”Behövs invandrarna?”
533I den mån invandrarsubjekten skiljs åt på basis av orsakerna till deras migration kan man urskilja två grupper i historieberättelserna, nämli- gen arbetskraftsinvandrare och flyktingar.534
Det sägs att de så kallade arbetskraftsinvandrarna behövdes i den expanderande svenska indu- strin medan flyktingarna betraktas som en grupp som flyttat till Sve- rige på grund av konflikter i ursprungsländerna. Följaktligen går det att finna vissa likheter mellan beskrivningen av invandringen och ut- vandringen eftersom de båda migrationsprocesserna definieras med utgångspunkt från push- och pull-faktorer.535
Men här finner man också en distinkt skillnad mellan dessa två migrationsprocesser.
Medan man använder ett paraplybegrepp för samtliga ”utvand- rare”/”emigranter” (oavsett orsakerna till deras emigration), differen- tierar man med hjälp av benämningsprinciper mellan invandrare som kommit till Sverige på grund av push- respektive pull-faktorer. Zenit
(1996) gör gällande att ”[d]et är skillnad på invandring och invand-
532
Delar av denna analys har tidigare publicerats i Lozic, V., "The Story about Them: Objectifying Dis- courses in the Narratives about Swedish Immigration" in Migration and Memory: Representations of Migration in Europe since 1960, C. Hintermann and Johansson, C. (eds.), 2010.
533
Bergström, B., Håkansson, I., Historia på egen hand - Läromedelssystem för gymnasieskolans tre- och fyraåriga linjer, 1973, s. 107.
534
För analys av några nutida läroböckers beskrivningar av invandringen se Runblom, H., En granskning av hur etnisk tillhörighet framställs i ett urval av läroböcker - Underlagsrapport till Skolverkets rapport 'I enlighet med skolans värdegrund?', 2006, s. 45; Nordgren, K., Vems är historien? - Historia som med- vetande, kultur och handling i det mångkulturella Sverige, 2006, s. 196-199.
535
Enlig push-pull modellen påverkar negativa förhållanden i ett utflyttningsområde (push-faktorer) in- dividers benägenhet att flytta från ett område till ett annat. Som exempel tas upp låga löner, arbetslös- het, politisk instabilitet, klimatfrågor, ekonomisk instabilitet, svält, och så vidare. Pull-faktorer är olika ”dragningsfaktorer” dvs. positiva förhållanden i inflyttningsområdet som gör att människor ser en fördel i att flytta till ett nytt land eller anat geografiskt område.
ring”.536
I allmänhet benämns gruppen som immigrerat på grund av pull-faktorerna arbetskraftsinvandrare medan de som kommit till Sverige på grund av push-faktorerna kallas flyktingar. Marginalise- ringen av push-faktorerna i skildringen av den så kallade arbets- kraftsinvandringen och deras centrala plats i beskrivningarna av flyktinginvandringen är två sätt varigenom framställningen av in- vandringshistoria diskursivt konstruerar en skillnad mellan ”flykting- ar” och ”arbetskraftsinvandrare”.
I analysen av ett fotografi i Alla tiders historia – Maxi (2002) uppger Kenneth Nordgren att flyktingar exemplifieras med en bild av ”sysslolösa” individer i en tvättstuga på en flyktingförläggning.537
Nordgren skriver att bilden visar ”flyktingar” som betraktas som ”de andra”. ”De är sysslolösa och de är många. Vi tar emot dem”.538 En- ligt Nordgren har bilden av invandringen förändrats, eftersom in- vandrarna beskrevs som en viktig del av den svenska arbetsmarknaden i tidigare upplagor av Alla tiders historia. Nordgren menar att i den tidigare framställningen av invandringen, där man fo- kuserade på ”arbetskraftsinvandringen”, utgjorde inte arbetskraftsin- vandrarna något ”hot, de är inte många, och de svabbar våra kyrkor”.539
Bilden som Nordgren beskriver är ett fotografi på en ”muslim från Egypten” som ”svabbar golvet i Uppsala domkyrka – rikshelgedomen i vårt land”.540 Nordgren framhåller att mannen på bilden ”är en del av det landet men också den andre, den främman- de”.541
I sin analys av bilden av flyktingar påpekar han att flyktingar- nas genusrelationer beskrivs som ojämställda. Han uppmärksammar att kvinnorna sköter ”tvätt och barn, medan männen står och pra- tar”.542
Samtidigt går det att problematisera hans ståndpunkt att ”ar- betskraftsinvandringen” inte sågs som ett hot. Det är trots allt så att arbetskraftsinvandrarna ofta beskrivs med utgångspunkt från pro- blemdiskurser.
