HELCOM och OSPAR
11. Samlad bedömning och åtgärdsförslag
11.3. Verka i EU och internationellt
För specifika frågor och bindande reglering kan det vara effektivt och ibland nödvändigt att verka genom EU, både vad gäller effekter för det svenska åtgärdsarbetet och påverkan på utsläpp av mikroplaster i andra länder i Europa. Kopplat till de källor som identifierats som viktigare inom ramen för det här uppdraget, bedöms direktiven för ekodesign och industriutsläpp, samt förordningen om energimärkning av däck ha särskild betydelse i arbetet med att minska utsläpp av mikroplaster både i Sverige och i EU.
EU:s cirkulära ekonomipaket och den kommande plaststrategin har sannolikt också stor betydelse för både minskad nedskräpning av plast och utsläpp av mikroplaster. Arbetet inkluderar även omfattande revidering av avfallslagstiftningen, samt två förestående underlagsrapporter om mikroplast.95 Sverige deltar aktivt i arbetet med
cirkulär ekonomi – det vill säga hållbar utveckling och en ekonomi som bygger på kretslopp. Vi kan därmed agera både påskyndande och stödjande i arbetet med de mest intressanta delarna av strategin som har betydelse för marin nedskräpning och
spridningen av mikroplast. Kommissionens underlagsrapporter om mikroplast väntas bli klara i samband med plaststrategin (sent 2017). Dessa kan ha betydelse för det nationella åtgärdsarbetet.
11.3.1. EKODESIGNDIREKTIVET
Ekodesigndirektivet omnämns ofta som ett möjligt styrmedel att utveckla för att minska plastnedskräpning och utsläpp av mikroplaster från t.ex. textiltvätt.
Naturvårdsverket instämmer i att det med bäring på mikroplastproblematiken finns potential i att utvidga ekodesigndirektivet till fler produkter än vad direktivet omfattar i dag.
Naturvårdsverket föreslår att Sverige ska arbeta för att utveckla kraven på
tvättmaskiner, med avseende på utsläpp av mikroplast från textiltvätt, i den pågående revideringen av tvättmaskiner i EU:s ekodesigndirektiv. Energimyndigheten,
Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen bör i första hand ansvara för att ta fram relevanta underlag. Energimyndigheten driver frågan och deltar i möten i egenskap av ansvarig myndighet i Sverige. Åtgärden bör ske hösten 2017 alternativt våren 2018. I handlingsplanen för cirkulär ekonomi föreslår EU-kommissionen också att ekodesigndirektivet ska revideras med syfte att öka möjligheten till återvinning och minskad användning av plast och på så vis minska nedskräpningen.
11.3.2. ENERGIMÄRKNING AV DÄCK
Däcktillverkning sker inte i Sverige och möjligheterna att med nationella åtgärder påverka däckproducenter att tillverka mer slitstarka och hållbara däck bedöms därför som små. Naturvårdsverket bedömer dock att det skulle vara möjligt att driva frågan på EU-nivå genom EU:s obligatoriska energimärkning av däck. Märkningen ställer
95 http://ec.europa.eu/environment/marine/good-environmental-status/descriptor-10/pdf/amec_tors.pdf, samt
krav på energieffektivitet, väggrepp vid vått väglag och externt buller. Slitstyrka ingår inte idag.
Naturvårdsverket föreslår i samråd med Energimyndigheten att Energimyndigheten får ansvar för att undersöka möjligheterna och lämpligheten i att driva utvecklingen av energimärkningen av däck till att även omfatta däckslitage. Energimyndigheten bedömer att robusta mätmetoder först behöver utvecklas och fastställas, vilket förutsätter ett engagemang i standardiseringsorganens arbete och att ny kunskap tas fram.
11.3.3. INDUSTRIUTSLÄPPSDIREKTIVET
Under industriutsläppsdirektivet (IED) finns referensdokumentet som beskriver bästa tillgängliga teknik (BAT, BREF) för tillverkning i en viss bransch. I bindande BAT- slutsatser finns obligatoriska baskrav på en produktionsanläggning. Mikroplast skulle kunna tas upp som en aspekt i dessa dokument.
BREF-dokumenten revideras branschvis efter ett rullande schema med cirka ett decennium som intervall. BREF för textilindustrier ska revideras under de kommande åren. I samband med denna revidering föreslås att Naturvårdsverket ska verka inom EU-arbetet för att underlag om utsläpp av mikroplaster från produktionsprocesser inom textilindustrin tas fram. Informationen kan sedan utgöra underlag för vidare förhandlingar om uppdatering av BAT-slutsatser och referensdokument.
Plasttillverkning inom EU regleras också under industriutsläppsdirektivet. Även här skulle det finnas möjligheter att beröra parametrar relaterade till bildning och utsläpp av mikroplaster från tillverkning av plast respektive plastprodukter. Någon revidering av referensdokumentet är dock inte planerat av EU.
