7 Resultat
7.2 Verktyg för likvärdig bedömning och tolkningsföreträde
Intervjuns andra tema behandlar lärarnas resonemang, åtgärder och tankar om deras tolkningsföreträde och hur de arbetar för en mer likvärdig
bedömning. Det märks tydligt att det finns mycket som intervjupersonerna vill lyfta i samtalet och det känns som intervjun växlar till ett mer ingående och friare samtal.
63 Lärare nummer sex. Sara, intervju 8 maj 2020.
64 Lärare nummer sex. Sara, intervju 8 maj 2020.
Leif resonerar med sig själv och är uppenbart intresserad av frågan. Han säger följande: ”Att uppnå likvärdig bedömning är något vi ständigt strävar mot, i rollen som lärare är man vare sig man vill eller inte subjektiv”.66 Vidare förklarar Leif att det är viktigt med samarbete i ämneslaget och mellan kollegor för att motverka detta. Vilket innebär det att jag tillsammans med kollegor vilka också undervisar och betygsätter i ämnet
samhällskunskap samplanerar vår undervisning och vi undervisar i samma arbetsområden. Det finns skillnader mellan lektionsupplägg vilket beror på att vi är olika individer. Leif deltar även i ämneskonferenser där flera lärare för grundskolans senare år träffas och delar strategier om likvärdig
bedömning och planering.
Leif förklarar att det finns ett tolkningsutrymme i kunskapskraven där varje lärare själv får bestämma hur mycket tid som läggs på varje ämnesområde. Vidare säger Leif att de konstruerar och rättar proven tillsammans kollegialt för att få en likvärdighet i betygsättningen. Leif beskriver följande: ”En elevs samhällskunskapsprov kan ha blivit rättat av två eller tre lärare för att
säkerhetsställa likvärdigheten”.67 Leif förklarar att nationella prov är ett sätt för att kunna säkerhetsställa likvärdigheten i betygsättningen. Leif säger följande: ”Rättningen av de nationella proven sker centralt i kommunen, där kommunens alla samhällskunskapslärare träffas gemensammast och rättar varandras prov vilket innebär att ingen lärare rättar sina egna elevers nationella prov”.68 Leif utrycker att tolkningsutrymmet inte är något som borde påverka likvärdigheten, han säger att behöriga lärare ska klara av att bedöma i sina ämnen. Leif förklarar att det som kan försvåra en likvärdig bedömning är värdeorden i kunskapskraven, men poängterar att samarbetet och sambedömningen ska leda fram till vad värdeorden står för.
66 Lärare nummer två. Leif, intervju 23 april 2020.
67 Lärare nummer två. Leif, intervju 23 april 2020.
Sofia förklarar att det alltid finns en mänsklig faktor vid betygsättning. Sofia beskriver att det är möjligt att se elevernas uppfyllande av kunskapskraven utifrån deras kunskaper. Det behöver inte vara i text utan elever har olika förutsättningar, där av kan det vara viktigt att testa deras kunskaper på olika sätt och se helheten från undervisningen och examinationerna. Sofia förklarar likt Leif att det finns ett tolkningsföreträde i kunskapskraven om hur mycket tid av undervisningen som används till varje arbetsområde. Sambedömning är något som Sofia och hennes kollegor använder sig av på hennes skola för att stärka likvärdigheten i bedömningen. Vidare förklarar Sofia följande: ”Att rätta varandras prov, leder till att en elevs prov kontrolleras av flera lärare för att säkerhetsställa likvärdigheten”.69 Det kollegiala samarbetet inom ämnet samhällskunskap förklarar Sofia som ytterst viktigt när en lärare utformar och rättar prov. Vidare beskriver hon att Skolverkets kommentarmaterial till kunskapskraven hjälper henne när hon är osäker om hur någon formulering eller begrepp ska förstås.
Milads resonemang liknar Leif och Sofias, han säger att det finns ett
tolkningsutrymme i kunskapskraven. Vidare säger Milad att det inte finns en helt likvärdig bedömning i skolan, vilket han anser beror på att det finns skillnader i förhållande med kompetens och resurser nationellt. Milad som har erfarenhet från en annan skola på en annan ort beskriver att det fanns många obehöriga lärare som undervisade elever och säger att det är viktigt med behöriga ämneslärare för att säkerhetsställa likvärdig bedömning. Milad säger följande om tolkningsföreträdet: ”Det är bra för vissa lärare att det finns ett tolkningsföreträde, för annars riskerar skolan att bli alldeles för fyrkantig”.70 Han framför likt andra lärare att det finns ett tolkningsföreträde
69 Lärare nummer ett. Sofia, intervju 23 april 2020.
i hur mycket tid som ska avsättas för varje del av kunskapskraven, vilket kan skilja sig mot andra lärares planeringsupplägg.
