Verksammas tillgång till resurser för både diagnostiserade barn men även de utan verkar enligt våra resultat hänga på hur rektorer väljer att fördela sina resurser. Det hade därför varit intressant i framtida studier att undersöka huruvida verksamma utifrån de olika leden i organisationen ser på deras
förutsättningar i arbetet med barn i behov av särskilt stöd, samt hur resurserna fördelas. Utifrån detta kan frågeställningar formuleras på följande vis:
- Hur ser fördelningen av det särskilda stödet ut hos politikerna i formuleringsarenan?
- Vilken inblick har politikerna i pedagogers förutsättningar?
- Finns en delad bild av pedagogers förutsättningar att tillgodose alla barn, utifrån de olika nivåerna i ett organisatoriskt perspektiv?
37
Referenser
Almqvist, L., Sjöman, M., Golsäter, M. & Granlund, M. (2018). Special support for behavior difficulties and engagement in swedish preschools. Frontiers in Education, (3), ss. 1-14.
doi: 10.3389/feduc.2018.00035.
Björck-Åkesson, E. (2014). Specialpedagogik i förskolan. I Sandberg, A. (Red.). Med sikte på̊ förskolan - barn i behov av stöd. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur, ss. 23-44.
Björklund, E. (2008). Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet.
Brodin,
Carlsson, R. & Bagga-Gupta, S. (2006). “Verktyg och lådor.” En studie om språkfokuserade aktiviteter för minoriteter på̊ förskolearenor. Nordisk Pedagogik, 26(3), ss. 193–211.
Eriksson, A. (2014). Barns delaktighet i förskolan. I Sandberg, A. (Red.). Med sikte på̊ förskolan - barn i behov av stöd. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur, ss. 215-230.
Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ss. 34-54.
Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) Handbok i kvalitativ analys. 2.uppl. Stockholm: Liber, ss. 16-43.
Gjems, L. (2011). Barn samtalar sig till kunskap. Lund: Studentlitteratur.
Hjalmarsson, M. (2014). Enkäter till förskollärare. I Löfdahl, A., Franzén, K. & Hjalmarsson, M.
Förskollärarens metod- och vetenskapsteori. Stockholm: Liber, ss. 157- 165.
Irisdotter, S., Paulin, A. & Grönlien Zetterqvist, K. (2016). Etik i professionellt lärarskap. 2. uppl. Malmö:
Gleerups utbildning.
Kultti, A. (2014). Flerspråkiga barns villkor i förskolan: lärande av och på̊ ett andra språk. Stockholm: Liber.
Lillvist, A. (2010). Observations of social competence of children in need of special support based on traditional disability categories versus a functional approach. Early Child Development and Care, (9), ss. 1129-1142. doi:
10.1080/03004430902830297.
Lillvist, A. (2014). Social kompetens och barn i behov av särskilt stöd. I Sandberg, A. (Red.). Med sikte på förskolan - barn i behov av stöd. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur, ss. 195- 214.
Lillvist, A. & Granlund, M. (2010). Preschool children in need of special support: prevalence of traditional disability categories and functional difficulties. Acta Paediatrica, (1), ss. 131-134.
doi: 10.1111/j.1651-2227.2009.01494.x.
Lindqvist, G. (2001). Förord. I Vygotskij, L. S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Lpfö 18 (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.
Löfdahl, A. (2014). God forskningssed- regelverk och etiska förhållningssätt. I Löfdahl, A., Franzén, K. &
Hjalmarsson, M. Förskollärarens metod- och vetenskapsteori. Stockholm: Liber, ss. 32-44.
Nilsson, L. & Wiedel, D O. (2018). Forskning i samverkan Att vara nära men se med nya ögon. Utbildning och Lärande / Education and Learning. 12(1), ss. 87–101.
38
Palla, L. (2018). Individcentrerad prestation och måluppfyllelse i förskolan? : När åtgärdsprogram blir examinerande dokument och verktyg i specialpedagogiska processer. Pedagogisk forskning i Sverige. 23(1-2), ss. 89-106.
Palla, L. (2016). Åtgärdsprogram i förskolan? : Specialpedagogers motstånd och alternativ. Socialmedicinsk tidskrift. 93(2), ss. 190-198.
