plats och färre körda kilometer. Detta har resulterat i såväl kostnadsbesparingar som ökad nöjdhet.
————————————————————————————————————————
27 varit att minska kommunernas miljöpåverkan, även om samordningen har positiva
miljö-effekter i form av exempelvis färre datahallar (från fem till två) och möjligheten av att skala upp IT-lösningar till att gälla fem kommuner i stället för en.
Grunden till att möjliggöra konsolidering är att det finns ett bra nät med fiber in i data-hallarna. Men samordningen är inte alltid självklar, eftersom det finns skillnader mellan kommuner när det gäller hur deras befintliga IT-struktur ser ut. Skillnader mellan leverans-plattformar och IT-strategier påverkar i vilken utsträckning samordningen kan ske. En annan del i samordningen är att säkerställa att leveranser sker strukturerat och effektivt mot olika beställare inom kommunerna.
Förändringen till ett shared service center innebär också att IT-organisationen blir en tydligare leveransorganisation. Det är viktigt att denna utveckling inte förhindrar eller minskar intresset för samverkan mellan IT-avdelningen och förvaltningarna. I många fall har inte förvaltningarna samma samverkansfördelar som IT-avdelningar har trots att de
genomför samma tjänst, vilket innebär att en shared service-funktion kan behöva förstå och hantera olika processer inom samma område. Skillnaderna i hur processerna utförs kan till exempel bero på att en kommun är mer av en tätortskommun med mindre avstånd, medan andra kommuner har större geografiskt avstånd. Detta innebär i sin tur att förutsättningarna för effektivisering när det gäller resande skiljer sig åt.
Det finns också ett regionalpolitiskt perspektiv med shared service centers. I regionen med Umeå som centralort, omfattande även Vindeln, Robertsfors, Bjurholm, Nordmaling och Vännäs, har man valt att lägga en gemensam växel för alla kommuner i regionen i Bjurholm och man testar open source-lösningar i Robertsfors kommun. Detta gör att mindre
kommuner kan ta till sig de stordriftsfördelar ett shared service center medför. Dessutom kan det finnas fördelar med att personalomsättning och lönenivåer är lägre på mindre orter.
Växlar / IP-telefoni
Numera finns en rad olika teknologier för telefoni. En betydande utmaning för kommuner, i likhet med andra organisationer, är att säkerställa att dessa teknologier kan fungera
tillsammans samtidigt som man kan utnyttja de fördelar samordning och digitalisering möjliggör. Intresset för lösningar som möjliggör samverkan mellan mobiltelefoni, fast telefoni eller LAN-uppkoppling ökar. Övergången till samordnade lösningar skapar betydande fördelar genom minskat resursutnyttjande, ökade anpassningsmöjligheter för medarbetarna, skräddarsydda lösningar för olika medborgargrupper och möjligheter till regional samordning av växlar.
Många kommuner genomför nu en förändring från fasta telefoner till kombinerade mobila och fasta abonnemang. Förändringen är successiv. Bland de anställda med mobila
abonnemang är det mellan 60 och 70 procent som har möjlighet att utnyttja databaserad trafik. Totalt kan kommuner, om de går över till virtuella växlar, spara 750 miljoner kronor per år.
För de kommunanställda som alltid är kopplade till växeln, oavsett fast telefon eller mobil-telefon, innebär det att de alltid är tillgängliga. Samordningen mellan mobilnummer och fast telefoni innebär att medarbetarna är tillgängliga för kollegor och medborgare, vilket i sin tur minskar behovet av att resa in till ett kontor. Resurserna kan i stället läggas där de ger störst nytta. Dagens telefonlösningar möjliggör också flerpartskonferenser per telefon, vilket kan ersätta fysiska möten och minska ställtiden för ett möte. Flera personer i samma enhet kan
dessutom dela på en svarsgrupp, vilket innebär att flera personer kan ta ett ärende när det dyker upp i stället för att medborgarna ska vänta på att en viss person blir tillgänglig.
För kommuninvånarna ökar tillgängligheten till kommunens personal. Dessutom möjliggör digitaliseringen möjligheter till stöd till de medborgare som annars har svårast att
kommunicera med kommunen. I vissa städer slussar växeln de kommuninvånare som har behov av extra stöd för att komma rätt i kommunen eller för att framföra sitt ärende, till stödpersoner.
Virtuella växlar möjliggör också för fler kommuner att samordna sina växlar. Detta innebär dels att kostnaderna för respektive kommun minskar, men också att mindre kommuner får möjligheten att investera i virtuella växlar och därmed komma åt besparingarna.