Milad framför under intervjun att han arbetar med sambedömning, där skolans samhällskunskapslärare tillsammans diskuterar utformningen av examinationsuppgifter och de rättar varandras prov. Milad beskriver även att samhällskunskapslärarna i kommunen träffas gemensamt vid konferenser för att tolka och lyfta frågor för att främja en likvärdig bedömning. Milad
beskriver även att de gemensamt rättar nationella prov på skolan men utrycker följande: ”Det vore bra om vi gjorde som andra kommuner där SO-lärare i kommunen träffas och rättar varandras nationella prov”.71 Milad använder även de nationella provens frågor som stöd för utformningen av sina egna examinationsuppgifter och stödjer rättningen på skolverkets medföljande anvisningar.
Det är tydligt att frågor vilka berör tolkningsföreträde och hur lärare uppnår en likvärdig bedömning intresserar Tommy. Tommy säger följande: ”Det finns ett tolkningsutrymme och det är komplexa sammanvägningar som avgörs i betraktarens öga”.72 Tommy beskriver sin syn på tolkningsutrymmet och tolkningsföreträdet på följande sätt ”det ger mig möjligheter hur jag ser elevernas uppfyllnad av kunskapskraven och ingen kan ifrågasätta hur jag resonerade”.73 Även Tommy beskriver likt tidigare lärare att
tolkningsföreträdet tillåter läraren att själv bestämma över hur mycket tid varje ämnesområde ges i undervisningen och vid examinationstillfälle. Vidare förklarar Tommy likt flera andra intervjupersoner att de nationella proven rättas gemensamt i kommunen och att äldre nationella prov och bedömningsanvisningar återanvänds i hans examinationer. Tommy säger
71 Lärare nummer tre. Milad, intervju 5 maj 2020.
72 Lärare nummer fyra. Tommy, intervju 24 april 2020.
med en negativ ton ”att de nationella proven styr för mycket”.74 Tommy deltar likt Leif på ämneskonferenser i samhällskunskap med flera av
kommunens lärare i vilket de tar upp frågor som berör likvärdig bedömning. Tommy säger följande om sambedömning: ”Det är alltid bra att bra att kolla med en kollega om man är osäker”.75 Tommy förklarar att han tillsammans med sina ämneskollegor använder sig av sambedömning tillsammans på skolan och att samhällskunskapslärarna på skolan tillsammans utformar gemensamma prov.
Det märks att Elisabeth tycker att frågor om tolkningsutrymme och
likvärdighet är intresseväckande, hon säger följande: ”Ja det som jag direkt tänker på är formuleringen i kunskapskraven där det står att eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer, vilket kan vara väldigt svårt att förklara för eleverna vad grundläggande innebär men det är även lite luddigt för mig”.76 Vidare förklarar hon följande: ”Jag har alltid tolkningsrätten vad jag anser vara exempelvis grundläggande kunskaper men är man osäker så frågar man en kollega”.77 Hon förklarar även att hon likt Leif och Tommy att hon är med i ämneskonferenser vilka är gemensamma för samhällskunskapslärarna, där de lyfter frågor som berör likvärdig bedömning i ämnet. Vidare förklarar hon likt tidigare lärare att hon
samarbetar kollegialt på skolan med bedömning och planering. Elisabeth gör som andra lärare och använder sig av gamla nationella prov och
bedömningsmatriser för att stärka likvärdigheten i bedömningen. De nationella proven rättar hon inte själv, detta görs likt vad andra lärare
beskriver tillsammans med andra lärare i SO ämnena i kommunen. Elisabeth förklarar likt Sofia att hon tar hjälp av kommentarmaterialet.
