Vattentäktens värde

I dokument Rådasjöns och Norra Långvattnets vattenskyddsområde (sidor 15-0)

3. Rådasjöns vattentäkt

3.11 Vattentäktens värde

Enligt nedanstående värderingsgrunder (Faktaruta 1) efter Naturvårdsverkets handbok (2010:5) värderas Rådasjöns vattentäkt till att ha extremt högt skyddsvärde eftersom Rådasjön är kopplad till det system, Göteborgs stads dricksvattenanläggningar, som av Havs- och Vattenmyndigheten 2016-09-16 förklarats som riksintresse för vattenförsörjningen (se Figur 3).

nts\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

Figur 3. Karta över riksintresse för vattenförsörjning, Göteborgs stads dricksvattenanläggningar, beslutad av HaV 2016-09-16.

Faktaruta 1: Värderingsgrund enligt Naturvårdsverkets handbok 2010:5

Extremt högt skyddsvärde: Nationellt högprioriterade (riksintressanta) vattenförekomster och vattentäkter för nuvarande och/eller framtida vattenförsörjning. Viktiga allmänna vattentäkter där det saknas reservvattentäkt.

Mycket högt skyddsvärde: Allmänna huvudvattentäkter. Viktiga större enskilda vattentäkter där reservalternativ saknas och större vattenförekomster med planerad eller sannolik framtida allmän vattenförsörjning.

Högt skyddsvärde: Allmänna reservvattentäkter, enskilda vattentäkter (>50 personer eller 10 m3/d), mindre vattenförekomster med planerad eller sannolik framtida allmän

vattenförsörjning samt större vattenförekomster för eventuell framtida allmän vattenförsörjning.

Normalt - lågt skyddsvärde: Oprioriterade allmänna reservvattentäkter, enskilda reservvattentäkter samt tänkbara vattenförekomster för framtida enskild vattenförsörjning.

11 av 74

cuments\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

4.1 Kommunal vattenförsörjningsplan

En kommunal vattenförsörjningsplan har tagits fram av Norconsult AB på uppdrag av Mölndals Stad och är beslutad av Gatunämnden 2010-05-10, och reviderad 2014-05-13. Vattenförsörjningsplanen behandlar vattenförsörjningen inom kommunen, tillgängliga vattenresurser, vattenskyddsområden och hot och påverkan på kommunens vattenförsörjning.

4.2 Regional vattenförsörjningsplan

För Göteborgsregionens tretton medlemskommuner finns en regional

vattenförsörjningsplan framtagen och antagen i GRs förbundsstyrelse i maj 2014.

Den regionala vattenförsörjningsplanen är även antagen individuellt i samtliga tretton medlemskommuner som ett inriktningsdokument för arbetet med en långsiktigt hållbar vattenförsörjning i regionen.

Arbetet med den regionala vattenförsörjningsplanen genomfördes i arbetsgrupp med representanter från GR, flera av medlemskommunerna och konsult. Till arbetsgruppen knöts även en förankringsgrupp med kommunernas VA-chefer och ett chefsnätverk inom avfall och VA.

I den regionala vattenförsörjningsplanen definieras en vision, tre målområden och nio delmål för att uppfylla visionen. Ett av delmålen ”Tillgång till råvatten av god kvalitet” behandlar särskilt vattenskydd och föreslår ett antal åtgärder för att detta ska bli verkningsfullt och heltäckande inom regionen.

nts\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

5.1 Planförhållanden 5.1.1 Översiktsplan

Gällande översiktsplan för Mölndals stad antogs av kommunfullmäktige 2006-03-29. Översiktsplanen är en fysisk plan som ska fungera vägledande i beslut som gäller kommunens gemensamma intressen, bl.a. användning av mark- och vattenområden. I Figur 4 visas rekommendationer och bestämmelser ur ÖP 2006 vad gäller markanvändning i området kring Rådasjön.

Figur 4. Utsnitt ur karta visande rekommendationer och bestämmelser ur ÖP 2006 för Mölndal. Området kring Rådasjön berörs främst av strandskydd (F4) och kulturreservat (F5), samt detaljplaner på sjöns västra sida (D1).

Arbete med en ny översiktsplan för Mölndal pågår. Utställning är planerad till våren 2021. Arbetet följer Boverkets modell för översiktsplaner ÖP 2.0 och det förväntas bli ett effektivt sätt att säkerställa att hänsyn till vattenskyddsområde tas i respektive plan för om ett område berörs av beslutat, men även framtida skyddsföreskrifter. I området inom Mölndal som ligger inom föreslaget vattenskyddsområde är fysisk planering för nya exploateringar begränsat.

