Val av kongressombud

Valberedningen ska lägga fram ett förslag till kongressombud som är representativt i relation till 1451

distriktets medlemsammansättning. 1452

Valkretsmötet består av valkretsombud som utses på årsmöten på lokalföreningar eller 1453

riksföreningar. Valkretsmötet väljer distriktets kongressombud. 1454

§ 15 Kongress 1455

Kongressen är högsta beslutande organ. Ordinarie kongress sammanträder vart fjärde år på tid 1456

och plats som förbundsstyrelsen bestämmer. 1457

15.1 Kongressdeltagare 1458

Kongressen ska bestå av: 1459

• 75 kongressombud som väljs i valkretsarna. För kongressombuden ska det utses 1460

suppleanter. 1461

Förbundsstyrelsen har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt. 1462

Förbundets förtroendevalda och auktoriserade revisorer har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt 1463 i frågan om ansvarsprövning, samt rätt att få sin särskilda mening antecknad till protokollet. 1464 Valberedningens ledamöter har närvaro-, yttrande och förslagsrätt vid möte med behandling av 1465

ärenden som valberedningen haft uppdrag att bereda. 1466

Kongressombuden väljs för fyra år. Mandatperioden löper från den 1 november år före ordinarie 1467 kongress. Fyllnadsval kan vid behov ske inom valkretsen inom mandatperioden efter beslut av 1468

förbundsstyrelsen. 1469

15.2 Ärenden vid ordinarie kongress: 1470

Vid ordinarie kongress ska följande ärenden förekomma: 1471

• kongressens behöriga utlysande 1472

• fastställande av röstlängd 1473

• val av ordförande och sekreterare vid kongressen 1474

• val av protokolljusterare 1475

• förbundsstyrelsens och revisorernas berättelser för kongressperioden 1476

• ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen 1477

• behandling av förbundsstyrelsens förslag, motioner samt övriga ärenden 1478

• fastställande av verksamhetsinriktning 1479

52 [71]

• fastställande av ekonomiska ramar och i samband därmed fastställa arvoden åt 1480 kongressbeslutade uppdrag, samt fastställa medlemsavgiftssystem 1481

• val av förbundsordförande, 1:e och 2:e vice ordförande 1482

• val av 12 ledamöter i förbundsstyrelsen 1483

• val av två förtroendevalda revisorer samt två förtroendevalda revisorssuppleanter 1484

• val av fem ledamöter, varav en sammankallande, i valberedningen 1485 Mandatperioden för kongressvalda uppdrag är fyra år och tillträde sker direkt efter avslutad 1486

kongress. 1487

15.3 Handlingar till ordinarie kongress 1488

Kallelse till kongress sker minst två månader före kongressens öppnande. 1489 Förbundsstyrelsens förslag, motioner med förbundsstyrelsens yttrande samt övriga 1490 kongresshandlingar utsändes minst en månad innan kongressens öppnande. 1491

15.4 Motioner 1492

Medlemmar, lokalföreningar och riksföreningar kan motionera till kongressen. Motioner ska 1493

inkomma senast den 1 november år före kongressåret. 1494

15.5 Röstning och val 1495

Kongressombud har en röst vid mötet och rösträtten får inte överlåtas eller begränsas genom 1496

bundna mandat. 1497

Vid val av förbundsstyrelse ska medlemskårens sammansättning beaktas. 1498 Val hålls slutet om fler kandidater nominerats än vad som ska väljas. Vid lika röstetal skiljer 1499

lotten. 1500

15.6 Extra kongress 1501

Om det finns särskilda skäl kan förbundsstyrelsen sammankalla till extra kongress. Extra 1502 kongress ska även hållas då de förtroendevalda eller de auktoriserade revisorerna eller en 1503 tredjedel av förbundets lokalföreningar och riksföreningar som totalt sett representerar en 1504

tredjedel av förbundets medlemmar så begär. 1505

Extra kongress får enbart behandla de frågor som angivits i kallelsen. 1506

§ 16 Förbundsråd 1507

Förbundsrådet sammankallas en gång om året, utom år då ordinarie kongress eller 1508 extrakongress sammankallas. Förbundsstyrelsen kan om det finns särskilda skäl sammankalla 1509

förbundsrådet även dessa år. 1510

Förbundsrådet består av halva kongressen. Valkretsarna företräds av halva antalet 1511 kongressombud avrundat uppåt till heltal. Kongressombud som har ordinarie plats i 1512

förbundsrådet är tillika förbundsrådsombud. Förbundsrådsombud och 1513

förbundsrådssuppleanter utses i den ordning valresultatet till kongressen visar. 1514