11.3.4. ANNAN RELEVANT LAGSTIFTNING OCH KOMMANDE PROCESSER I EU
HAVSMILJÖDIREKTIVET OCH VATTENDIREKTIVET
EU-kommissionen beslutade den 17 maj 2017 om kriterier och metodstandarder för god miljöstatus i marina vatten. I dessa anges att varje medlemsland ska bestämma tröskelvärden för förekomst av mikroskräp, inklusive mikroplast, i relation till risk för skador på kust- och havsmiljön senast juli 2018 eller snarast möjligt därefter. Detta ska ske genom samarbete på unionsnivå med beaktande av regionala och delregionala särdrag. Inom ramdirektivet för vatten finns inga parametrar gällande skräp eller mikroplaster. En översyn av ramdirektivet ska ske till 2019. Mikroplaster har varit uppe för diskussion om de kan tolkas som särskilt förorenande ämnen i ekologisk status inom vattendirektivet.
AVLOPPSDIREKTIVET
En översyn av EU:s avloppsdirektiv kommer troligen att påbörjas under 2017.
Tekniker för avskiljning och metoder för att mäta och kontrollera utsläpp skulle kunna beaktas i den processen. I egenskap av ansvarig myndighet kommer Naturvårdsverket
att bidra till översynen av direktivet. Problematiken med mikroplaster och deras avskiljning i avloppsreningsverk kommer i det sammanhanget att beaktas.
REACH
EU:s kemikalielagstiftning REACH undergår just nu en omfattande översyn som ska vara klar under 2018. 96 Lagstiftningen omfattar i dagsläget inte polymerer.
Kommissionen har i ett uppdrag begärt en underlagsrapport till slutet av 2017 om användningen av mikroplast i produkter och möjligheterna att reglera den inom REACH.97
HAMNMOTTAGNING AV AVFALL FRÅN FARTYG
Direktivet om mottagningsanordningar i hamn för fartygsgenererat avfall och lastrester undergår för närvarande en översyn.98 Ett antal vägledningar har redan
publicerats men ytterligare underlag krävs för att kommissionen ska kunna bedöma behovet av ändringar i direktivet.
11.3.5. INTERNATIONELLA PROCESSER
Det internationella arbetet med mikroplaster präglas generellt av fortsatt inhämtning och utbyte av kunskap. Att problematiken med mikroplaster i havet har lyfts högt upp på den internationella agendan ger dock viktiga policysignaler och stödjer reglering på regional och nationell nivå. De internationella processerna kan också bidra med, till exempel samordning av olika berörda parter, utökat kunskapsunderlag och
harmonisering av definitioner och begrepp. Sverige bör ta till vara den kunskap som genereras för att öka kunskapsbasen och utveckla åtgärder nationellt. Vi kan också bidra med egna erfarenheter till de internationella processerna. I det här uppdraget identifieras särskilt arbetet inom de regionala havskonventionerna HELCOM och OSPAR som viktiga arenor.
HELCOM OCH OSPAR
Sverige har aktivt deltagit i framtagandet av HELCOM:s och OSPAR:s respektive handlingsplaner för marint skräp. Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten bedömer att fortsatt arbete inom dessa regionala konventioner är centralt även för att minska förekomsten av mikroplaster i svenska kustvatten. Det bör ske genom en fortsatt god eller utökad insats inom några definierade områden.
Naturvårdsverket bör utveckla och öka sitt bidrag till HELCOM:s arbete med åtgärder kring avloppsvattenrening och dagvatten kopplat till mikroplaster. Vidare bör
Naturvårdsverket utveckla och öka sitt bidrag till HELCOM:s arbete med åtgärder kring avfallshantering kopplat till marint skräp. I dagsläget pågår främst
kunskapsinhämtning om källor och spridningsvägar för makro- och mikroplast till Östersjön. Kommande arbete innefattar dock att utveckla förslag till regionala åtgärder, med grund i framtagna underlag. Naturvårdsverkets insatser i HELCOM
96 http://ec.europa.eu/DocsRoom/documents/21364
97 http://ec.europa.eu/environment/marine/good-environmental-status/descriptor-10/pdf/amec_tors.pdf, 98 Directive 2000/59/EC, https://ec.europa.eu/transport/modes/maritime/safety/actions_en
skulle även bidra till liknande åtgärder inom OSPAR:s regionala handlingsplan för marint skräp.
Havs- och vattenmyndigheten samordnar de svenska insatserna för HELCOM:s och OSPAR:s handlingsplaner för marint skräp, och bör fortsätta att aktivt bidra till deras genomförande. Det är framförallt åtgärder kring bästa tillvägagångssätt för hantering av avfall från fiskesektorn som Sverige har åtagit sig att särskilt bidra till.99
Transportstyrelsen bör fortsatt bidra till de åtgärder som riktar sig mot förbättrad och harmoniserad hamnmottagning av avfall från fartyg.100