Den gällande översiktsplanen för Härryda antogs 2012 och berör stora delar av tillrinningsområdet till Rådasjön och därmed större områden inom det föreslagna vattenskyddsområdet än vad Mölndals översiktplan gör. Ett antal områden inom Härryda kommun som berör Rådasjöns avrinningsområde finns utpekade som framtida verksamhetsområden. I Figur 5 visas ett utsnitt ur

markanvändningskarta från Härryda kommuns ÖP 2012 där planer på utökade

13 av 74

cuments\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

företagspark framgår. Utöver det planeras en utökning av verksamhetsområdet norr om Bårhultsmotet samt ett par större områden för verksamheter i anslutning till Rv 40 i höjd med Flygplatsmotet och Ryamotet (se även Bilaga C5c).

Figur 5. Utsnitt ur markanvändningskarta från Härryda kommuns ÖP 2012. Grön färg är naturreservat, orange färg är befintliga bostäder, mörkt röda områden är utbyggnadsområden på kort sikt, ljusare röda är utbyggnadsområden på lång sikt och violetta områden är befintliga verksamheter eller utbyggnadsområden för verksamheter.

Härryda kommun har liksom Mölndals stad ett pågående ÖP-arbete med planerat samråd under våren 2021 och ett antagande hösten 2022. Härryda kommun har etablerat fungerande och effektiva processer för att i planskedet ta hand om och hantera vattenskyddsområden och se till att dessa omhändertas och hanteras.

Inom Härryda kommun finns ett upparbetat arbetssätt mellan plan- och bygglovsverksamheten och VA-verksamheten samt Miljö- och

hälsoskyddsverksamhet där frågor som rör vattenskyddsområden hanteras.

Inom tillrinningsområdet finns även delar av framförallt Partille och Lerums kommuner, där respektive översiktsplaner kan innehålla information om planerad markanvändning för områden som tillrinner Rådasjön. Dessa ytor är dock

begränsade i jämförelse med Mölndals och Härryda kommuner och beskrivs därför inte ytterligare här.

5.1.2 Detaljplaner

Ett stort antal detaljplaner finns antagna inom vattentäktens tillrinningsområde, se Figur 6, men bedöms inte vara relevanta att beskriva ytterligare i detta tekniska underlag.

nts\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

Figur 6. Antagna detaljplaner inom närområdet till Rådasjön, t.h. detaljplaner inom Mölndals Stad, t.v. detaljplaner inom Härryda kommun.

5.2 Skyddade områden 5.2.1 Riksintressen

Inom Rådasjöns avrinningsområde finns olika riksintressen, där Landvetter flygplats, Göteborgs dricksvattenförsörjning, korridor för Götalandsbanan, Rv40 samt befintlig järnväg utgör de objekt som antingen är potentiella riskobjekt eller på annat sätt har stor betydelse för dricksvattenförsörjningen från Rådasjön.

Utöver dessa riksintressen är det främst riksintresse för friluftslivet som berör Rådasjöns avrinningsområde. Se Figur 7 för illustration av riksintressen mellan Mölndal och Härryda.

Figur 7. Riksintressen mellan Mölndal och Härryda (utklipp från Boverkets karttjänst). Rådasjön berörs främst av riksintresse för kulturmiljövården

(rödskrafferade områden), korridor för Götalandsbanan, Rv 40 och riksintresse för friluftsliv (gulrutigt område). Notera att riksintresse för dricksvattenförsörjning inte redovisas på denna karta (se istället Figur 3).

15 av 74

cuments\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

Inom Rådasjöns avrinningsområde finns ett antal naturreservat och andra typer av områden skyddade för natur- och/eller kulturvärden. I direkt anslutning till Rådasjön är det främst Rådasjöns naturreservat, Natura 2000-området Labbera och Gunnebo kulturreservat som berörs av ett vattenskyddsområde (Figur 8).

Även naturreservaten Bråtaskogen och Gallhålan, som förvaltas av Länsstyrelsen, berörs av ett vattenskyddsområde för Rådasjön, men är inte direkt i kontakt med Rådasjön utan har istället avrinning mot Landvettersjön (Gallhålan) eller

Mölndalsån inne i Mölnlycke via Bråtabäcken. Någon konflikt mellan skötselplaner för dessa naturreservat och skyddsföreskrifter för vattenskyddsområdet bedöms därför inte uppkomma.