Förbundsrådet har till uppgift att: 1515

• vara rådgivande till förbundsstyrelsen 1516

• vid behov förrätta fyllnadsval till kongressvalda organ 1517

53 [71]

§ 17 Förbundsstyrelse 1518

17.1 Förbundsstyrelsens sammansättning 1519

Förbundsstyrelsen består av förbundsordförande, 1:e vice förbundsordförande, 2:e vice 1520

förbundsordförande samt ytterligare tolv ledamöter. 1521

Förbundets anställda utser en ordinarie representant samt en suppleant till förbundsstyrelsen 1522 med yttrande- och förslagsrätt. Personalrepresentanten äger inte rätt att delta i 1523 förbundsstyrelsens behandling av frågor som rör förhållandet mellan arbetsgivare och 1524

arbetstagare gällande förhandlingar mellan parter. 1525

17.2 Förbundsstyrelsens uppgifter 1526

Förbundsstyrelsen ska: 1527

• bereda frågor och förslag som ska behandlas av kongressen 1528

• låta verkställa kongressens beslut samt leda förbundets verksamhet i överensstämmelse 1529 med dessa stadgar och av kongressen och förbundsrådet fattade beslut 1530

• ha beslutanderätt om centrala avtal och konfliktåtgärder 1531

• fatta beslut om förbundsstyrelsens delegation och arbetsordning 1532

• ansvara för förbundets egendom och förvaltning 1533

• besluta om firmateckning för förbundet 1534

• utse auktoriserad revisor och auktoriserad revisorssuppleant 1535

• årligen utarbeta en verksamhetsberättelse och överlämna denna till revisorerna 1536

• tillse att årsredovisning för föregående kalenderår överlämnas till auktoriserade och 1537

förtroendevalda revisorer 1538

• inrätta riksföreningar 1539

• upprätthålla kontakt med föreningar samt lämna råd och anvisningar i deras arbete 1540

• tillsätta kanslichef och därmed inneha det övergripande arbetsgivaransvaret i förbundet 1541

17.3 Förbundsstyrelsens sammanträden 1542

Förbundsstyrelsen sammanträder efter kallelse av förbundsordförande eller om hälften av 1543

styrelsens ledamöter så begär. 1544

17.4 Presidiet 1545

Presidiet består av förbundsordförande, 1:e vice förbundsordförande, 2:e vice 1546

förbundsordförande. 1547

§ 18 Revisorer 1548

De auktoriserade och förtroendevalda revisorerna har till uppgift att kontinuerligt granska 1549 förbundets ekonomi och verksamhet i relation till kongressbeslut och stadgar. 1550 De förtroendevalda revisorerna kan årligen granska ett urval av lokalföreningarnas och 1551 riksföreningarnas verksamhet. Förtroendevalda revisorer får ej närvara när granskning av den 1552 förtroendevalda revisorns egen lokalförening eller riksförening genomförs. 1553 Revisorerna ska lämna revisionsberättelse avseende sin granskning av förbundsstyrelsens 1554 förvaltning och räkenskaper för föregående räkenskapsår. Vid revision ska kontrolleras att 1555

fattade beslut inte strider mot stadgar eller kongressbeslut. 1556

Revisorerna ska till förbundsstyrelsen och kongressen ge en samlad bedömning av 1557 verksamheten och förbereda kongressens behandling av frågan om ansvarsfrihet för 1558

förbundsstyrelsen. 1559

54 [71]

§ 19 Valberedning 1560

Valberedningen ska förbereda val av kongressvalda uppdrag, utom val av valberedning, inför 1561

kongressen. 1562

Valberedningen har till uppgift att inför kongressen föreslå arvodesnivåer för alla 1563

kongressbeslutade uppdrag. 1564

Valberedningen ska informeras om sådana ersättningar, exempelvis pensionsavsättningar, som 1565 förbundsstyrelsen beslutat om som berör personer på kongressvalda poster. 1566

