• No results found

Vad krävs för offentliga insatser om hyressättningssystemet

In document Det svenska hyressättningssystemet (Page 73-79)

Dagens hyressättningssystem är som diskuterades i avsnitt 8.1 ett resultat av en lång utveckling och det är möjligt att det ligger stora svårigheter i att försöka sig på genomgripande reformer av detta system. Att systemet ska fortleva i dess nuvarande form är dock inget självändamål. Vi har i denna rapport pekat på en rad problem – men även ett antal förtjänster – med systemet.

En förändring till mer marknadsmässiga hyror – företrädesvis i storstadsregionerna – leder inte med automatik till att läget på bostadsmarknaderna förbättras. Det är troligen så att med dagens

situation på många bostadsmarknader är det svårt – om inte omöjligt – att införa några omfattande förändringar av regelverket med mindre än att många andra offentliga insatser görs.

Ett antal reformer har skett på hyresbostadsmarknaden det senaste decenniet: reglerna för hyressättning i nyproduktionen har ändrats liksom reglerna för uthyrning av ägda bostäder. Vissa förändringar gjordes i hyreslagstiftningen år 2011 så som slopandet av de allmännyttiga kommunala bostadsföretagens hyresnormerande roll.

Om det skulle finnas en vilja att reformera systemet måste det enligt vår syn på saken sättas in i en större bostadspolitisk kontext. Vi har på ett antal ställen i rapporten påpekat att det ofta är oklart vilka effekter som följer av hyressättningssystemet och vilka effekter som beror på andra faktorer. Vid en större reform vad gäller hyressättningssystemet är det troligt att ett antal andra svåra frågor måste diskuteras – exempelvis frågan om ”social housing”.

Boverket anser att det är klarlagt att det finns problem med

den ”nya” lagstiftningen kan påverka detta i positiv riktning. Under förutsättning att en framtida utvärdering av de förändringar som gjorts kommer fram till att det fortfarande finns brister i överrensstämmelse mellan hyror och hyresgästernas värderingar anser Boverket att det troligen inte finns någon annan lösning än att ytterligare reformera systemet.

73

Referenser

Andersson, K., E. von Essen och B. Turner (2004) Bostadspolitiska

förändringar i Europa, Institutet för bostads- och urbanforskning.

Andersson, R. och B. Söderberg (2012) ”Elimination of rent control in the Swedish rental housing market: Why and How?”, Journal of

Housing Research, 21, 159-181.

Arnott, R. (1995) ”Time for revisionism on rent control?”, Journal of

Economic Perspectives, 9, 99-120.

Arnott, R. (2003) ”Tenancy rent control”, Swedish Economic Policy

Review, 10, 89-121.

Atterhög, M. och H. Lind (2003) ”Myth or reality? Does increased

competition on the housing market in Sweden lead to lower rents?”,

Institutionen för Fastigheter och Byggande, KTH, Stockholm. Bentzel, R., A. Lindbeck och I. Ståhl (1963) Bostadsbristen:en studie av

prisbildningen på bostadsmarknaden, Industriens utredningsinstitut,

Uppsala.

Bengtsson, B. (1992a) Bostadsbrist – på marknaden och i politiken, Statens institut för byggnadsforskning, Gävle.

Bengtsson, B. (1992b) Hyra och bruksvärde – om hyrespolitikens

intentioner, Statens institut för byggnadsforskning, Gävle.

Bengtsson, B. (2005) Sverige – kommunal allmännytta och korporativa särintressen, i: Bengtsson, B. (red.) Varför så olika? – nordisk

bostadspolitik i jämförande historiskt ljus, Égalité, Malmö.

Boverket (2010) Hyror i Sverige 1975-2009, Boverket, Karlskrona. Boverket (2011a) Konkurrens på bostadsmarknaden, rapport 2011:15,

Boverket, Karlskrona.

Boverket (2011b) Dåligt fungerande bostadsmarknader, rapport 2011:30, Boverket, Karlskrona.

Boverket (2013a) Den nya lagstiftningen på hyresbostadsmarknaden – en

första uppföljning, rapport 2013:15, Boverket, Karlskrona.

Boverket (2013b) Bostadsbristen och hyressättningssystemet – ett

kunskapsunderlag, Boverket, Karlskrona.

Boverket (2013c) Förutsättningar för en fördjupad hyresstatistik, rapport 2013:36, Boverket, Karlskrona.

Boverket (2014) De allmännyttiga bostadsföretagens utveckling och roll

på bostadsmarknaden 2012-2013, rapport 2014:6, Boverket,

Karlskrona.

Cambridge Centre for Housing and Planning Research (2012) The private

rented sector in the new century – a comparative approach,

University of Cambridge, Cambridge.

Englund, P. (1996) Hyresregleringar och ekonomisk teori, i: Antoni, N. (red), Hyra på marknaden, Hyresgästernas Riksförbund, Stockholm. Enström Öst, C., B. Söderberg och M. Wilhelmsson (2013) Household

allocation and spatial distribution in a market under (”soft”) rent control, working paper 2013:05, KTH, Stockholm.

Eriksson, K. och H. Lind (2005) ”Vad vet vi om hyresregleringens effekter?”, Ekonomisk debatt, 33, 31-44.

