Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet

För att forskningsresultaten ska ha ett vetenskapligt värde krävs det att de undersökningsmetoder, mätinstrument och den teknik som används är användbara och lämpliga. Detta kallas validitet och reliabilitet. Om undersökningen visar sig vara både valid och reliabel återstår frågan om undersökningens generaliserbarhet, förmågan att applicera resultatet på omvärlden och andra situationer (Ejvegård 2009).

3.8.1 Validitet

Validitet är datans relevans. För att säkerställa validiteten är det av största vikt att man verkligen undersöker det som ämnas att undersökas (Ejvegård 2009). För att säkerställa validiteten i både den kvalitativa och kvantitativa metoden har det varit viktigt att frågorna utformas på ett sådant sätt att uppsatsens syfte samt frågeställningar går att uppfylla och besvara. För att säkerställa validiteten i den kvalitativa metoden har det varit viktigt att våra respondenter haft stor insyn i

28 kommunens arbete kring problemet med avfolkning, detta gör att datans relevans blir hög och pålitlig. Respondenterna har fått tillgång till frågorna innan intervjuerna genomfördes för att säkerställa att de känner sig pålästa och visste vad vi skulle efterfråga, på detta sätt stärks datans relevans ännu mer och validiteten blir återigen hög. I fråga om den kvantitativa metoden har vi haft gymnasieelever som målgrupp då det är deras inställning som ska undersökas. Genom att rätt målgrupp har besvarat enkäten stärks validiteten.

3.8.2 Reliabilitet

Reliabiliteten är datans tillförlitlighet och handlar om insamlingsmetod samt hur svaren sedan behandlas (Johannessen & Tufte 2003). En stor del i reliabiliteten är hur många respondenter vi har varit i kontakt med, ju fler desto högre reliabilitet. Att vi endast fick in 50 svar som gick att använda i denna studie har kommit att minska reliabiliteten. Enligt David & Sutton (2016) skapas enkätfrågor utifrån flera kategorier. Frågor kan fokusera på faktan gällande respondenten, såsom frågor om attribut som exempelvis kön. Utöver det kan enkätfrågor koncentrera sig handlingssätt, ställningstaganden eller inställningen till ett sammanhang. Författarna menar även att frågorna antingen kan utformas med öppenhet där respondenten kan säga vad den vill, medan respondenten stundtals kan bli begränsad vid frågor som har färdiga svarsalternativ (David & Sutton 2016). Utifrån vår utformning av enkätfrågor har slutna svar använts i form av kryssfrågor. Detta skedde till exempel i samband med att ta reda på fakta om respondenterna såsom vilket kön, ålder och gymnasieprogram som hen studerade. Även öppna frågor har använts där respondenterna själva hade möjlighet att svara med egna ord, detta för att få ut en stor mängd information, vilket har stärkt reliabiliteten då vi haft möjlighet att höra hur de unga i Filipstads kommun själva uttryckt sig. Enligt David & Sutton (2016) kan enkätfrågor som inte behöver en stor uppmärksamhet av respondenten leda till ett större deltagande (David & Sutton 2016). I vårt fall ser vi därmed de öppna frågorna som något negativt eftersom enkätens öppna frågor krävde tid och engagemang av respondenten. Detta kan ha lett till ett färre deltagande och att någon kan ha avbrutit genomförandet av enkäten om respondenten exempelvis känt sig osäker i att besvara frågorna som krävde egna formuleringar. Därmed kan de öppna frågorna i frågeformuläret ha kommit att påverka antalet inkomna svar till det mindre. Till den kvalitativa metoden har reliabiliteten stärkts genom att respondenterna har fått möjlighet att tänka igenom och se genomtänkta svar.

Det som har påverkat reliabiliteten negativt är att det varit vi som författare som själva har tolkat vårt resultat av de genomförda enkäterna och intervjuerna. Alla tolkar information på olika sätt, vilket innebär att det vi som författare har tolkat på ett sätt kanske någon annan skulle tolka på

29 annat sätt. Eftersom uppsatsen har två författare kan detta även inneburit att våra tolkningar har skiljt sig åt, detta kan anses problematiskt. Vi ser det dock som något positivt då det ger oss en bredare infallsvinkel med två olika tolkningar, detta har gett undersökningen en bredd som inte annars hade varit möjlig.

3.8.3 Generaliserbarhet

Om resultaten från genomförda intervjuer och enkäter anses vara relevant (valid) och tillförlitlig (reliabel) kan det finnas ett intresse i att sprida resultatet och kunskapen vidare till andra undersökningar. För att göra detta krävs det att studien är generaliserbar. Frågan som återstår är därmed om resultatet går att översätta till det universella (Kvale & Brinkmann 2009). I vår studie har respondenterna i båda metodval varit för få för att kunna generalisera svaren. Detta har inte gett en generell bild i hur tjänstepersoner anställda på kommuner runt om i Sverige hanterar frågan angående de ungas avfolkning i krympande kommuner eller hur inställningen att bo kvar i en krympande kommun ser ut hos ungdomar i gymnasieålder.