Jag återkommer till dessa frågor lite senare men låt mig nu kon- statera att medan ”arbetskraftsinvandrarnas” närvaro i nationalsta-
536
Bengtsson, B., Lundqvist, O., Zenit: samhällskunskap för gymnasieskolans studieförberedande och yrkesutbildande linjer samt för vuxenutbildningen, 1996, s. 341.
537
Nordgren, K., Vems är historien? - Historia som medvetande, kultur och handling i det mångkulturel- la Sverige, 2006, s. 199. Norgrens diskussion är endast baserad på en jämförelse mellan två historieläro- böcker, nämligen Alla tiders historia 1996 respektive 2002.
538 ibid. s. 199. 539 ibid. s. 199. 540 ibid. s. 198. 541 ibid. s. 199. 542 ibid. s. 199.
ten Sverige beskrivs som samhällsekonomiskt lönsam och som en nödvändighet inom den växande svenska ekonomin, marginaliseras den andra gruppens ekonomiska vinster från historiska redogörelser på grund av deras påstått passiva roll i den så kallade produktiva samhällsekonomiska sfären (den som handlar om lönearbete).543
Föl- jande fotografier visar på dessa gränsdragningsprocesser.
Bild 1, ”Mot en oviss framtid”. Foto Scanpix. (Reflex, 1995)544
543
För liknande slutsatser se Johansson, C., Välkomna till Sverige? Svenska migrationspolitiska diskurser under 1900-talets andra hälft, 2005, s. 132, 270.
544
Bild 2. ”Sedan 1976 har invandrare som behållit sitt utländska medborgarskap rätt att rösta vid kommun- och landstingsval i Sverige om de bott här mer än tre år. Här studerar anställda vid SAAB-Scania valbroschyrer, tryckta på deras eget språk”. Foto Scanpix. (Vägar till nuet, 1984)545
Dessa två fotografier illustrerar invandringen på diametralt olika sätt. Den första illustrationen exemplifierar de sätt varigenom ”flyk- tingarna” konstrueras diskursivt. Flyktingarna framställs som ett stort kluster och som underordnade olika kontrollprocesser. De står och väntar vid nationens port och en avspärrning skiljer ”massan” från de två polismännen och fotografen. I flera fall har barn en bety- delsefull plats i dessa beskrivningar.546
Det finns fog för antagandet
545
Graninger, G., Vägar till nuet - Historia för gymnasieskolan (efter 1945), 1984, s. 89. Samma foto används även i Graninger, G. m.fl., Vägar till nuet - Från forntiden till våra dagar, 1993 (1990), s. 407.