74 Lärare nummer fyra. Tommy, intervju 24 april 2020.
75 Lärare nummer fyra. Tommy, intervju 24 april 2020.
76 Lärare nummer fem. Elisabeth, intervju 24 april 2020.
När intervjun med Sara går in i det andra temat där hon får frågor om likvärdig bedömning och om lärares tolkningsföreträde blir hon uppenbart intresserad. Hon säger följande: ”Det finns bedömningar hela tiden, det är en process där elevernas olika kunskaper testas på olika kunskapskrav och det är min uppgift att bedöma dessa”.78 Hon förklarar följande: ”Eleverna är
otroligt utsatta för lärarens bedömning av dem, vilket kräver att betygen sätts på rättssäkra grunder”.79 Vidare fortsätter Sara prata om tolkningsföreträdet där hon säger: ”Kunskapskravens svårtydighet gör att vissa lärare säkert tolkar elevers prestationer vilka ligger på gränsen mellan F och E extra för att slippa allt extraarbete betyget F innebär”.80 Hon lyfter sambedömning som ett verktyg vilket hon tillsammans med andra ämneslärare använder för att uppnå en mer likvärdig bedömning. Sara förklarar liknande som andra lärare med betoning att samarbete tolkningsföreträdet möjliggör att läraren väljer hur mycket tid varje ämnesdel får i undervisningen.
Sara förklarar att det är svårt att tolka skillnader mellan elevers svar utan kollegor och säger följande: ”Att vi brukar läsa varandras uppgifter och prov innan eleverna genomför dem”.81 Ibland finns det svårigheter med
sambedömning vilket hon förklarar: ”Det ska finnas en tid under arbetsdagen då vi kollegor ska kunna samlas för att kontrollera varandras tolkningar, särskilt nu när jag arbetar hemifrån under Corona”.82 Efter samtalet om sambedömning säger Sara något intressant vilket hon menar påverkar
lärarens tolkningsutrymme och tolkningsföreträde och varför sambedömning behövs: ”Elever vilka läser naturvetenskapliga programmet har ofta mer utförliga svar på exempelvis en provfråga vilket kan göra att deras provsvar
78 Lärare nummer sex. Sara, intervju 8 maj 2020.
79 Lärare nummer sex. Sara, intervju 8 maj 2020.
80 Lärare nummer sex. Sara, intervju 8 maj 2020.
81 Lärare nummer sex. Sara, intervju 8 maj 2020.
kanske i snitt landar på ett C och om samma svar skulle skrivas i en yrkesförberedande klass skulle detta svar kanske tolkas mer gynnsamts av vissa lärare”.83 Hon förklarar att det finns en problematik med det subjektiva tolkandet men är noga att påpeka att skolverkets kommentarmaterial till ämnesplanen är ett verktyg för att hjälpa lärarens tolkningar och stärka den likvärdiga bedömningen. Därefter tillägger hon att det är enklare att tolka elevernas prestationer i den nya ämnesplanen för samhällskunskap än dess föregångare.
När Lena får första frågan om lärares tolkningsföreträde och vad hon tycker om tolkningsutrymmets i kunskapskraven för samhällskunskap, svarar hon direkt: ”Det finns ett tolkningsutrymme och formuleringar som exempelvis översiktligt redogöra för samhället organisationer på E-nivå och utförligt redogöra för samhällets organisationer gör det svårt att tolka skillnader mellan en översiktlig och utförlig redogörelse”.84
Vidare förklarar Lena att det finns ett utmärkande fokus på förmågor i kunskapskraven. Hon förklarar sina tankar angående att det finns flera faktorer som påverkar likvärdigheten i skolorna och den likvärdiga
bedömningen. ”Det beror mycket på kompetens och erfarenhet olika delar av landet har annorlunda förutsättningar och utmaningar”.85 Lena förklarar att hon tillsammans med sina kollegor har fått kompetensutveckling av
Skolverket i hur den nuvarande ämnesplanen i samhällskunskap ska tolkas, vilket hon menar underlättat ganska mycket. Hon förklarar: ”Det var i början svårt att sätta betygen D och B men efter kompetensutbildningen fick vi mer tydlighet hur dessa betyg skulle fastställas”.86 Vidare förklarar hon att det
83 Lärare nummer sex. Sara, intervju 8 maj 2020.
84 Lärare nummer sju. Lena, intervju 9 maj 2020.
85 Lärare nummer sju. Lena, intervju 9 maj 2020.
finns många fördelar med tolkningsföreträdet: ”Det hjälper mig att enkelt möta elevernas olika förutsättningar att presentera kunskap”.87 Likt flera andra lärare beskriver Lena att hon skolverkets kommentarer till
ämnesplanerna som ett stöd för en likvärdig bedömning av eleverna. Vidare beskriver Lena att hon på ett liknande sätt som flera andra av de intervjuade lärarna använder sambedömning och kollegialt samarbete. Vidare tar hon upp tidsaspekten vilken hon också menar försvårar hennes arbete med sambedömning av examinationsuppgifter.