Validitet handlar om forskningens kvalitet, utifrån att genomförd metod studerar det som undersökts (Fejes & Thornberg, 2019). Inom kvalitativa studier används även begrepp som trovärdighet och tillförlitlighet, som beskriver datainsamlingsprocessen. Det redogör för forskarens noggrannhet under studien och resultatens trovärdighet utifrån datainsamling och analys. Studien behöver uppvisa en kvalitet som är tydligt beskriven, förankrad empiriskt och som ger ny kunskap. Vi har analyserat datamaterialet utifrån Thomas Skrtics teori (1991), eftersom han har ett tydligt fokus på vikten av samarbete inom skolan för att främja inkludering.
Validitet definierar Steinar Kvale och Svend Brinkmann (2014) som “giltighet, till sanningen, riktigheten och styrkan i ett yttrande” (s. 296). Det handlar om att “en metod undersöker vad den påstås undersöka” (s. 296). Således om intervjuerna undersöker det som var tänkt. Andreas Fejes och Robert Thornberg (2019) beskriver att validitet handlar om att förhålla sig till olika processer i “datainsamlingen, transkriberandet och analyserandet” (s. 220). Samtidigt behöver forskaren inta ett kritiskt och kreativt tänkande. I föreliggande studie har vi försökt att återge metod, teori och resultat på ett så tydligt sätt som möjligt och tillämpa de forskningsetiska principerna. Forskarens trovärdighet kring studiens kvalitet är en viktig faktor vid validiteten samt även vilka begrepp, metoder och moral som används i studien. Validering kan beskrivas på sju stadier: tematisering, planering, intervju, utskrift, analys, validering och rapportering (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 297–298). Vår strävan har varit att återge studien enligt dessa stadier, men varierande beslut under studiens gång kring urval och metod för insamling av data gällande både intervjuer, transkribering och analys av datamaterial kan ha påverkat validiteten.
Reliabilitet innefattar hur tillförlitligt resultatet är och om det kan återges av andra forskare vid en annan tidpunkt (Kvale & Brinkmann, 2014). Kritik gällande reliabilitet vid intervjuer har uppstått då olika intervjuare kan framkomma med varierande resultat. Informanten kan ändra svar och åsikter under samtalet, således är inte intervjun en objektiv kunskap. Den kvalitativa forskningen kan även ge flera beskrivningar av samma företeelse beroende på den egna förförståelsen och vilket perspektiv man utgår ifrån (Svensson & Ahrne, 2015). Vår strävan har varit att tillämpa de etiska principerna genom att göra gott och värna om gymnasielärarnas utsagor och förtroende på ett korrekt och transparent sätt. Informanterna har dessutom fått fingerade namn så att deras anonymitet skyddas, vidare har vi utelämnat deras ämnesbehörighet och arbetsplats. I studiens resultat redogörs för forskningsfrågorna och vad som framkommit vid intervjuerna. Detta kan förklara att studien beskriver det vi tänkt att undersöka. Dessutom kopplas diskussion av resultatet till relevant litteratur och tidigare forskning vilket kan stärka studiens trovärdighet.
Generaliserbarheten gäller huruvida studiens resultat kan tillämpas på personer utanför studien (Fejes & Thornberg, 2019). Det är ett stickprov som är karakteristiskt för hela befolkningen som studien innefattar, så kallad statisk generalisering. Kvale och Brinkmann (2014) beskriver dessutom naturalistisk generalisering och analytisk generalisering. Naturalistisk generalisering handlar om tyst erfarenhet som uttalas och analytisk generalisering bygger på analys om studiens resultat kan användas i andra situationer. Ambitionen i vår studie har varit att göra en tydlig beskrivning av resultat som kan möjliggöra en överföring till andra situationer.
Information i studien kan vara bristfällig på grund av otillräckliga frågor, bristande intervjuteknik eller en ovilja att informera hos informanten. Det kan även vara för få personer som intervjuats för att kunna generalisera datamaterialet. Samtidigt är det mottagaren av informationen som har ansvar att bedöma generaliserbarheten. Användbarheten av föreliggande studie innefattar hur andra tolkar resultatet och anpassar det till sitt eget sammanhang. I föreliggande studie kan gymnasielärarnas upplevelser av samarbete med specialpedagog, och deras uppfattning om specialpedagogens uppdrag även gälla för lärare inom andra skolformer.