3.9 Etik

I detta avsnitt presenteras våra etiska ställningstaganden som har beaktats.

3.9.1 Samtyckeskravet

För att säkerställa samtyckeskravet har material inte använts i denna studie om inte våra respondenter har godkänt ett samtycke (Vetenskapsrådet 2002). Vi har bett om godkännande att få använda materialet till vår undersökning, både vid intervju samt vid enkäter. Vid intervju har samtycket varit muntligt, vilket var den första frågan i våra intervjufrågor. På grund av Covid-19 fanns ingen möjlighet till en skriftlig underskrift på grund av besöksförbud. Därför kan samtycket tas del av i inspelningarna som skedde vid varje intervjutillfälle. I enkäten har det tillhandahållits en kryssruta för detta, även för att säkerställa anonymiteten och för att respondenterna ska veta hur deras personuppgifter och svar har hanterats. Det har funnits ett alternativ om att ens svar inte får medverka i forskningen och då samlades inga svar in. Vid utförande av både enkät och intervju har det funnits kontaktuppgifter till oss som forskare i både intervjuguide och frågeformulär, detta för att ge respondenterna möjligheten att höra av sig till oss vid eventuella frågor eller oklarheter.

30

3.9.2 Informationskravet

Vidare har det förtydligats för respondenterna vad vår studie handlar om, varför vi undersöker ämnet och hur deras bidrag under studien behandlas, vilket kopplas till informationskravet (Vetenskapsrådet 2002). Detta har skett genom att skicka ut information om studien innan det var dags för insamlingen. Detta för alla ska känna sig väl informerade och trygga i vad som händer. En intervjuguide med förberedande information och även intervjufrågor delades ut innan tillfället för att respondenterna skulle kunna känna sig förberedda och bekväma. Information angående enkäten skickades till rektor på Spångbergsgymnasiet.

3.9.3 Konfidentalitetskravet

I vår studie behandlas personuppgifter enligt de riktlinjer som finns, detta för att ingen av våra respondenter ska kunna kopplas till en identitet (Vetenskapsrådet 2002). I den kvalitativa metoder valde vi att inte fråga våra respondenter gällande varken yrkesroll, arbetsuppgifter, kön eller ålder. Detta då Filipstads kommun är en relativt liten arbetsplats där det finns en risk att varje tjänsteperson kan kopplas an till deras roller. Vi har enbart valt ut respondenterna genom att vi har resonerat oss fram till att dessa tjänstepersoner besitter rätt kunskap för vårt ämne. Vi har valt att namnge respondenterna för Intervjuperson 1, intervjuperson 2 och intervjuperson 3 i empirin. De personuppgifter som besatts under uppsatsen från respondenterna i intervjuerna var inspelat material och kontaktuppgifter i form av mejladresser samt telefonnummer, detta kunde vi ta del av på Filipstads kommuns hemsida.

För att kunna besvara en av våra frågeställningar angående skillnaden som finns i inställningen mellan unga kvinnor och män har respondenternas kön, ålder och gymnasieprogram varit av intresse för oss i den kvantitativa metoden. Att ta reda på respondenternas ålder var av intresse för att bekräfta respondentens relevans i studien då vi valde att fokusera på en viss åldersgrupp bland unga. Även vilket program som respondenterna studerar på Spångbergsgymnasiet var relevant för oss att veta. Detta då vi kunnat se sammanlänkningar gällande inställningen angående vilket gymnasieprogram eleverna läser kopplat till vilket kön de har. Detta var även relevant att veta kopplat till om vår hypotes stämde eller inte. Respondenterna namngavs som “Kvinna, HF”, “Kvinna, YF”, “Man, HF” och “Man, YF”, vilket står för kvinnor och män inom högskoleförberedande program och yrkesprogram.

Under forskningsprocessen har behandlingen av personuppgifter och samtligt material som till exempel transkriberingar och inkomna enkätsvar lagrats i tjänsten Box som Karlstads universitet

31 tillhandahåller. Efter godkänd studie har allt material såsom transkriberingar, sammanställningar och inspelade samtal raderats, vilket också har anmälts med en ändringsanmälan till Karlstad universitet med våra underskrifter som sedan diarieförts.

3.8.4 Nyttjandekravet

Den information som respondenter ger till forskning ska tillåtas enbart till aktuell studie (Vetenskapsrådet 2002). I vårt fall har därför insamlat material endast varit tillgängligt för oss som författare till denna uppsats. Därmed finns ingen möjlighet att dra nytta av information från dessa intervjuer eller enkäter till annan forskning eller studie. Detta då samtliga material har raderats.

32

4 Resultat

I följande kapitel presenteras undersökningens insamlade material, både från enkäter samt intervjuer. En beskrivning av resultatet från enkäterna inleder kapitlet. I den andra delen av kapitlet sammanfattas resultatet från intervjuerna. Det insamlade materialet redovisas utifrån olika teman som användes för att sammanställa materialet under det empiriska arbetet. Kapitlet avslutar med en sammanfattning av resultatet för att besvara frågeställningarna.