D. Formalia

1567

§ 20 Beslut 1568

Vid beslut inom förbundets beslutande organ gäller att fullmaktsröstning är förbjuden. 1569 Varje närvarande ledamot och tjänstgörande suppleant har en röst i alla ärenden i beslutande 1570

organ. 1571

Årsmöten, medlemsmöten, valkretsmöten är beslutsmässiga då mötet är stadgeenligt utlyst. 1572 Övriga beslutande organ inom förbundet är beslutmässigt då minst halva antalet röstberättigade 1573

är närvarande. 1574

Beslut fattas med enkel majoritet där ej annat är stadgat. 1575

Omröstning sker öppet. Vid lika röstetal har mötesordföranden utslagsröst. 1576 Vid slutet personval ska röstande alltid rösta på exakt antal namn som valet avser. Val hålls 1577 slutet om fler kandidater nominerats än vad som ska väljas och någon så begär. Vid lika röstetal 1578

skiljer lotten. 1579

Vid val till förtroendeuppdrag där endast en person ska väljas och där fler än två kandidater 1580 finns och ingen får mer än 50 procent av rösterna, ska ett andra val hållas mellan de två 1581

kandidater som fått flest röster vid första valet. 1582

Den styrelse som valts för kommande period får inte delta vid val till revisorer. 1583 Ärende, som inte tagits med i kongressens föredragningslista får ändå, om det inte avser 1584 stadgeändring, upptas till behandling om kongressen med minst tre fjärdedelars majoritet 1585 beslutar det. Sådant ärende ska väckas vid dagordningens fastställande. 1586

§ 21 Närvarorätt 1587

Valberedningens ledamöter har närvaro- förslags- och yttranderätt vid möte med behandling av 1588

ärenden som valberedningen haft uppdrag att bereda. 1589

Revisorer har närvaro- förslags- och yttranderätt vid möte med behandling av ekonomi och 1590

verksamhet som revisorerna haft uppdrag att bereda. 1591

Ledamot av styrelse har närvaro-, förslags- och yttranderätt vid möten som beslutar om 1592

ansvarsfrihet för berörd styrelse 1593

Förbundsstyrelsen har närvaro-, förslags- och yttranderätt på möten inom förbundet som 1594

förbundsstyrelsen kallat till. 1595

Förbundsstyrelsen kan besluta om närvaro- och yttranderätt vid möten inom förbundet för olika 1596

personer. 1597

55 [71]

§ 22 Protokoll 1598

Protokoll ska föras vid sammanträden inom beslutande organ i förbundet och förvaras så de 1599

finns tillgängliga inom förbundet vid efterfrågan. 1600

§ 23 Ekonomi och verksamhet 1601

Inom förbundets organ sammanfaller räkenskapsår och verksamhetsår med kalenderåret. Alla 1602 förbundets föreningar och organ är en del av den juridiska personen Sveriges Skolledare. 1603

Förbundet har sitt säte i Stockholm. 1604

§ 24 Valbarhet 1605

En yrkesverksam medlem ska kunna bli vald till alla nivåer i organisationen. Alla 1606 förtroendevalda ska vara verksamma i sitt yrke. Förbundsstyrelsen kan bevilja undantag. 1607 Pensionärsmedlemmar är valbara till och kan inneha förtroendeuppdrag på lokalföreningsnivå 1608

och motsvarande som revisor och valberedning. 1609

I det fall valt kongressombud eller suppleant byter valkrets eller medlemsform upphör 1610

förtroendeuppdrag som kongressombud/suppleant. 1611

Uppdrag som valberedning går inte att kombinera med uppdrag som valberedningen har i 1612

uppdrag att bereda. 1613

Förbundsstyrelseledamot kan inte kombinera uppdrag med andra kongressvalda uppdrag eller 1614

uppdrag som kongressombud. 1615

§ 25 Etik förtroendevalda 1616

Förtroendevalda följer den etik och de riktlinjer för förtroendevalda som fastslås av 1617

förbundsstyrelsen. 1618

Förtroendevald som offentligt ger uttryck för att inte följa ovanstående kan av förbundsstyrelsen 1619 entledigas från förtroendeuppdrag. Ett sådant beslut kräver att minst två tredjedelar av hela 1620 antalet styrelseledamöter är eniga om beslutet. Innan frågan om entledigande avgörs, ska den 1621 förtroendevalde och dennes lokalförening beredas tillfälle att yttra sig. 1622

