skada naturmiljön
6.2 Gränser för när skyddet gäller
6.2.3 Verksamheter och åtgärder utanför ett biotopskyddsområde Skyddet för biotopskyddsområden avser som nämnts ovan endast verksamheter
och åtgärder som vidtas inom biotopskyddsområdet. Gränserna i terrängen för biotopskyddsområden är dock inte alltid tillräckliga för biotopernas fortbestånd. Enligt miljöbalkspropositionen (prop. 1997/98:45, sidan 719) ska även den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd utanför ett biotopskyddsområde iaktta hänsyn så att skada inte uppkommer på det berörda biotopskyddsområdet. Konse- kvenserna av en verksamhet måste bedömas i sin helhet och därför behöver den som planerar att vidta en åtgärd utanför ett biotopskyddsområde bedöma om åtgär- den kan skada naturmiljön i biotopskyddsområdet, även om åtgärden inte kan för- hindras med stöd av biotopskyddsbestämmelserna.
Kraven på försiktighetsmått och val av plats i hänsynsreglerna i 2 kap. 3 § MB respektive 2 kap. 6 § MB ska tillämpas (se kapitel 6.2.3.1). Vidare kan värden som biotopskyddsbestämmelserna syftar till att skydda också värnas genom reglerna om skydd för arter i artskyddsförordningen (2007:845), och reglerna om markavvatt- ning i 11 kap. 13 och 14 §§ MB, samt i lagen (1998:812) med särskilda bestäm- melser om vattenverksamhet. En verksamhetsutövare kan i ett samråd enligt 12 kap. 6 § MB ange de försiktighetsmått han/hon avser att ta till en skyddad biotop (se kapitel 6.2.3.1 och kapitel 12.7.1). Andra regler som kan vara tillämpliga är 12 kap. 8 § MB om miljöhänsyn i jordbruket, Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1999:119) om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket (se kapitel 12.7.2.1), samt de föreskrifter som Skogsstyrelsen har utfärdat om den hänsyn som ska tas till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen i Skogsstyrelsens föreskrifter (SKSFS 2011:7) och allmänna råd till skogsvårdslagen (se kapitel 12.10.1.1). Om en åker ska gödslas eller behandlas med kemiska bekämpningsmedel ska åt- gärderna utföras på ett sådant sätt att inte skyddade biotoper kan komma till skada
(se 10-11 §§ om gödsling i Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1999:119) om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket). Om besprutning med kemiska bekämpningsmedel sker för nära ett biotopskyddsområde kan det påverka bland annat sammansättningen av floran och faunan, och därmed skada naturmiljön i biotopen. Nödvändiga skyddsavstånd till värdefulla biotoper ska iakttas och anpas- sas till de lokala förhållandena på platsen (se 5-6 §§ om skyddsavstånd vid sprid- ning av bekämpningsmedel i Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1997:2) och allmänna råd (AR 1997:3) om spridning av kemiska bekämpningsmedel).
6.2.3.1 HÄNSYNSREGLER OCH SAMRÅD
En verksamhetsutövare är enligt hänsynsreglerna i 2 kap. 3 § MB alltid skyldig att utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att en verksamhet eller åtgärd medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Försiktig- hetsmåtten i 2 kap. 3 § MB gäller så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön, omdet inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Enligt 2 kap. 6 § MB ska den som planerar en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde välja den plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Vid bedömningen av om hänsynskraven i 2 kap. 2-6 §§ MB är rimliga ska enligt 2 kap. 7 § MB sär- skild hänsyn tas till nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått, jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. Se också kapitel 12.1.
Värden som biotopskyddsbestämmelserna syftar till att skydda kan också värnas genom att man för verksamheter som bedrivs utanför ett biotopskyddsområde, och som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön, tillämpar reglerna om samråds- skyldighet i 12 kap. 6 § MB. Vid ett samråd om en verksamhet utanför ett biotop- skyddsområde, som kan komma att skada naturmiljön i det skyddade området, kan tillsynsmyndigheten förelägga verksamhetsutövaren att vidta de åtgärder som be- hövs för att begränsa eller motverka skada på biotopskyddsområdet. Om sådana åtgärder inte är tillräckliga, och det är nödvändigt för skyddet av naturmiljön, får myndigheten förbjuda verksamheten. Se också kapitel 12.7.1, samt Anmälan för
samråd enligt 12 kap. 6 § MB (Handbok 2001:6, Naturvårdsverket 2001).
6.2.3.2 ÄNDRAD MARKANVÄNDNING UTANFÖR ETT BIOTOPSKYDDS- OMRÅDE FÖR EN GENERELLT SKYDDAD BIOTOP
Ändrad markanvändning utanför ett biotopskyddsområde för en generellt skyddad biotop, som innebär att jordbruksmark övergår till att vara till exempel skogsmark eller bebyggelse, kan innebära att skyddet upphör för sådana biotoper som enligt definitionen ska ligga i jordbruksmark. Man kan inte med hjälp av biotopskyddsbe- stämmelserna förhindra en sådan förändring av markanvändningen, även om det innebär att skyddet upphör för ett biotopskyddsområde. I genomförandet av sådana förändringar bör om möjligt hänsyn tas till syftet med biotopskyddet så att natur- värdet kvarstår även om skyddet upphör. Det kan i vissa fall vara möjligt att med
hänvisning till hänsynsreglerna i 2 kap. MB, och vid ett samråd enligt 12 kap. 6 § MB, komma överens med verksamhetsutövaren om att hänsyn ska tas till en skyd- dad biotop på ett sådant sätt att skyddet inte upphör. Det kan till exempel handla om att inte ändra markanvändningen på den del av jordbruksmarken som innehåller värdefulla biotoper. Det får bedömas i varje enskilt fall om det går att komma fram till en lösning som är möjlig och rimlig med hänsyn till den berörda biotopens naturvärden och den aktuella jordbruksmarkens arrondering.
Enligt 3 kap. 2 § fastighetsbildningslagen (1970:988) ska fastighetsbildning ske på sådant sätt att syftet med bestämmelserna i naturvårdsföreskrifter eller andra sär- skilda bestämmelser inte motverkas. Det ska vid fastighetsbildning därför beaktas att skyddet för generellt skyddade biotoper kan komma att upphöra beroende på hur fastighetsbildningen utformas. När det är möjligt bör den planerade bebyggel- sen utformas så att skyddet för befintliga biotopskyddsområden inte upphör. Detta kan ske genom att den nya eller ombildade fastigheten utformas och lokaliseras så att den inte omfattar något biotopskyddsområde. Detta torde särskilt gälla nya fas- tigheter för bostadsändamål. Oavsett utfall bör befintliga biotopskyddsområden (såväl generellt skyddade biotoper som biotopskyddsområden som har beslutats i det enskilda fallet) alltid framgå tydligt av förrättningskartan och övriga handlingar rörande fastighetsbildningen (se också kapitel 9.11.3).
6.2.3.3 ÄNDRAD MARKANVÄNDNING UTANFÖR ETT BIOTOPSKYDDS- OMRÅDE SOM HAR BESLUTATS I DET ENSKILDA FALLET
Ändrad markanvändning utanför ett biotopskyddsområde som har beslutats i det enskilda fallet medför inte att skyddet för området upphör. För att skyddet för ett sådant område ska upphöra krävs ett beslut om upphävande av skyddet. Detta skulle i undantagsfall kunna bli aktuellt om den ändrade markanvändningen leder till att det inte längre finns några förutsättningar för att bibehålla områdets natur- värden, och att syftet med skyddet därmed inte kan uppnås. Se också kapitel 7.15.