Det finns begränsad forskning kring barn med ADHDs upplevelse av mötet med vården. För en djupare förståelse av deras upplevelser behövs fler studier gjorda ur ett barnperspektiv och därmed på barn. Vidare tänker författarna att det kunde vara givande med en kontrollstudie. En kontrollstudie där man jämför ett anpassat möte med ett icke anpassat möte med dessa barn för att se hur barnens upplevelser av vårdtillfället påverkas. Forskning finns kring mötet med vården baserat på föräldrars och/eller sjuksköterskans upplevelser men ej ur ett barnperspektiv, därmed

uppmuntrar författarna vidare forskning inom detta område.

8.3 Slutsatser

Syftet med föreliggande studie var att undersöka barns upplevelser av att leva med ADHD. Studien påvisar att barn med ADHD upplever svårigheter eftersom de har ett funktionshinder som gör att de inte kan uppfylla de förväntningar samhället har på dem. De problem som informanterna upplevde som barn var oförmåga att vara samlade, att de var motivationsstyrda, att de inte var enligt normen och att de mådde dåligt. Om allmänsjuksköterskan är medveten om deras begränsningar i att kunna sitta stilla och oförmåga att fokusera och använder deras motivation i en positiv bemärkelse skulle mötet kunna bli mer individanpassat. Genom sjuksköterskans medvetenhet om att dessa barn inte vill uppleva sig annorlunda och att de ofta mår dåligt kan denne bidra till att insatser och stöd ges. Sjuksköterskan får även en ökad förmåga att upptäcka odiagnostiserad ADHD hos barn och kan därmed ge råd som kan leda till vidare vårdkontakt för eventuell utredning. Detta hade då kunnat bidra till att barnets livskvalitet främjas.

9 REFERENSER

Ali, L., & Skärsäter, I. (2012). Att använda internet vid datainsamling. I M.

Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (uppl. 1., s. 251-265). Studentlitteratur.

Almer, G. M., & Mandel Sneum, M. (2012). ADHD hos barn och vuxna.

Studentlitteratur.

Andersson, L. (2021) ADHD-livet [Podd]. Spotify.

https://open.spotify.com/show/741nGF11Dkm6XFyc5n9JAZ?si=db4c2b62400840e 5

Bartlett, R., Rowe, T.S., & Shattell, M.M. (2010). Perspectives of college students on their childhood ADHD. MCN: The American Journal of Maternal Child Nursing, 35(4), 226–231. https://doi.org/10.1097/NMC.0b013e3181de3bb3

Benderix, Y. (2015). Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I I.

Hallström & T. Lindberg (Red.), Pediatrisk omvårdnad (2 uppl., s. 338-344). Liber.

Brown, T. E. (2016). Ett nytt sätt att se på ADHD hos barn och vuxna.

Studentlitteratur.

Bunford, N., Evans, S.W., & Wymbs, F. (2015). ADHD and Emotion Dysregulation Among Children and Adolescents. Clin Child Fam Psychol, 18(3), 185-217.

https://doi.org/10.1007/s10567-015-0187-5

Chou, P.H., Lin, C.C., Lin, C.H., Loh, E.W., Chan, C.H., & Lan, T.H. (2013).

Prevalence of allergic rhinitis in patients with attention-deficit/hyperactivity disorder: a population-based study. Eur Child Adolesc Psychiatry, 22, 301–307.

https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1007/s00787-012-0369-3

Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Natur

& Kultur.

Danckaerts, M., Sonuga-Barke, J. S. E., Banaschewski, T., Buitelaar, J., Döpfner, M., Hollis, C., Santosh, P., Rothenberg, A., Sergeant, J., Steinhausen, H.-C., Taylor, E., Zuddas, A., & Coghill, D. (2010). The quality of life of children with attention deficit/hyperactivity disorder: a systematic review. European Child & Adolescent Psychiatry, 19, 83-105. https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1007/s00787-009-0046-3

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna (4 uppl.). Studentlitteratur.

volum

Dvorsky, M. R., & Langberg, J. M. (2016). A review of factors that promote resilience in youth with ADHD and ADHD symptoms. Clinical Child and Family Psychology Review, 19(4), 368-391. http://dx.doi.org/10.1007/s10567-016-0216-z

Eccleston, L., Williams, J., Knowles, S., & Soulsby, L. (2019). Adolescent

experiences of living with a diagnosis of ADHD: a systematic review and thematic synthesis, Emotional and Behavioural Difficulties, 24(2), 119-135, DOI:

10.1080/13632752.2019.1582762

Ekebergh, M. (2015). Vårdande. I M. Arman, K. Dahlberg & M. Ekebergh (Red.), Teoretiska grunder för vårdande (s. 121-143). Liber

Elkins, I.J., Saunders, G.R.B., Malone, S.M., Keyes, M.A., McGue, M., & Iacono, W.G. (2018). Associations between childhood ADHD, gender, and adolescent alcohol and marijuana involvement: A causally informative design. Drug and Alcohol Dependence, 184, 33-41.

https://doi.org/10.1016/j.drugalcdep.2017.11.011

Enskär, K., & Golsäter, M. (2019). Från barndom till ungdom. I F. Friberg & J.

Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt (3 uppl., s.

147-175). Studentlitteratur.

Gradin, A., & Hillbom, S. (2015). Att möta barn med ADHD och deras föräldrar i omvårdnaden - Intervjustudie av sjuksköterskor. [Examensarbete, Umeå

universitet]. DiVA: Digitala Vetenskapliga Arkivet.

http://www.diva- portal.se/smash/get/diva2:823801/FULLTEXT01.pdf?fbclid=IwAR11uPWbO-gywnHQRIwN-tHvi1qq7oEr8GrG5CjWES9pzk-oG4O8Z4tJwqM

Henricson, M., & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig

teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (1 uppl., s. 129-138).

Studentlitteratur.

Holden, S.E., Jenkins-Jones, S., Poole, C.D. Morgan, C.L., Coghill, D. & Currie, C.J. (2013). The prevalence and incidence, resource use and financial costs of treating people with attention deficit/hyperactivity disorder (ADHD) in the United Kingdom (1998 to 2010). Child Adolesc Psychiatry Ment Health, 7(34)

https://doi.org/10.1186/1753-2000-7-34

Häger, B. (2021). Intervjuteknik: En handbok (3:e uppl.). Morfem.

James, A., Lai, F.H., & Dahl, C. (2004). Attention deficit hyperactivity disorder and suicide: a review of possible associations. Acta Psychiatr Scand, 110(6), 408-15. doi: 10.1111/j.1600-0447.2004.00384.x.

Jameson, N. D., Sheppard, B. K., Lateef, T. M., Vande Voort, J. L., He, J.-P., &

Merikangas, K. R. (2016). Medical Comorbidity of Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder in US Adolescents. Journal of Child Neurology, 31(11), 1282–1289.

https://doi.org/10.1177/0883073816653782

Jones, S., & Hesse, M. (2017). Adolescents with ADHD: Experiences of having an ADHD diagnosis and negotiations of self-image and identity. Journal of attention disorders, 22(1) 92-102.

https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1177%2F1087054714522513

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: För studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Natur & Kultur.

Laugesen, B., Lauritsen, M. B., Jørgensen, R., Sørensen, E. E., Rasmussen, P., &

Grønkjær, M. (2020). The Complexities of Everyday Life and Healthcare

Utilization in Danish Children With ADHD: A Mixed Methods Study. Journal of Pediatric Nursing, 52, e33–e41. https://doi.org/10.1016/j.pedn.2020.01.003

Lin, Y.T., Chen, Y.C., Gau, S.S.F., Yeh, T.H., Fan, H.Y., Hwang, Y.Y., & Leo Lee, Y. (2016). Associations between allergic diseases and attention deficit

hyperactivity/oppositional defiant disorders in children. Pediatric research, 80(4) 480-485. https://doi.org/10.1038/pr.2016.111

Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M.

Granskär, & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (2 uppl., s. 187- 199). Studentlitteratur

Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I M.

Granskär, & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (3 uppl., s. 219- 234). Studentlitteratur.

Morsink, S., Sonuga-Barke, E., Van der Oord, S., Van Dessel, J., Lemiere, J., &

Danckaerts, M. (2021). Task-related motivation and academic achievement in children and adolescents with ADHD. Eur Child Adolesc Psychiatry, 30, 131–141.

https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1007/s00787-020-01494-8

Murphy, H., & Murphy, E. K. (2006). Comparing quality of life using the world health

organization quality of life measure (WHOQOL-100) in a clinical and non-clinical sample:

Exploring the role of self-esteem, self-efficacy and social functioning. Journal of Mental

Health, 15(3), 289-300. doi:http://dx.doi.org/10.1080/09638230600700771

Pan, P.-Y., & Yeh, C.-B. (2017). Impact of depressive/anxiety symptoms on the quality of life of adolescents with ADHD: a community-based 1-year prospective follow-up study. European Child & Adolescent Psychiatry, 26(6), 659–667.

https://doi.org/10.1007/s00787-016-0929-z

Peasgood, T., Bhardwaj, A., Biggs, K., Brazier, J.E., Coghill, D., Cooper, C.L., Daley, D., De Silva, C., Harpin, V., Hodgkins, P., Nadkarni, A., Setyawan, J., &

Sonuga-Barke, E.J. (2016). The impact of ADHD on the health and well-being of ADHD children and their siblings. Eur Child Adolesc Psychiatry, 25, 1217–1231.

https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1007/s00787-016-0841-6

Plummer, M., & Molzahn, A. (2009). Quality of life in Contemporary Nursing Theory. Nursing Science Quarterly, 22(2), 134-140.

https://doi.org/10.1177/0894318409332807

Rex, M. (2019). Neuropsykiatriska tillstånd. I I. Skärsäter, & L. Wiklund, Gustin (Red.), Omvårdnad vid psykisk ohälsa - på grundnivå (3 uppl., s. 199-207).