Figur 8. Skyddad natur (utklipp från Naturvårdsverkets karttjänst). På kartan redovisas naturreservat (grönskrafferade områden), kulturreservat (violett

skrafferat område) och Natura 2000-område enligt Art- och habitatdirektivet (blått skrafferat område).

5.3 Viktiga intressen inom tillrinningsområdet 5.3.1 Nedsjöarnas vattentäkt med tillhörande VSO förslag

Härryda kommun planerar att bygga ett nytt vattenverk i Hindås, med

råvattenintag i Västra Nedsjön. Mark- och miljödomstolen lämnade tillstånd 2017-01-19 (M 3593-15) till anläggningen med intagsledningar och pumpstation.

Tillståndet ger Härryda kommun rätt till ett uttag av högst 2,4 miljoner m3/år, dock maximalt 8 640 m3/d. Detta motsvarar ett medeluttag över året på 76 l/s och ett maxuttag på 100 l/s för enskilt dygn.

Den nya vattentäkten innebär att Härryda kommun har tagit fram ett nytt förslag till vattenskyddsområde för Nedsjöarna, som ersätter det äldre

nts\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

beslut efter revideringar 2017-04-22. I Figur 9 redovisas förslag till vattenskyddsområde med primär, sekundär och tertiär skyddszon.

Figur 9. Förslag på vattenskyddsområde för Nedsjöarnas vattentäkt ( från Härryda kommuns hemsida 171229).

5.3.2 Reglering av Mölndalsån

Mölndalsån och dess biflöden är reglerade genom ett flertal dammar. Betydande dammbyggnader uppströms Rådasjön finns vid utloppet från Nedsjöarna, Landvettersjön och vid utloppet av Stora Härsjön. Det finns dessutom en kraftverksdamm byggd 1978 vid Bugärde, vilket är det enda vattenkraftverket i Mölndalsån. Denna damm är dock för tillfället tömd på vatten och kraftverket nedstängt i väntan på en eventuell tillståndsansökan. I Mölndalsåsystemet finns även ett antal manuellt kontrollerade dämmen, främst i det s.k. Härskogsområdet (Lilla Härsjön, Vällsjön, Lilla Sturven, Öjesjön och Hornasjön).

Mölndals Kvarnby är en ideell förening som kontrollerar och reglerar vattenflödet i delar av Mölndalsån och vattennivån i ett antal sjöar kring Mölndalsån. Till grund för detta arbete finns ett antal vattendomar. Mölndals Kvarnby grundades i mitten av 1700- talet efter krav från Kunglig Majestät att Kvarnbyfallen skulle regleras,

17 av 74

cuments\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

styrs av Vattenkontrollanten efter instruktion av bystämman med Byåldermannen som ytterst ansvarig.

Göteborgs Stads Trafikkontor har tillsammans med Mölndals Stad och Härryda kommun drivit ett samverkansprojekt kring reglering av Mölndalsån. Syftet med projektet var framförallt att minimera översvämningsrisker och säkra

råvattentillgången genom en bättre kontroll på regleringsstrategi, via ett gemensamt styr- och driftövervakningssystem. Vidare har ett antal åtgärder genomförts inom ramen för projektet och rutiner för hantering av flöden och nivåer vid förhöjda risker tagits fram. Projektets organisation illustreras av Figur 10.

Figur 10. Projektorganisation för samarbetet kring Mölndalsåns reglering (ur Slutrapport, Mölndalsån gemensam reglering, Göteborgs Stad, Trafikkontoret, Rapport-6/TFK457)

nts\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

6.1 Avrinningsområdets utbredning

Rådasjön omfattas av Mölndalsåns avrinningsområde, vilket är en del av Göta älvs avrinningsområde. Hela Mölndalsåns avrinningsområde omfattar ca 275 km2 och sträcker sig från källflödena i Bollebygds kommun nordost om Östra Nedsjön till utloppet i Göta älv. Avrinningsområdet uppströms utloppet ur Rådasjön omfattar 199 km2 och utgör därför ca 72 % av det totala avrinningsområdet.

Inom Rådasjöns avrinningsområde finns ett stort antal sjöar, varav de största är Östra och Västra Nedsjön, Landvettersjön (Gröen), Stora Härsjön och Hornasjön.