Ytterligare en positiv effekt som möjliggörs genom att integrera fast- och mobil telefoni är att stödja eller införa ett flexibelt arbetssätt. Detta kan i sin tur leda till nya möjligheter, även utifrån ett grönt perspektiv, såsom exempelvis minskade kontorsytor och minskat antal tjänste- och arbetsresor. Att sedan integrera telefonerna med arbetsplatsens applikationer, kalendersystem, telefonbok och affärsapplikationer, medför ytterligare effektiviserings-potentialer.
Cloud computing
Få trender har rönt så mycket uppmärksamhet inom IT-branschen och ses få så stor betydelse för IT och användandet av IT som cloud computing, eller ’molnbaserade
datortjänster’ som ibland används som den svenska översättningen. Symboliken med moln innebär att funktioner som till exempel lagring, processorkraft och applikationer inte drivs från företagets interna nätverk utan i stället körs utanför företaget, ”i molnet” över internet.
Synen på IT förändras från struktur och prestanda till nytta. Användarna fokuserar på vad olika IT-tjänster levererar, snarare än hur de levereras eller vilken teknik som krävs för att få dem att fungera.
IT har för många företag och organisationer inget egenvärde utan det är nyttan, kvaliteten i tjänsten och till vilket pris man får nyttan som är intressant. Det är tre faktorer som
molnbaserade datortjänster kan leverera, även om det är den lägre kostnaden som framför allt driver tillväxten och intresset på marknaden. Den lägre kostnaden kommer från flera faktorer. En anledning är att de flesta tjänsterna debiteras utifrån användning av en applikation och inte utifrån tillgång till en applikation. Idag finns en mycket stor över-investering av licenskostnader för applikationer som inte används och betydande kostnader för uppgraderingar av samma licenser. Dessutom har få, om någon kommun, överblick över vilka licenser som finns i kommunen och hur applikationerna används. Bristen på överblick beror bland annat på att det är vanligt förekommande att anställda själva laddar ner
applikationer på sina datorer, även om detta inte är tillåtet i kommunens policy.
Det finns flera bakomliggande orsaker till att molnbaserade datortjänster är billigare än klient-server-lösningar, vilka framför allt kan kopplas till de ekonomiska stordriftsfördelar som finns i att samordna fler lösningar i en arkitektur och utvecklingsmiljö. Företag delar till exempel samma serverplattform, som drivs och underhålls av molnleverantören. I
ansvarstagandet ser molnleverantören också till att servrarna är dynamiska och virtuella.
Under de senaste två åren har kommuner investerat betydligt i att virtualisera sin egen serverpark, eftersom det har varit och är ett lågt kapacitetsutnyttjande av servrarna.
Investeringarna har lett till ett ökat kapacitetsutnyttjande av de egna serverresurserna, vilket
29 kan synliggöra att motsvarande utveckling i en större molnbaserad lösning kan ge tydliga kostnadsfördelar. Standardiseringen av lösningar och utvecklingsverktyg, samt att
kommunen inte behöver bry sig om hur tekniken bakom ser ut utan bara funktionen av tjänsten, har medfört att molntjänster får högre servicenivåer än motsvarande klient-server-lösningar.
Ur verksamhetsperspektiv är molntjänster värdefulla utifrån att de snabbt kan utnyttjas.
Verksamheten behöver inte vänta på att mjukvaran ska implementeras och testas, utan den kan appliceras på projektet eller i verksamheten relativt omgående. Det gör också att det finns möjlighet att behålla den snabbhet och flexibilitet man önskar, utan att låsa sig till en leverantör eller en lösning.
Miljömässigt minskar cloud computing energiåtgången i kommunen eftersom
processorkraften sker i molnet i någon av leverantörernas gigantiska datacenters. Detta innebär förvisso att man förflyttar energikonsumtionen från en plats till en annan, men generellt så förbrukar större datacenters betydligt mindre energi än mindre datacenters (relation 1:5 eller 1:7 redovisas i utredningar från bland annat Berkeley University). Detta beror på flera faktorer, bland annat på ett större kapacitetsutnyttjande. Energiåtgång har varit en viktig aspekt i samband med datacentersinvesteringar och peakar i kapacitetsutnyttjandet jämnas ut av många användare.
Ur ett kommunalt perspektiv kan det vara intressant att utvärdera molnlösningar och köpa funktionen som tjänst i stället för att ”äga” egna produkter och lösningar. I många fall
förbättras energieffektiviteten och den totala energikonsumtionen av att utnyttja molntjänster i stället för att driva en egen lösning.