Studentlitteratur.

Ringer, N. (2019). Living with ADHD: A meta-synthesis review of qualitative research on children`s experiences and understanding of their ADHD. International journal of disability, development and education, 67(2) 208-224.

https://doi.org/10.1080/1034912X.2019.1596226

Rocco, I., Bonati, M., Corso, B., & Minicuci, N. (2021). Quality of life improvement in children with attention-deficit hyperactivity disorder reduces family´s strain: A structural equation model approach. Childs: Care, Health &

Development, 47 (5) 667-674. http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1111/cch.12874

Rosberg, S. (2012). Fenomenologi. I M. Granskär, & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (2 uppl., s. 109-130).

Studentlitteratur.

Sandman, L., & Kjellström, S. (2018). Etikboken: Etik för vårdande yrken (2 uppl.).

Studentlitteratur.

Segesten, K. (2017). Användbara texter. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:

Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3 uppl., s. 49-58).

Studentlitteratur.

Shattell, M.M., Bartlett, R., & Rowe, T. (2008). “I have always felt different”: the experience of attention-deficit/hyperactivity disorder in childhood. Journal of Pediatric Nursing, 23(1), 49–57. https://doi.org/10.1016/j.pedn.2007.07.010

Skalski, S., Pochwatko, G., & Balas, R. (2021). Impact of Motivation on Selected Aspects of Attention in Children with ADHD. Child Psychiatry & Human Development, 52, 586–595. https://doi.org/10.1007/s10578-020-01042-0

Socialstyrelsen. (2020). Stöd till barn och unga med funktionsnedsättning: Handbok för handläggning och utförande av LSS-insatser. Socialstyrelsen.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/handbocker/2020-10-7018.pdf

Statistiska centralbyrån (SCB). (2020-10-07). Barn med funktionsnedsättningar, 2018-2019, tabeller (xlsx). SCB.se

https://www.scb.se/contentassets/8ac2410ff38c418ea88695349a70ff22/tabeller_bar n-med-funktionsnedsattn_2018-2019.xlsx

Svensson, J. (2018-2020). ADHD-Podden [Podd]. Spotify.

https://open.spotify.com/show/4lgJxykNORyEaTnbledvL2?si=b2516df747b64c1b

Thernlund, G. (2013). ADHD hos barn och ungdom. I G. Thernlund (Red.), ADHD och autismspektrum i ett livsperspektiv: En klinisk introduktion till

utvecklingsrelaterade kognitiva funktionsproblem (s. 81-92). Studentlitteratur.

Unicef. (u.å). Barnkonventionen. Unicef.se. https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#hela-texten

Walker-Noak, L., Corkum, P., Elik, N., & Fearon, I. (2013). Youth perceptions of attention-deficit/hyperactivity disorder and barriers to treatment. Canadian journal of school psychology, 28(2), 193-218.

https://doi-org.proxy.lnu.se/10.1177/0829573513491232

Willman, A. (2014). Hälsa och välbefinnande. I A.-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa (2 uppl., s. 37-52). Studentlitteratur.

World Medical Association. (9 Juli, 2018). WMA DECLARATION OF HELSINKI –

ETHICAL PRINCIPLES FOR MEDICAL RESEARCH INVOLVING HUMAN SUBJECTS. WMA.net https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/

Wärnå-Furu, C. (2017). Hälsa. I L. Wiklund, Gustin, & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (2 uppl., s. 157- 171).

Studentlitteratur.

Xia, W., Shen, L., & Zhang, J. (2015). Comorbid anxiety and depression in school-aged children with attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) and self-reported symptoms of ADHD, anxiety, and depression among parents of school-aged children with and without ADHD. Shanghai Archives of Psychiatry, 27(6), 356-367. DOI: 10.11919/j.issn.1002-0829.215115

Bilaga 1: Informanterna

Tabell 3: Redovisar information kring informanterna och de valda poddavsnitt

Poddavsnitt Kön Ålder vid satt diagnos

Antal ME

Datum vid inspelning av avsnitt

1 Kvinna 43 år 9 ME 8 augusti 2018

2 Man 30 års åldern 1 ME 13 februari 2019

3 Man 18 år 30 ME 2 mars 2019

4 Kvinna 42 år 2 ME 29 maj 2019

5 Man 24 år 12 ME 25 juli 2018

6 Kvinna 16-17 år 18 ME 16 maj 2021

7 Kvinna 40 års åldern 15 ME 13 juni 2019

8 Man 30 år 10 ME 2 maj 2021

9 Man 34 år 8 ME 14 november 2020

I dokument Det har ju alltid varit full fart och kanske inte fokus på det jag ska göra Upplevelsen av att leva med ADHD som barn (sidor 26-34)

relaterade dokument