§ 26 Konfliktmedel 1623

Förbundet ska tillse att det finns konfliktmedel för finansiering av konfliktåtgärder vid en 1624 arbetsmarknadskonflikt. Förbundsstyrelsen fattar beslut om konfliktmedlens användning. 1625

§ 27 Stadgetvist 1626

Förbundsstyrelsen tolkar förbundets stadgar. Tvister om tolkning eller tillämpning av dessa 1627 stadgar, liksom tvister mellan förbundet och något av dess organ, kan av part överklagas till 1628

kongressen. 1629

§ 28 Stadgeändring 1630

Beslut om ändring av dessa stadgar kan endast fattas av kongress. Förslag om stadgeändring får 1631

inte antas om frågan inte varit angiven i kallelsen. 1632

För stadgeändring krävs minst två tredjedelars majoritet bland närvarande röstberättigade. 1633 För ändring av paragraf om stadgeändring samt paragraf om förbundets upplösning och 1634

samgående krävs 1635

• två på varandra följande kongresser, med minst sex månader emellan 1636

• två tredjedelars majoritet bland närvarande röstberättigade vid båda kongresserna. 1637

56 [71]

§ 29 Upplösning och samgående 1638

Beslut rörande samgående eller bildande av en ny gemensam organisation tillsammans med ett 1639 eller flera andra fackförbund kan ske enligt två olika alternativ: 1640

• genom beslut vid en kongress med minst två tredjedelars majoritet bland närvarande 1641

röstberättigade, eller 1642

• genom beslut med enkel majoritet bland närvarande röstberättigade vid två på varandra 1643

följande kongresser, med minst sex månader emellan. 1644

Beslut rörande förbundets upplösning kan fattas om förbundet helt ska upphöra att existera. 1645

Beslutet fattas genom: 1646

• två på varandra följande kongresser, med minst sex månader emellan 1647

• två tredjedelars majoritet bland närvarande röstberättigade vid båda kongresserna. 1648 Vid beslut om upplösning ska beslut samtidigt fattas om disposition av förbundets tillgångar. 1649

57 [71]

Övergångsregler och säkrad kompetens för

1650

Sveriges Skolledare

1651

Genom övergångsregler säkras hur den nya organisationen ska styras och ledas fram tills dess 1652 att den konsoliderats i form av de första valen utifrån organisationens stadgar. Genom reglerna 1653 säkras att den kompetens som förtroendevalda besitter förs med in i den nya organisationen så 1654 att den blir välfungerande på alla nivåer under övergångsperioden. Det är särskilt viktigt att 1655 tillvarata medlemmars och förtroendevaldas engagemang och kompetens under övergångs- 1656 perioden. Vars och ens insatser kommer att vara av stor betydelse. 1657 Sveriges Skolledarförbund kommer samexistera med Sveriges Skolledare fram till att Sveriges 1658 Skolledarförbund genomför sin avslutande kongress i april 2024. Medlemmarna i Sveriges 1659 Skolledarförbund och Lärarförbundet Skolledare kommer samtliga att ingå i Sveriges Skolledare 1660 från och med 1 januari 2023 genom ett avtal mellan organisationerna under övergångsperioden. 1661

Principer

1662

Under övergångsperioden är övergångsreglerna överordnade den nya organisationens stadgar. 1663 Övergångsperiodens tidslängd är till och med maj 2024 om inte annan överenskommelse görs. 1664

• Alla förtroendeuppdrag i de tidigare organisationerna kvarstår som uppdrag under 1665 mandatperiodens längd dock längst till och med kongressen i Sveriges Skolledare i maj 1666