Fastighetsägarna (2013a) Svenska folket har koll på läget, Fastighetsägarna, Göteborg.

Fastighetsägarna (2013b) En ny svensk modell är möjlig, Fastighetsägarna, Stockholm.

Forsberg, L. och M. Åsell (2000) ”Vad kan vi lära av länder som

avreglerat sin hyresmarknad? – En studie av Finland, Spanien och Storbritannien”, Examensarbete nr 96 vid institutionen för fastigheter

och byggande, avdelningen för Bygg- och Fastighetsekonomi, KTH, Stockholm.

Glaeser, E. L. och E. Luttmer (2003) ”The missallocation of housing under rent control”, American Economic Review, 93, 1027-1046. Hubert, F. (2003) “Rent control: Academic analysis and public

sentiment”, Swedish Economic Policy Review, 10, 61-81. Hyresgästföreningen (2013) Presumtionshyror Åtgärder för att öka

byggandet av hyresrätter, Hyresgästföreningen Riksförbundet,

Stockholm.

Hyresgästföreningen och SABO (2009) EU, allmännyttan och hyrorna –

ett gemensamt förslag till en bred och långsiktigt hållbar lösning.

Konkurrensverket (2009) Åtgärder för bättre konkurrens – förslag, rapport 2009:4, Konkurrensverket, Stockholm.

Kulander, M., H. Lind och S. Lundström (2008) Hur skulle

hyresmarkanden för bostäder i Stockholm påverkas av friare hyressättning?, uppsats nr 45, Institutionen för Fastigheter och

Byggande, KTH, Stockholm.

Lind, H. (2000) ”Bostadshyrorna och rimligheten – om behovet av en ny

hyresreglering”, Agora, Stockholm.

Lind, H. (2001) ”Rent regulation: a conceptual and comparative analysis”, European Journal of Housing Policy, 1, 41-57.

Lind, H. (2003) ”Rent regulation and new construction: With a focus on Sweden 1995-2001”, Swedish Economic Policy Review, 10, 135-167. Lind, H. och K. Eriksson (2005) Vad vet vi om hyresregleringens

effekter?, Ekonomisk debatt, 33, 31-44.

Lind, H. och S. Lundström (2007) Bostäder på marknadens villkor, SNS, Stockholm.

Lindbeck, A. (1963) Bostadsbristen – ett prisbildningsproblem, Ekonomisk revy, 2, 120-130.

Lundström, S., H. Lind, L. Borg och P. Lundström (2007)

Bostadsmarknad och ekonomisk tillväxt, Nutek, Stockholm

Lyytikäinen, T. (2005) “The effects of deregulation of rental markets in Finland: did allocation efficiency improve?”, paper presented at the ENHR conference, Reykjavik 29 June – 2 July.

Nybyggarkommissionen (2014) En bostadspolitisk agenda för Sverige 63 förslag för ett ökat bostadsbyggande.

Olsen, E. O. (1972) “An econometric analysis of rent control”, Journal of

Political Economy, 80, 1081-1100.

Persson, M. (1990) Bostadspolitiken, i: Södersten, B (red.) Marknad och

politik (2 upplagan), Dialogos, Lund.

Rothstein, B. (1987) Corporatism and reformism: the social democratic

Referenser 75

Sims, D. P. (2007) “Out of control: What can we learn from the end of Massachusetts rent control?”, Journal of Urban Economics, 61, 129- 151.

SOU 1974:17, Solidarisk bostadspolitik.

SOU 2000:33, Bruksvärde, förhandling och hyra – en utvärdering. SOU 2004:91, Reformerad hyressättning.

SOU 2008:38, EU, allmännyttan och hyrorna.

SOU 2012:88, Att hyra – från en rätt för allt färre till en möjlighet för

allt fler.

Statskontoret (2012) Mark, bostadsbyggande och konkurrens – en

granskning av den kommunala markanvisningsprocessen, rapport

2012:25, Statskontoret, Stockholm

Turner, B. och S. Malpezzi (2003) “A review of empirical evidence on the costs and benefits of rent control”, Swedish Economic Policy

Review, 10, 11-56.

Tufvesson, C. (2009) Förändrad hyressättning och dess konsekvenser –

Vad händer om Sverige inför en efterfrågebaserad eller mer lägesorienterad hyressättning för bostäder?, Avdelningen för

Fastighetsvetenskap, LTH, Lund.

Wangenborg, J. (2012) Fri kontra reglerad hyressättning – En studie av

Stockholms hyresbostadsmarknad, Institutionen för Byggvetenskap,

LTH, Lund.

Wijkander, H. (2003) ”Comment on Richard Arnott: Tenancy rent control”, Swedish Economic Policy Review, 10, 127-133.

Wilhelmsson, M., R. Andersson och K. Klingborg (2013) “Rent control and vacancies in Sweden”, International Journal of Housing Markets

and Analysis, 4, 105 – 129.

Åmark, K. (2005) Hundra år av välfärdspolitik: välfärdsstatens framväxt

77

Bilaga 1 – Den nya lagstiftningen

In document Det svenska hyressättningssystemet (Page 73-79)