Det skulle även kunna vara användbart i situationer inom skolan där andra professioner samarbetar: med övriga elevhälsan, skolledning eller mellan lärare i syfte öka elevers möjlighet till inkludering. Detta kan innebära att resultatet skulle kunna överföras till andra situationer och på så vis vara användbart i praktiken.
7.5 Analys
Jens Rennstam och David Wästerfors (2015) beskriver den kvalitativa innehållsanalysen som ett sätt att sortera, reducera och argumentera för insamlat datamaterial. Vid analysarbetet har vi sökt efter svar som handlar om gymnasielärares upplevelser av att samarbeta med specialpedagoger samt hur de ser på specialpedagogens uppdrag. Analysen påbörjades redan under intervjuerna i samband med att följdfrågor ställdes där inte frågemallen var tillräckligt utförligt utformad. Analysen fortsatte sedan under genomlyssning av det inspelade materialet samt under genomläsning och renskrivning av det nedskrivna materialet. Detta skapade ett datamaterial som var enklare att bearbeta. Svensson och Ahrne (2015) menar att analys och bearbetning av de olika faserna i forskningsprocessen överlappar varandra. Under intervjun påbörjas analysen i viss omfattning och så även i transkriberingen eller renskrivning av textmaterial. Detta innebär en bearbetning, genom att “forskaren bearbetar, ordnar och strukturerar materialet samtidigt som han eller hon framställer det” (s.24) eller som Kvale och Brinkmann (2014) säger “Att analysera betyder att separera något i delar eller element.” (s.234).
Intervjumaterialet lästes flertalet gånger för möjlighet till fördjupning och att hitta svar på forskningsfrågorna genom att informanternas berättelser fragmenteras i enskilda avsnitt.
Sorteringen innebar att hitta variationer och svar i datamaterialet, och där material som inte kunde bidra till att besvara forskningsfrågor avlägsnades. Det reducerade datamaterialet representerade enbart material som var användbart för att uppfylla studiens syfte.
Informanternas utsagor kodades utifrån dess innehåll. Kodning beskriver Kvale och Brinkmann (2014) som ett sätt att kategorisera och bryta ned data och tolka intervjumaterialet utifrån exempelvis olika händelser eller miljöer. Koderna analyserades för att hitta mönster i datamaterialet som kunde ge upphov till teman, som kunde beskriva gymnasielärarnas egna upplevelser med extra anpassningar och särskilt stöd, hur de såg på samarbetet med specialpedagogen och synen på specialpedagogens uppdrag. De teman som framkom efter bearbetning av datamaterialet var: Gymnasielärarnas definition av extra anpassningar och särskilt stöd, Samarbete mellan gymnasielärare och specialpedagog, Svårigheter i samarbetet mellan gymnasielärare och specialpedagog och Det önskvärda samarbetet.
Analysen i studien kan betraktas som induktiv, eftersom ett ämne studeras i syfte att kunna säga något generellt om ämnet (Kvale & Brinkmann, 2014). Induktiv forskning innebär att ett ämne kan utforskas utan att tester föregås och datamaterial kodas för att upptäcka mönster och hitta förklaringar i mönstren. En induktiv forskning fungerar bra om forskaren har kunskap i det som
ska undersökas. Vilket i den här undersökningen innebar att båda skribenterna jobbar på gymnasiet och därför har en viss kunskap om den skolformen. Kunskapen utgår från det i omgivningen vi varseblir och har erfarenheter kring, som vi sedan formar till en teori (Thomassen, 2007). Induktiva slutsatser baseras på upprepade erfarenheter, som innebär att förklaringar baseras på “nerifrån och upp”: från upprepade erfarenheter av enskilda fall till en generalisering av alla fall” (s.51). I denna studie görs det via semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare för att undersöka hur de upplever samarbetet med specialpedagogen.
8. Resultat
Detta kapitel kommer att presenteras utifrån följande teman som framkommit vid analysen av datamaterialet. Teman som framkommit är: Gymnasielärarnas definition av extra anpassningar och särskilt stöd, Samarbetet mellan gymnasielärare och specialpedagog, Svårigheter i samarbetet mellan gymnasielärare och specialpedagog och Det önskvärda samarbetet. För att förstärka valda teman så används citat från datamaterialet.
8.1 Gymnasielärarnas definition av extra anpassningar och särskilt stöd