Särskilt området kring Stora Härsjön (Härskogsområdet) är rikt på större och mindre sjöar som avvattnas till Mölndalsån. Avrinningsområdet domineras av Mölndalsån, men några större åar/bäckar tillrinner längs vägen mellan Västra Nedsjön och Landvettersjön. Av dessa kan nämnas Dala å (från Sturven och Öjesjön), Tvärån (från Hornasjön och Stora Härsjön) och Björrödsbäcken (från Landvetter flygplats). Se Figur 11 samt kartor i Bilaga C3 och C4 för

avrinningsområdets utbredning.

Figur 11. Rådasjöns avrinningsområde (se även kartor i Bilaga C3 och 4)

19 av 74

cuments\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

6.2.1 Topografi

Rådasjöns avrinningsområde är kuperat och domineras av den i väst-östlig långsträckta sprickdalen i vilken Mölndalsån löper. Höjdskillnaderna varierar från ca 49,5 m ö.h. (Rådasjöns normalnivå) till över 230 m ö.h. öster om Östra Nedsjön. Höjdskillnaden mellan utloppet i Västra Nedsjön och inloppet i

Landvettersjön är ca 65 m, fallande från 120 m ö.h. till 54 m ö.h. Se karta i Bilaga C3a för topografi inom avrinningsområdet.

Inom området dominerar branta sluttningar och förutom längs en relativt smal remsa i direkt anslutning till Mölndalsån (se vidare i avsnitt 6.4) finns inga egentliga slättområden inom avrinningsområdet. Vid stor nederbörd är därför avrinningen snabb och ger tydliga flödestoppar.

6.2.2 Markanvändning och verksamheter

Markanvändningen inom området domineras av skogsmark med över 60 % av arealen, resterande delar utgörs av sjö och våtmark (ca 25 %), åker och annan öppen mark, samt bebyggelse. Inom avrinningsområdet finns två större tätorter i sin helhet, Mölnlycke och Landvetter, samt några mindre, Härryda och Hindås. På Rådasjöns västra sida finns Mölndals stadsdelar Sjövalla och Helenevik. Inom avrinningsområdet finns även delar av Sveriges näst största flygplats, Landvetter.

Merparten av flygplatsens avrinning sker dock söderut mot Kungsbackaåns avrinningsområde. Se karta i Bilaga C3b för markanvändning inom

avrinningsområdet.

6.3 Hydrologiska förhållanden 6.3.1 Nederbörd och avrinning

Enligt SMHI är den korrigerade årsmedelnederbörden i området ca 1000-1100 mm/år2. Nettonederbörden, eller den effektiva nederbörden, uppgår enligt SGU till ca 400-500 mm/år inom det aktuella området3. Nettonederbörden är den del av nederbörden som kvarstår efter avdunstning och transpiration från mark och växtlighet och som således bidrar till yt- eller grundvattenavrinning. Angiven nettonederbörd gäller för normalperioden 1961-1990 och motsvarar en specifik avrinning på ca 13-16 l/s km2.

Enligt SMHI4 har avrinningsförhållandena förändrats under perioden från 1990 och framåt med en något högre medelavrinning generellt sett över hela landet.

Medelavrinningen i området som omfattar Mölndalsåns avrinningsområde bedöms ha ökat med mellan 10-20 %. Räknat utifrån medelvattenföringen vid utloppet av

2Normalvärde (1961-1990) för årsnederbörd (verklig) enligt SMHI:s öppna data.

3Beskrivning till kartan över grundvattnet i Västra Götalands län, västra delen, f.d. Göteborgs och Bohus län, SGU: serie Ah nr 12, 1999.

4Avrinningens variation 1991-2005, SMHI Faktablad nr 36, 2007

nts\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

avrinning på 18,2 l/s km2, motsvarande 575 mm/år.

6.3.2 Vattensystemet

Från de västra delarna av Rådasjön, där vattentäktens intag är beläget, har Mölndalsån och dess vattensystem en sträckning av ca 35 km, genom

Landvettersjön och Nedsjöarna, upp till källflödena nordöst om Östra Nedsjön. Se karta över ytvattensystemet i Bilaga C4a.

Mölndalsåns huvudfåra, som omfattar Rådasjön, Landvettersjön och Nedsjöarna, dominerar vattensystemet tillsammans med ett par lite större biflöden. De största delavrinningsområdena omfattar de sjörika höglänta Härskogsmarkerna norr om Mölndalsån, mellan Härryda och Hindås, vilka avvattnas av Tvärån (28 km2) och Dala å (13 km2). Inom Tväråns delavrinningsområde återfinns Härskogssjöarna och Hornasjön medan Dala ås delavrinningsområde bland annat omfattar Öjesjön och Stora Sturven.