546
Nordgren påpekar att ”arbetskraftsinvandrare” skildras individuellt medan ”flyktingar” illustreras i stora grupper. Nordgren, K., Vems är historien? - Historia som medvetande, kultur och handling i det mångkulturella Sverige, 2006, s. 198-199. För exempel på kontrolldiskurser samt gruppfoton av flyk- tingar se Bengtsson, B., Lundqvist, O., Zenit: samhällskunskap för gymnasieskolans studieförberedande och yrkesutbildande linjer samt för vuxenutbildningen, 1996, s. 340; Almgren, H. m.fl., Gleerups reflex - Samhällskunskap för gymnasieskolan, 2005, s. 25; Almgren, H. m.fl., Reflex - Samhällskunskap för gymnasieskolan (A-B-C-kurs), 1995, s. 31; Almgren, H. m.fl., Alla tiders historia Maxi, 2007, s. 560. I Nyström, H., Nyström, Ö., Perspektiv på historien A, 2001, s. 446 skildras immigrationen med ett foto av ett bostadsområde ”byggt under det så kallade miljonprogrammet”, dvs. ett område som associeras med segregation. Ett foto som avviker från dessa bilder är en illustration av kvinnliga företagare med så kallad invandrarbakgrund. Almgren, H. m.fl., Alla tiders historia, 2007, s. 375. Ytterligare ett annat
att syftet med bilderna på barn är att utveckla elevernas empatiför- måga och förståelse för dessa människors öden.547
Det andra fotogra- fiet visar invandrarsubjekt i den så kallade produktiva sfären av samhället och det exemplifierar de så kallade arbetskraftsinvandrar- na. Även om dessa kvinnliga arbetare läser politisk information inför valet på sitt ”hemspråk” är de en integrerad del av det ekonomiska och inte minst politiska livet i Sverige.
De nämnda fotografierna exemplifierar den diskursiva skillna- den mellan framställningarna av ”lönsamma”/”produktiva” grupper och av dem som är beroende av sociala förmåner. Denna tes stöds av analysen i kapitlet ”Från gränsstationen till kommunplats” i Zenit
(1996). Här diskuteras placeringen av flyktingar, deras utbildnings- möjligheter och språkkurser, arbetslivsorientering och bosättning men utan att individernas aktiva deltagande inom arbetsmarknaden nämns.548 I flera läroböcker påpekar man att invandrare i allmänhet och de som kommer från länder utanför Europa i synnerhet (här av- ses flyktingar) oftare står utanför arbetsmarknaden än resten av be- folkningen (det vill säga de som anses vara etniska svenskar).549
Konkret innebär diskussionen ovan att distinktionen mellan de två olika invandrargrupperna baseras på idén att de har skilda posi- tioner i samhället. Medan arbetskraftsinvandrarna ges en aktiv roll genom att de relateras till arbetsmarknaden och den nationella eko- nomins behov ses ”flyktingarna”, genom den diskursiva frånvaron från arbetsmarknaden, som en mer passiv och omotiverad grupp inom den ”produktiva” samhällssfären. Denna distinktion kritiseras av ekonomhistorikern Paulina de los Reyes.550
Emellertid har invandringshistorien inte bara handlat om indu- strins behov av arbetskraftsinvandring och människornas skyddsbe- hov utan den har också relaterats till den påstått alltmer problematiska nativitetsminskningen. I en lärobok från 1976 sägs det att ”[e]fter 1920 har den naturliga folkökningen ytterligare minskat,
foto som inte följer denna ström är Eliasson, M., Nolervik, G., Kompass till samhällskunskap, 2007, s. 161.
547
För bilder av barn se t.ex. Bengtsson, B., Lundqvist, O., Zenit: samhällskunskap för gymnasieskolans studieförberedande och yrkesutbildande linjer samt för vuxenutbildningen, 1996, s. 340; Almgren, H.,
Vi och vår värld - Samhällskunskap för gymnasieskolans teoretiska linjer, 1988, s. 411.
548
Bengtsson, B., Lundqvist, O., Zenit: samhällskunskap för gymnasieskolans studieförberedande och yrkesutbildande linjer samt för vuxenutbildningen, 1996, s. 342-344.
549
Se t.ex. Almgren, H. m.fl., Gleerups reflex - Samhällskunskap för gymnasieskolan, 2005, s. 27-28; Eliasson, M., Nolervik, G., Kompass till samhällskunskap, 2007, s. 161-162.