2024. 1667

• Alla valda instanser som finns parallellt i de tidigare organisationerna bildar en ny större 1668

gemensam instans i den nya organisationen. 1669

• Finns flera sammankallande/ordförande gäller som princip att det är delat ledarskap om 1670

inte annat anges nedan. 1671

• I det fall övergångsreglerna inte omhändertar ordningen i tillräcklig omfattning beslutar 1672 förbundsstyrelsen i den nya organisationen om tillägg. Beslut som behöver fattas 1673 dessförinnan beslutas likalydande av de båda förbundsstyrelserna i Sveriges 1674

Skolledarförbund och Lärarförbundet. 1675

• Nya stadgar för Sveriges Skolledare träder i kraft 1 januari 2023. 1676

Nationell nivå

1677

Beslutande församling – kongress 1678

De tidigare organisationernas valda kongressombud/skolledarmötesombu

d

¹ är den nya organi- 1679 sationens kongressombud fram till 31 oktober 2023. Kongressombud valda enligt den nya 1680

organisationens stadgar tillträder den 1 november 2023. 1681

För Sveriges Skolledarförbunds del innebär det att det utses nya ombud inom Sveriges 1682 Skolledare samtidigt som Sveriges Skolledarförbunds kongressombud fortsätter sitt uppdrag till 1683 kongressen för Sveriges Skolledarförbund i april 2024, då ordinarie kongress äger rum. Vid det 1684 tillfället beslutas om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen i Sveriges Skolledarförbund för 1685

perioden fram till 31 december 2023. 1686

1 Med kongressombud avses kongressombud i Sveriges Skolledarförbund och ombud till skolledarmötet i Lärarförbundet Skolledare

58 [71]

Lärarförbundets kongress ska besluta om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen samt 1687 skolledarmötet för Lärarförbundet Skolledares styrelse för perioden fram till 31 december 2022. 1688

Beslutet ska fattas före årsskiftet 2022/23. 1689

Förbundsråd 1690

Ett gemensamt förbundsråd bildas av förbundsrådet inom Sveriges Skolledarförbund 1691 tillsammans med ett motsvarande förbundsråd inom Lärarförbundet Skolledare som väljs på 1692 Skolledarmötet under 2022. Det gemensamma förbundsrådet varar fram 31 oktober 2023. 1693 Förbundsrådets uppdrag under övergångsperioden är att vara rådgivande till förbundsstyrelsen 1694 och sammankallas om förbundsstyrelsen finner att det finns särskilda skäl. Förbundsrådet ska 1695

vid behov kunna förrätta fyllnadsval. 1696

Presidium 1697

Ett gemensamt presidium med de två tidigare organisationernas presidier skapas. 1698

Förbundsstyrelse 1699

De tidigare organisationernas styrelser är den nya organisationens förbundsstyrelse fram till 1700 och med den första kongressen i maj 2024 då val enligt nya stadgar äger rum. Sveriges 1701 Skolledarförbunds förbundsstyrelse och Lärarförbundet Skolledares styrelse blir den nya 1702

förbundsstyrelsen för den nya organisationen Sveriges Skolledare. 1703

Stadgekommitté 1704

Sveriges Skolledarförbunds stadgekommitté väljs av kongressen och består av tre ledamöter. 1705 Deras uppgift är att yttra sig över förslag på stadgeändringar, ta initiativ till stadgeändringar 1706 samt att tolka stadgan. En motsvarande kommitté utses inom Lärarförbundet Skolledare på 1707 Skolledarmötet 2022. Den gemensamma stadgekommittén ska följa implementeringen av den 1708 nya organisationens stadgar fram till kongressen 2024 samt lämna ett gemensamt underlag till 1709

förbundsstyrelsen med reflektioner kring stadgarna. 1710

Valberedning 1711

Valberedningarna inom Lärarförbundet Skolledare och Sveriges Skolledarförbund är den nya 1712 organisationens valberedning för val på nationell nivå fram till maj 2024 då den första 1713 kongressen med val äger rum. I uppdraget ingår även att inför kongressen 2024 föreslå 1714

arvodesnivåer för kongressbeslutade uppdrag. 1715

Regional nivå

1716

Regionstyrelser 1717

Sveriges Skolledarförbunds valda regionstyrelser är regionstyrelser fram till 31 mars 2023. 1718 Innan detta datum ska respektive regionårsmöte besluta om årsredovisningar, verksamhets- 1719 berättelser och ansvarsfrihet för respektive regionstyrelse för perioden fram till 31 december 1720

