• No results found

Vad tyckte lärarna om körkortsdagen?

In document Levande läromedel (Page 66-76)

Tolv skolor med sammanlagt 75 lärare tog körkortet fram till och med november 2003. Dessa skolor är: Svaleboskolan i Veberöd, Tu- naskolan, Backaskolan, Lovisaskolan, Fågelskolan, Palettskolan, Gråsparvsskolan, Fågel Blå förskola, Lilltrollets förskola, Fäladsgår- den, Vipeholms gymnasium och Komvux i Lund. För att utvärdera körkortet mailades en enkät ut till 40 av dessa. Anledningen till att inte alla fi ck den är att 35 lärare saknar mailadress. De är fördelade jämnt från de olika lärarlagen. Det är 28 lärare som svarat. Två av de tolv som inte svarat angav tidsbrist som anledning. Nackdelen med att maila enkäter är att man inte vet om mottagaren fått den. Enkäten bestod av följande elva frågor:

1. Nämn tre positiva saker med körkortsdagen.

Alla svarade på frågan och de fl esta hade följande kommentarer: informativt, trevligt, bra och duktiga pedagoger, det var intressant med så mycket fakta, Kulturen känns numer ganska hemtamt, kon- takt med pedagogerna på museet och andra lärare positivt, pärmen, nya uppslag på hur man kan använda Kulturen, bra med metodupp- gift, bra upplagt, lärorikt, inspirerande.

2. Nämn tre negativa saker med körkortsdagen.

12 av 27 svarade på frågan, andra kom inte på något negativt. Det som kom fram var följande: för kort tid, vill lära sig mer, svårt att göra genomtänkt arbetspass på så kort tid, dagen tenderar att bli lite

lång, kanske mer fokus på våra elever (gymnasiet), längre dokumen- tation kring varje hus, längre stopp i de olika husen.

3. Hur ser du på dagen, övervägande positivt eller negativt? Samtliga lärare var positiva till körkortsdagen.

4. Har körkortet till Kulturen påverkat ditt arbete med barn och ungdomar i skola alternativ dagis? Om ja, på vilket sätt?

Fyra svarade nej, fjorton svarade inte ännu, men tänker göra det i framtiden, tio svarade ja, dvs. att deras arbete förändrats på så sätt att de kommer att använda museet mer.

5. Hur många gånger har du och din klass/grupp varit på Kulturen sedan du tog körkortet? Ange datum för när du tog körkortet. Vad har ni då gjort?

Fjorton svarade att de inte varit här (sex av dessa tog körkortet i november 2003), tretton svarade att de varit på Kulturen. De har gjort följande: byggt utställningar, besökt Metropolis och eleverna har redovisat i utställningen, halvtemadag för en gymnasieklass, rundvandring i Metropolis + Gästabud, varit på Östarp, själv guidat i Bosmålatorpet, Arbetarbostaden samt Kärlek, makt och syster- skap, övriga svarade att de självständigt besökt utställningarna. 6. Har du planer på att använda museet i undervisningen framö- ver?

27 svarade att de tänker använda museet i framtiden. En svarade att det beror på vilket tema de har i skolan nästa termin.

7. Om du ännu inte besökt Kulturen vad beror det på? (Museets öp- pettider passar ej, tidsbrist, utställningarna ointressanta för skoläm- net, planerar fortfarande för framtida besök osv.)

hade varit på museet). Anledningarna var: skolans teman svåra att hitta på Kulturen, svårt att se kopplingarna, tidsbrist, praktiskt ej genomförbart eftersom vikarie (?) till de övriga eleverna måste kall- las in, busstider passar ej.

8. Vilka behov har du av vidareutbildning på Kulturen?

22 svarade ja. De hade behov av följande: pedagogisk inspiration av andra körkortslärare, kontinuerlig fortbildning med återkommande träffar, fördjupning av olika hantverk, fördjupning i hur skolämnena kan kopplas till museet, fördjupning av Lunds stadshistoria, infor- mation om nya utställningar, repetition av museimiljöerna.

9. Hur ställer du dig till att ha lärarhandledningar, skolprogram vår- och höst, i digitalform?

22 svarade att de är positiva och tre svarade att de hellre vill ha in- formation i pappersform, en svarade vet inte och två har inte svarat. 10. Vilka framtida behov har du av Kulturens pedagoger? Hur skul- le vårt samarbete kunna se ut? (t.ex. handledning av egna projektar- beten, utlån av rekvisita/ kläder, utställningsarbete osv.)

Två svarade inte på frågan, två svarade att de inte visste i nuläget, 24 ville ha ett samarbete på olika sätt t.ex. genom samarbete mellan museet och Skånes arkivförbund med så kallade paket med levnads- öden, samarbete utifrån ett tema, utlån av kläder och rekvisita, epoklådor som ska innehålla föremål, arkivmaterial och böcker från en specifi k tidsepok och tema, t ex medeltid, barnungar förr, mat, kläder osv., handledning av projekt, att vi museipedagoger fungerar som bollplank så att museet används på bästa möjliga sätt, fl er för- beredda så kallade spår, en av dessa 23 svarade att det först och främst är hon som lärare som måste se kopplingarna mellan skolan och museet, sedan kontaktar hon oss.