550
De los Reyes, P., "Folkhemmets paradoxer - genus och etnicitet i den svenska modellen" i Kvinnove- tenskaplig tidskrift, 2000:2. 31.
men detta har i huvudsak kompenserats av den stora invandringen av Amerikasvenskar, som började efter 1929, och av flyktingar, samt ut- ländska arbetare över huvudtaget efter andra världskriget”.551 Värl- den – vårt samhälle (1980) anger att invandringen har jämnat ut åldersfördelningen i samhället medan Alla tiders historia (1983) un- derstryker att ”[u]tan invandring efter andra världskriget, skulle det bo drygt 800 000 färre i Sverige i dag”.552
Även författarna till Sam- hällskunskap, del 1 (1972) instämmer i denna tolkning av invand- ringens betydelse för Sverige. De skriver att ”[i]nvandringsöverskottet utgör nu en stor del av vår folkökning”.553
På samma sida uppmärk- sammar författarna den från och med 1930-talet aktuella debatten om oron ”för vår befolknings reproduktion, dvs. förmåga att bibehål- la sin storlek”. De hänvisar till Alva och Gunnar Myrdals bok Kris i befolkningsfrågan och förklarar att det fallande barnafödandet och ”det fördärvliga tvåbarnssystemet” sågs som en fara för Sveriges ut- veckling.554
Samhälle nu – del 1 (1979) understryker att invandringen
är mycket värdefull ”för vårt samhälle eftersom pensionärerna är så många och dessutom en grupp som växer i antal”.555
Det går att häv- da att de svenska pensionärerna betraktas som en grupp som belastar det svenska socioekonomiska systemet.
Eftersom befolkningsfrågan inte upptar en alltför betydelsefull plats i diskussionen om efterkrigstidens invandring, samtidigt som den ibland diskuteras med utgångspunkt från arbetsmarknadsfrågor kommer jag att analysera synen på ”arbetskraftsinvandringen” för att därefter återuppta diskussionen om ”flyktinginvandringen”. Anled- ningen till detta dispositionsval är att distinktionen mellan arbets- kraftsinvandring och flyktinginvandring har en central plats i berättelserna om efterkrigstidens invandring och bilden av Sverige som ett så kallat mångkulturellt land.
551
Dickson, H. m.fl., Samhällskunskap för gymnasiet - årskurs 1, 1967, s. 31.
552
Liljequist, K.E., Världen - vårt samhälle: samhällskunskap för gymnasieskolans 3- och 4-åriga linjer,
1980, s. 108; Bergström, B. m.fl., Alla tiders historia - Grundbok i historia för gymnasieskolans huma- nistiska och samhällsvetenskapliga linjer, 1983, s. 432. Se även Almgren, H. m.fl., Reflex - Samhällskun- skap för gymnasieskolan (A-B-C-kurs), 1995, s. 26.
553
Abrahamsson, H., Nilsson, C., Samhällskunskap (del 1): gymnasieskolans 2-åriga linjer, 1972, s. 41.
554
ibid. s. 41. För ytterligare exempel på immigrationens betydelse för befolkningsökningen se även Almgren, H. m.fl., Reflex - Samhällskunskap för gymnasieskolan (A-B-C-kurs), 1995, s. 26.