2022. 1721

Lokal nivå

1722

De tidigare organisationernas företrädare i respektive kommun (lokala styrelser/skolledar- 1723 ombud i Lärarförbundet Skolledare samt lokalavdelningsstyrelser i Sveriges Skolledarförbund) 1724 är den nya organisationens företrädare i lokalföreningen. Uppdragen kan vid behov förlängas 1725 fram till och med senast den 30 juni 2023 för implementering av nya uppdrag enligt nya 1726

organisationens stadgar. 1727

59 [71]

Under våren 2023, senast 31 maj 2023, genomförs årsmöte i Sveriges Skolledare där uppdrag 1728

väljs enligt de nya stadgarna med tillträde senast 1 juli 2023. 1729

Övergångsreglerna omfattar både valda positioner och överenskommelse om facklig tid lokalt. 1730 Medlemmar som inte är kommunalt anställda (Lärarförbundet Skolledare) 1731 Icke-kommunalt anställda medlemmar företräds av den nya lokala organisationen från och med 1732 1 januari 2023. Hur dessa medlemmar ska företrädas under första halvåret 2023 beslutas av de 1733 två förbundens förbundsstyrelser under hösten 2022. Medlemmar inom ett företag, koncern 1734 eller verksamhetsområde kan ansöka hos förbundsstyrelsen om att inrätta en riksförening. 1735

60 [71]

Proposition Ekonomi för Sveriges Lärare

1736

Inledning

1737

Sveriges Lärare och Sveriges Skolledare samt Facken inom utbildning utgör tillsammans den 1738 gemensamma organiseringen för Sveriges alla lärare och skolledare. De två förbunden kommer 1739 tillsammans att omfatta cirka 330 000 medlemmar. Detta faktum ger ökade möjligheter till att 1740 maximera det fackliga arbetet, medlemsnyttan och utfallet för medlemmarna - inte minst ur ett 1741

ekonomiskt perspektiv.   1742

Detta gäller allt från tidningar och IT-system till lokal facklig verksamhet. Det är rationellt ur ett 1743 såväl ekonomiskt som administrativt perspektiv att Sveriges Lärare och Sveriges Skolledare 1744 samarbetar inom områden i sakfrågor av gemensam karaktär där det ger ett mervärde för 1745 förbundens medlemmar. Kollektiva nyttigheter som förbunden gemensamt kommer överens om 1746 kommer vara mer kostnadseffektiva om de upphandlas och hanteras inom ramen för Facken 1747 inom utbildning. Facken inom utbildning finansieras av de två förbunden utifrån 1748 fördelningsnycklar som baseras på antal yrkesverksamma medlemmar.  1749 En totalt sett större medlemskår öppnar också upp för ännu fler, mer relevanta och förmånliga 1750

medlemserbjudanden.    1751

Anslutningsgraden till fackliga organisationer minskar generellt och det gäller även för lärare 1752 och skolledare. Genom den nya organiseringen kommer fokus till stor del kunna flytta från 1753 konkurrens om medlemmar till att öka anslutningsgraden till organisationerna och minska 1754 andelen oorganiserade. Det gör att resurser som idag används för rekrytering av medlemmar 1755 kommer kunna användas mer effektivt och långsiktigt. Den viktigaste faktorn för att kunna 1756 bedriva bra facklig verksamhet är engagerade medlemmar samt kunniga och välutbildade 1757 förtroendevalda. I den nya organiseringen ska det därför säkerställas att resurser fördelas till 1758

lokal verksamhet.   1759

Ett fackförbunds verksamhet finansieras av dess medlemsavgifter. Intäkterna ska användas för 1760 att finansiera den verksamhet som kongressen beslutar om och det ska göras med aktsamhet 1761

och ansvarsfullhet gentemot medlemmarna. 1762

Genom hållbara ekonomiska principer, effektivt nyttjande av medlemmarnas ekonomiska 1763 resurser, attraktiva och värdesäkrade medlemsavgifter, säkerställd fördelning av resurser till 1764 såväl lokal som nationell verksamhet samt fler, bättre och billigare medlemserbjudanden ska 1765 Sveriges Lärare och Sveriges Skolledare stå väl rustade ekonomiskt inför framtiden.  1766