11. Andra önskemål?

Tretton svarade inte på frågan, femton svarade följande: vill fort- sätta samarbetet, att elever kunde ställa frågor via mail och få svar, att vi skulle göra mer reklam för att locka folk, temaarbete runt ämnen i skolans kursplan med inriktning mot praktiskt arbete (till- verkning, drama, musik och bild), t ex stenåldern, vikingatiden, medeltiden, årets högtider och traditioner, Vasa-tiden, Slaget vid Lund, nutidshistoria, leksaker, Lunds historia, tillgång till utställ- ningen Lund efter 1658 hela året, fl er textilier, fram med lilla Emmas kista (en utställning som fanns tidigare på Kulturen som kanske kunde kopplas till Prästgården undrade en lärare).

Slutsatser

Slutsatsen av denna enkät är att lärarna är positiva till att använda museet som läromedel och att de har fått inspiration till detta. Tro- ligtvis kommer de att besöka Kulturen oftare än innan de tog kör- kortet. Vi kan konstatera att körkortslärarna varit sammanlagt 27 gånger med sina grupper på Kulturen under våren och hösten 2003. 48 av 75 lärare tog körkortet hösten 2004, och som vi ser i ovanstå- ende svar har de planer på att återkomma till museet.

Viktigt för lärarna är att de kommer in på museet och i utställningar före de ordinarie öppettiderna. Lärarna har behov av tydliga kopp- lingar mellan skolämnena och utställningarna. Därför ser vi det som en prioriterad uppgift att tillsammans med ansvarig antikvarie utar- beta lärarhandledningar till de permanenta utställningarna. Som ett led i vägledningen till museet har vi börjat utveckla så kallade spår. Spåren innebär att besökarna guidas runt på området med hjälp av en karta. På kartan fi nns stationer som t ex kan vara hus eller utställ- ningar. Beroende på vilket tema spåret har fi nns olika texter och fö- remål vid stationerna. I dagsläget fi nns lekspåret, designspåret och julspåret. Vi planerar i skrivande stund att göra ett medeltidsspår. Efter vidare diskussioner med lärarna framkom ett önskemål om ett klädspår. Detta spår hoppas vi även kunna utarbeta med hjälp av ansvarig antikvarie.

Som vi ser i enkäten påpekades från en skola ute i regionen att buss- förbindelserna var mindre bra. Det så kallade busskortet får inte användas före klockan 9.00 och inte efter klockan 15.00. Detta medför att de har svårt att utnyttja busskortet.

Vi hade hoppats att fl er lärare skulle ha önskemål om fl er utställ- ningsteman. En anledning till att inte fl er lärare svarat på frågan kan vara tidsbrist. Att kläcka idéer tar tid. Det verkar som att vi här på museet ska ha en idé först, därefter kan den diskuteras och modifi e- ras så att den passar skolans behov. Det vi ville undersöka var om

utställningarna på Kulturen är relevanta för skolorna. Vi tolkar det som att lärarna tycker att utställningarna ibland är relevanta och ibland inte. Dels beror det på vilka ämnen läraren undervisar i och dels beror det givetvis på själva utställningen. Efter vidare diskus- sioner med lärarna kan man dock generellt säga att de lägre stadi- erna önskar få kunskap om grundläggande frågor om ”förr i tiden”. De vill veta hur man klädde sig, vad man åt, hur man bodde, vad man arbetade med osv. De högre stadierna har behov av djupare kunskap och frågar t.ex. om hur en ung kvinna skulle uppfostras under 1800-talet i ett borgerligt hem. Fick hon se ut hur som helst? Vad gäller de tillfälliga utställningarna (de som står 4–12 månader) kan man generellt säga att det som tilltalar högstadiet och gymnasiet är de som tar upp existentiella frågor, t.ex. Ecce homo, Underbara fasansfulla människa. De yngre barnen tilltalas av utställningar där de kan pröva på olika saker t.ex. utställningen om Drottning Mar- gareta. Här kunde barnen t.ex. prova kläder och sitta upp på en hästrygg. Det krävs egentligen inte så avancerad utställningsteknik, bara barnen får vara aktiva i utställningen. När vi pratat med andra lärare i olika sammanhang framkommer önskemål om utställningar som handlar om traditioner och högtider t ex påsk och jul.

Vi på museet har liten kunskap om skolans kursplaner. Vad läser de exakt i vilken årskurs? Ska vi rätta oss efter detta när vi gör utställ- ningar? Ett tema, t ex industrialismen, kan ha många olika infalls- vinklar. Vid utställningsarbete bör projektgruppen bestämma vilken åldersgrupp utställningen vänder sig till så att nivån blir lämplig. Önskvärt hade varit att en pedagog är med vid utställningsarbete. Pedagoger och antikvarier måste tillsammans med lärarna se kopp- lingarna mellan skolämnena och museet. Genom detta samarbete kan vi kanske tillmötesgå varandras behov.