I Tabell 5 redovisas fakta för de största sjöarna inom Mölndalsåns vattensystem och Rådasjöns avrinningsområde.

Sjöarna i den östra delen av vattensystemet är naturligt näringsfattiga (oligotrofa) medan Rådasjön och Stensjön är något näringsrikare (mesotrofa).

Tabell 5. Fakta för de större sjöarna inom Mölndalsåns vattensystem och Rådasjön avrinningsområde (Källa: Regional vattenförsörjningsplan, GR 2014)

Sjö Area Djup,

medel/max Volym Avrinningsområde Nivå [km2] [m] [106 m3] [km2] [m.ö.h.]

Rådasjöns area är 1,92 km² och sjön har ett medeldjup om 8,8 m. Maxdjupet är ca 23 m och är beläget centralt i den norra delen av sjön (se djupkarta i Figur 12).

Sjöns volym är ca 16,8 Mm³ och med ett medelflöde ur sjön på ca 3,6 m³/s ger detta en teoretisk omsättningstid på 54 dygn. Sjöns geometri gör att huvuddelen av genomströmningen av sjön företrädesvis sker längs en kortare väg mellan inloppet i sydöst och utloppet i sydväst mot Stensjön. Omsättningstiden är därför mycket kortare i den södra delen än i den norra delen av sjön. Cirkulationen i sjön

21 av 74

cuments\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

delen mer av vindcirkulation.

Figur 12. Djupkarta över Rådasjön och Stensjön baserad på lodningar 1972 (nedladdat från SMHIs sjöregister)

I samband med ett SVU-projekt (se avsnitt 3.5) upprättades en hydrodynamisk modell över Rådasjön i syfte att beräkna transport av mikroorganismer. Modellen upprättades i modelleringsverktyget MIKE 3 FM och tar hänsyn till faktorer som densitet (temperatur), vind, strömningar, källor, utsläpp från land och turbulens.

Modellen har hittills främst använts för att simulera spridning av mikroorganismer i anslutning till SVU-projektet, men kan användas för att simulera transport av andra föroreningstyper, t.ex. i samband med en olycka.

I modelleringsarbetet jämfördes olika vindriktningar och flöden i Mölndalsån och dess påverkan på cirkulation och omsättning i sjön. Modellen har visat att för en central punkt i sjön är omsättningstiden i Rådasjön ca 17 dagar under våren med stora flöden i Mölndalsån för att öka till ca 70 dagar under sommaren med låga flöden. Vindriktningen visar sig också ha mycket stor betydelse för cirkulationen i sjön och med en relativt vanlig vindriktning från SSV så är det tydligt att

cirkulationen är betydande upp mot den norra delen av sjön och intagsområdet.

För föroreningstransport mot intaget vid tillbud uppströms eller inom Rådasjön är således vindriktning och flöden i Mölndalsån av mycket stor betydelse för

insatsmöjligheterna.

nts\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

Mölndalsåns vattensystem är reglerat genom ett flertal dammar och ett antal manuellt kontrollerade dämmen (se karta i Bilaga C4a).

Samtliga större sjöar är reglerade efter gällande vattendomar. Sjöarna reglerades ursprungligen för vattenkrafts- och fabrikationsvattenändamål, men regleras numera främst för utjämnande effekter i vattensystemet, bl.a. för att undvika periodvisa översvämningar samt för tryggad råvattenförsörjning för Mölndals och Göteborgs Stad.

Nivån i Rådasjön och nedströms liggande Stensjön är samreglerad vid Stensjö dämme. Regleringsgränserna uttryckta i RH2000 är DG (dämningsgräns) +49,72 m och SG (sänkningsgräns) +49,14 m i Stensjön samt SG +49,16 m i Rådasjön.

Stensjön och Rådasjön har inom regleringsintervallet (0,58 m) en gemensam, total regleringsvolym motsvarande ca 1,4 Mm3 inom de tillståndsgivna

regleringsgränserna vilket medger en begränsad tappaningskapacitet. Se nivåer vid Stensjö dämme i Figur 13.

Figur 13. Nivåer vid Stensjö dämme under 2017 (från Mölndalsån.se). Gula linjer representerar dämningsgräns och sänkningsgräns för Stensjön enligt vattendom.

Betydande dammbyggnader uppströms Rådasjön finns vid utloppet från Nedsjöarna, Landvettersjön och vid utloppet av Stora Härsjön. De manuellt kontrollerade dämmena återfinns främst i det s.k. Härskogsområdet (Lilla Härsjön, Vällsjön, Lilla Sturven, Öjesjön och Hornasjön). För den flödesutjämnande

regleringen av ytvattensystemet används i praktiken idag främst Nedsjöarna.