Ekonomiska principer för Sveriges Lärare

1767 All verksamhet som bedrivs inom ramen för Sveriges Lärare ska finansieras av medlemsavgifter 1768 utifrån en ekonomi i balans. Avkastning från investeringar ska i första hand säkra storleken på 1769 konfliktfonden som utgör ett viktigt medel gentemot avtalsparter.   1770 Den ekonomiska grundstrukturen måste vara rationell och kostnadseffektiv. Det är centralt och 1771 nödvändigt att hushålla med de avgifter som medlemmarna betalar in. Verksamheten bör även 1772 bedrivas på ett utifrån medlemmarnas perspektiv, etiskt och professionellt sätt. Organisationen 1773

ska i alla lägen välkomna granskning. 1774

Konfliktfonden placeras hållbart, etiskt och ansvarsfullt och bygger på ett antal internationella 1775 riktlinjer avseende relevanta miljömässiga, sociala och etiska aspekter. Sveriges Lärare 1776

investerar i bolag som följer:  1777

• FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna och de angränsande FN-konventionerna  1778

• FN:s Global Compact  1779

61 [71]

• ILO:s åtta kärnkonventioner  1780

• OECD:s riktlinjer för multinationella företag   1781

Syftet med att Sveriges Lärare förvaltar kapital är att säkerställa tillräckliga medel vid konflikt 1782 på arbetsmarknaden via konfliktfonden, att kunna genomföra utvecklingsinsatser samt att 1783 säkerställa ett års drift av verksamheten utan medlemsintäkter. Konfliktfondens storlek ska ge 1784 möjlighet att kunna ta ut alla yrkesverksamma medlemmar i kommunal sektor under 14 dagar i 1785

konflikt. 1786

Förbundsstyrelsen ska fastställa en placeringspolicy för varje kongressperiod som beskriver på 1787 vilket sätt förbundens kapital kan och bör placeras med hänsyn till etiska aspekter, avkastning, 1788

hållbarhet och risk.   1789

Medlemsavgift för Sveriges Lärare

1790

Förslaget är att avgiften för Sveriges Lärare fastställs för år 2023 och fram till kongressen 2024 1791

enligt följande:  1792

• Yrkesverksam medlem 280 kronor per månad  1793

• Studerandemedlem 0 kronor, avgiftsbefriade under hela studietiden  1794

• Pensionärsmedlem 65 kronor per månad  1795

• Doktorander 65 kronor per månad  1796

Förbundsstyrelsen kan besluta om reducerade avgifter för vissa grupper.   1797 Ett framtida avgiftssystem för Sveriges Lärare måste säkerställa att förbundet, över tid, kan 1798 bedriva en kvalitativt och professionell verksamhet. Därför är det centralt att ett framtida 1799 avgiftssystem säkerställer att medlemsintäkterna värdesäkras och följer kostnadsutvecklingen i 1800 samhället. Förbundsstyrelsen får i uppdrag att till kongressen 2024 lägga fram förslag på nytt 1801

avgiftssystem för Sveriges Lärare. 1802

Verksamheten som bedrivs inom ramen för Sveriges Lärare ska finansieras av medlemsavgifter 1803 och utgå ifrån principen om en ekonomi i balans. Förslaget på medlemsavgift innebär en 1804 minskning av intäkter jämfört med de intäkter nuvarande förbund har vilket får som 1805 konsekvens att Sveriges Lärare kommer att gå med underskott de första åren. Detta underskott 1806 ska finansieras genom uttag ur eget kapital med målsättningen att efter tre år nå en ekonomi i 1807

balans.  1808

Förbundsstyrelsen får i uppdrag att till kongressen 2024 presentera en budget och 1809 handlingsplan som visar på en ekonomi i balans för Sveriges Lärare senast år 2026.  1810

Förbundsstyrelsen får i uppdrag att till kongressen 2024 presentera en budget och 1809 handlingsplan som visar på en ekonomi i balans för Sveriges Lärare senast år 2026.  1810

In document Sveriges Lärare, Sveriges Skolledare och Facken inom utbildning (Page 51-71)