Man bör minnas att Kulturen har andra besöksgrupper än skolklas- ser som även de ska tillgodoses. Olika besöksgrupper har olika öns- kemål på utställningsteman.

talt. Därför prövar vi en ny strategi. Från och med 2004 sänds ett digitalt nyhetsbrev ut med jämna mellanrum till lärarna med aktuell information. Det tidigare tryckta skolprogrammet som sändes till alla skolor i regionen visade sig inte läsas av så många. Med nyhets- brevet hoppas vi nå lärarna mer direkt. Ett annat sätt att nå lärarna är att personligen åka ut till skolorna och marknadsföra oss. I mån av tid har vi gjort detta och direkt sett ett resultat. Många av de skolor vi besökte har sedan bokat körkortsutbildningen eller startat projekt med oss. Om vi haft mer arbetstid vore en årlig turné själv- klar. Turnén på skolorna skulle innehålla både marknadsföring av museet och dialog med lärarna.

På frågan om lärarna har framtida behov av oss pedagoger framkom tydligt att så är fallet. Och detta är paradoxen med körkortet. En av idéerna med körkortet var ju att lärarna skulle kunna klara sig mer på egen hand i museet. Men fortfarande har många behov av vår hjälp både genom visningar och handledning. Citat från en lärare som tagit Kulturens körkort:

Det är MYCKET positivt att blanda besök med er som museipeda- goger med våra egna guidelösa besök. Kläder, prylar och er speciella kunskap går inte att klara på egen hand.

Vi har tagit fasta på lärarnas önskemål och kommer att ordna regel- bundna träffar. Vid träffarna kommer körkortet att förnyas och gälla ytterligare ett år. Lärarna kommer att få information om nya utställningar, lärarhandledningar, men framför allt få nya metodtips från andra lärare. På så sätt utökas körkortpärmen ständigt.

Ju fl er lärare som får veta att de har möjlighet att låna kläder och rekvisita av oss, desto fl er kommer att vilja göra det. Ju fl er skolklas- ser som kommer hit desto mer slitage på museet. Om många lärare tar körkortet och fl er skolklasser kommer hit innebär detta ökad belastning på städpersonal, vakter och bokningsansvarig. Detta innebär mer arbete för hela museet och detta kostar. Trots att Regi- on Skåne från och med augusti 2001 inrättat två fasta pedagogiska

halvtidstjänster på museet hade det varit önskvärt med utökning av tjänsterna för att klara lärarnas kommande behov.

Vi skulle i större utsträckning vilja samarbeta med andra institutio- ner, t.ex. Skånes arkivförbund och biblioteken. Tillsammans blir vi ett starkare läromedel för skolorna. I nuläget har lärarna så mycket att välja bland och kunde vi servera dem gemensamma projekt hade vi vunnit en del.

Kulturen, ett leende läromedel, Kulturen i Lund 2003. Foto: Viveca Ohlsson.

Sammanfattning

Syftet med denna rapport var att utvärdera körkortsutbildningen på Kulturen. Som vi sett i enkäten är lärarna mycket positiva till fort- bildningen. En av anledningarna till att vi utvecklade körkortsut- bildningen var att locka hit fl er skolklasser. Om detta mål kommer att uppfyllas är dock för tidigt att säga. Men vår övertygelse är ändå att målet kommer att uppfyllas på sikt. Det hade varit intressant att göra en ny utvärdering om tre år för att se om målet är uppfyllt. Vi tycker att det varit mycket roligt att ha haft förmånen att utar- beta denna fortbildningsdag. Det har varit inspirerande att få kon- takt med lärarna på ett mera personligt plan.

Referenser

Tryckta källor

Bergsland, Annika, Så mötas de två: skola och museum – en musei- pedagogisk diskurs, D-uppsats i etnologi, Lund 2003.

Bringéus Nils-Arvid, Kulturens årsbok 1992 – Karlin och Kulturen, Lund 1992.

Ekelund, Helen, Danielsson, Peter, Westergren, Ebbe, Historiska rollspel med tonåringar. Rapport från nationell försöksverksam- het 1999-2000, Kalmar Läns museum, Kalmar 2000.

Holmén, Emma, Lindström, Tina, Westergren, Ebbe, Magiska tids- resor med 6-9 åringar. Rapport från nationell försöksverksamhet 1999-2000, Kalmar Läns museum, Kalmar 2000.

Kulturens strategiska plan 2004–2008. Kulturens verksamhetsplan 2004.

Webbsidor

http://www.skolverket.se/styr (kursplaner för ämnet historia i grund-

Underbara fasansfulla

In document Levande läromedel (Page 66-76)