Nedsjöarna har, med stor sjöyta och en regleringshöjd på 2,85 m, goda förutsättningar att magasinera vatten under högflödesperioder och att tappa ur vatten under torrperioder.

Landvettersjön har, liksom Rådasjön-Stensjön, ett litet regleringsintervall (0,41 m) och liten sjöyta jämfört med sina oreglerade tillrinningsområden på norra

23 av 74

cuments\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

utjämna flödestoppar under högflödesperioder.

Park & Natur i Göteborg styr i normalläget regleringen av dämmet efter Landvettersjön enligt upprättad regleringsstrategi. Vid höga flöden kan Wallenstam hantera dämmet i syfte att minska risk för översvämning av fastigheten (Gamla Mölnlycke fabriker).

Beslut om avsteg från regleringsstrategi och akuta manuella regleringsåtgärder tas av vattenkontrollant för Mölndals Kvarnby.

6.3.5 Flöden

Eftersom Mölndalsåns vattensystem är reglerat enligt beskrivning i avsnitt 6.3.4 ovan, med stor magasineringskapacitet främst i de stora sjöarna långt uppströms i systemet, ges ett flöde in i nedströms liggande sjöar, såsom Rådasjön och

Landvettersjön, som i praktiken utgörs av två olika delflöden. Dels det reglerade flödet, oftast med minimiflöde i samband med flödestoppar/högflöden samt med påfyllning av vatten under torrperioder, dels den naturligt varierande tillrinningen från den oreglerade delen av avrinningsområdet. Tillflödet till Rådasjön utgörs till största delen av tappningen från Landvettersjön, där en kraftig utjämning sker.

Minimivattenföringen i ytvattensystemet bestäms av tappningar från de reglerade sjöarna. Både Nedsjöarna och Landvettersjön har en minimitappning på 0,4 m3/s.

I Bilaga C4b redovisas medelvattenföringen (MQ) vid de av SMHI:s mätstationer som omfattas av Rådasjöns avrinningsområde inom Mölndalsåns ytvattensystem.

Mätstationerna är ofta placerade vid sjöarnas in- och utlopp. Flödet i Mölndalsåns huvudfåra ökar succesivt nedströms i systemet, med en medelvattenföring vid Rådasjöns utlopp på MQ=3,63 m3/s (SMHI:s vattenwebb).

Medelhögvattenföringen uppgår i samma punkt till MHQ=15,4 m3/s och

medellågvattenföringen MLQ=0,416 m3/s. Flödet in och ut från Rådasjön uppvisar en tydlig säsongsvariation, med generellt låga flöden under sommarhalvåret och höga flöden under vinterhalvåret, vilket ses tydligt i Figur 14 nedan.

Figur 14. Säsongsvariation av flödet (m3/s) vid Rådasjöns utlopp baserat på åren 1999-2015 (från SMHI:s vattenwebb).

nts\vattenskydd kompl\leverans 7 sep 20\tu rådasjön vso rev 200902.docx

Med begreppet rinntid avses här den tid, vid en högflödessituation, som det förväntas ta för en eventuell förorening att transporteras genom sjöar och vattendrag fram till vattenintaget.

Rinntidsberäkningar, baserade delvis på Naturvårdsverkets schablonvärden för strömningstider i vattendrag vid högflödessituationer och sjöar vid ogynnsamma vindförhållanden, har beräknats. Strömningstiden i ytvattendrag beror till viss del på vattendragets storlek och bottenfriktionen i strömfåran men huvudsakligen på vattendragets lutning/gradient, vilket betyder att mycket korta rinntider ofta erhålls i mindre biflöden som tillrinner från omgivande höjdområden. Metodik och

Rinntidsberäkningar, baserade delvis på Naturvårdsverkets schablonvärden för strömningstider i vattendrag vid högflödessituationer och sjöar vid ogynnsamma vindförhållanden, har beräknats. Strömningstiden i ytvattendrag beror till viss del på vattendragets storlek och bottenfriktionen i strömfåran men huvudsakligen på vattendragets lutning/gradient, vilket betyder att mycket korta rinntider ofta erhålls i mindre biflöden som tillrinner från omgivande höjdområden. Metodik och

I dokument Rådasjöns och Norra Långvattnets vattenskyddsområde (sidor 15-0)