555
Arbetskraftsinvandringen
Alla tiders historia – Maxi (2007) menar att den svenska industrin inte kunde klara ”efterfrågeökningen enbart med svensk arbets- kraft”.556Samhälle – Nu del 1 (1979) gör gällande att “[e]ftersom de flesta invandrare är 20-40 år gamla ger invandringen ett kraftigt till- skott till arbetskraften”, medan Samhälle för gymnasiet 1 (1967) på- pekar att ”[u]tan den utländska arbetskraften skulle vi inte kunna öka vår produktion i så snabb takt”.557 På liknande sätt anger man i
Vägar till nuet (1984, 1993) att ”[d]en inhemska befolkningen [inte]
kunde fylla den svenska industrins alla lediga arbeten.” 558
Författarna tillägger att Sverige därför ”’importerade’ arbetskraft från Italien, Ju- goslavien, Grekland, Turkiet och många andra länder”.559
I dessa skildringar är det tydligt att mottagarlandets utbud och efterfrågan ses som den drivande kraften bakom den så kallade ar- betskraftsinvandringen (främst i berättelserna om 1960- och 1970- talet). Diskurserna kring den nationella industrins och ekonomins be- hov präglas av dikotomiserande tankegångar som delar upp arbets- marknaden mellan invandrarna och den inhemska arbetskraften. Den nationella industrins välmående relateras till ekonomins utveckling, samtidigt som den ekonomiska tillväxten ses som grunden för väl- färdsstatens framväxt. Industrins behov och de ekonomiska diskurser som genomsyrar skildringarna av ”arbetskraftsinvandringen” grun- das på synen att individernas och industrins ekonomiska intressen driver samhällsutvecklingen. Det verkar som om samhället består av
556
Almgren, H. m.fl., Alla tiders historia Maxi, 2007, s. 559. Se även Almgren, H. m.fl., Alla tiders hi- storia, 2007, s. 375. För en analys av några samtida läroböckers representation av relationen mellan immigrationen och ekonomins behov se Runblom, H., En granskning av hur etnisk tillhörighet fram- ställs i ett urval av läroböcker - Underlagsrapport till Skolverkets rapport 'I enlighet med skolans värde- grund?', 2006, s. 32, 45.
557
Linnarsson, L. m.fl., Samhälle nu - del 1, 1979, s. 55; Dickson, H. m.fl., Samhällskunskap för gym- nasiet - årskurs 1, 1967, s. 42. För ytterligare exempel på industrins behov av arbetskraften se t.ex. Almgren, H. m.fl., Alla tiders historia Maxi, 2007, s. 559; Almgren, H. m.fl., Alla tiders historia, 2007, s. 375; Andersson, L.M., Oredsson, S., I historiens spegel - Långa linjer och tvärsnitt, 1995, s. 333; Berg- ström, B. m.fl., Alla tiders historia - Grundbok i historia för gymnasieskolans humanistiska och sam- hällsvetenskapliga linjer, 1983, s. 432; Helmfrid, S. m.fl., Samhällskunskap för gymnasiet, 1967, s. 168; Eliasson, M., Nolervik, G., Kompass till samhällskunskap, 2007, s. 158; Bergström, B., Håkansson, I., Historia på egen hand - Läromedelssystem för gymnasieskolans tre- och fyraåriga linjer, 1973, s. 107.
558
Graninger, G., Vägar till nuet - Historia för gymnasieskolan (efter 1945), 1984, s. 89; Graninger, G. m.fl., Vägar till nuet - Från forntiden till våra dagar, 1993 (1990), s. 407. Min ändring av grammatiken. Se även Garland, S. m.fl., Samhällskunskap för gymnasiet 1, 1966, s. 168.
559
Graninger, G., Vägar till nuet - Historia för gymnasieskolan (efter 1945), 1984, s. 89; Graninger, G. m.fl., Vägar till nuet - Från forntiden till våra dagar, 1993 (1990), s. 407. Jfr Björkblom, S., Världen, Sverige och vi - samhällskunskap för gymnasieskolan (HSENT), 1977, s. 54.
rationella individer, det vill säga homo economicus.560
Detta synsätt är framförallt framträdande i de historiska skildringarna från 1960- talet. Samhällskunskap för gymnasiet 1 (1966) understryker till ex- empel att ”[d]en direkta orsaken till invandringen är, att man vet att det är lätt att få ett arbete i Sverige och att detta arbete i regel betalas bättre än i andra europeiska länder”.561 På så sätt relateras berättelsen om arbetskraftsinvandringen och Sverige som nation lika mycket till andra europeiska länder som till diskurser i vilka man ”flaggar” för nationen.