Palla, L. (2011). Med blicken på barnet om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik. Diss. Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen.
Pripp, O. (2011). Reflektion och etik. I Kaijser, L. & Öhlander, M. (red.) Etnologiskt fältarbete. 2.uppl. Lund:
Studentlitteratur, ss. 65-84.
Renblad, K. & Brodin, J. (2014). Behövs specialpedagoger i förskolan?. Socialmedicinsk Tidskrift. 91(4), ss.
384–390.
Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ss. 220-236.
Sandberg, A., Lillvist, A., Eriksson, L., Björck-Åkesson, E. & Granlund, M. (2010). “Special Support” in Preschools in Sweden: Preschool staff’s definition of the construct. International journal of disability, development and education. 57(1), ss. 43-57. doi: 10.1080/10349120903537830.
Sandberg, A. & Norling, M. (2014). Pedagogiskt stöd och pedagogiska metoder. I Sandberg, A. (Red.). Med sikte på förskolan - barn i behov av stöd. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur, ss. 45-62.
Skolverket (2019). Statistik om barn och personal i förskolan.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/arkiverade-statistiknyheter/statistik/2019-04-09-statistik-om-
barn-och-personal-i-forskolan?fbclid=IwAR0IaQI50SIIZfcRsgVKAJXcjzJ_3x_CgPrIHIyLNTcE4nJPAJxq3oyZGbM [2020-05-11]
Skolinspektionen (2017). Förskolans arbete med barn i behov av särskilt stöd. Stockholm: Skolinspektionen.
Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ss. 208-219.
Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ss. 208-219.
Svensson, P. & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber, ss. 17-33.
Säljö, R. (2015). Lärande - en introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups.
SFS 2018:1303. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Thornberg, R. & Fejes, A. (2015). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) Handbok i kvalitativ analys. 2.uppl. Stockholm: Liber, ss. 258-278.
United Nations (1959). Article 3: the best interests of the child. Convention on the Rights of the Child. Geneva:
United Nations Committee on the Rights of the Child.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
von Ahlefeld Nisser, D. (2014). Specialpedagogers och speciallärares olika roller och uppdrag skilda föreställningar möts och möter en pedagogisk praktik. Nordic Studies in Education. 34(4), ss. 246–264.
39
Warnling Conradson, W., Sandström, L. & Ahlenius, H. (2018). Lärare & elev: rättsliga aspekter och etiska dilemman. 2. uppl., Stockholm: Norstedts juridik.
Öhman, M. (2016). Samspelsbar och samtalsklar. Stockholm: Liber.
40
Bilagor
Bilaga 1 – Följebrev
Hej!
Vi läser sista terminen på förskollärarprogrammet på Stockholms universitet. Sista terminen arbetar vi med självständigt arbete, även kallad C-uppsats. Detta innebär att vi utifrån en frågeställning kommer att göra ett mindre forskningsarbete. Vi har valt att fördjupa oss i hur verksamma inom förskolans verksamhet upplever sina möjligheter att tillgodose alla barns olika behov inom förskolan. Vårt intresse ligger specifikt i om och hur barn som är i behov av särskilt stöd får det stödet inom förskolan.
Med barn i behov av särskilt stöd menar vi utifrån vår forskningsfråga barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning men även barn i behov av särskilt stöd som ännu inte diagnostiserats. Vi är tacksamma om ni kan ta er tid att svara på enkäten då era svar kan ge oss unik och värdefull information till vårt självständiga arbete. Ju fler som svarar desto bättre kan vår uppsats bli!
Era svar kommer att redovisas anonymt, förskolans namn kommer inte att redovisas i studien, inte heller någon slags information som skulle kunna knyta läsaren till en specifik förskola eller person.
Svaren kommer att utgöra en viktig del i vår uppsats vilket innebär att svaren från enkäterna kommer att analyseras och redovisas i vårt arbete. Uppsatsen kommer att publiceras så att lärare och andra studenter kan ta del av den och skulle ni som medverkat i vårt forskningsarbete vara intresserade av att läsa den skickar vi den gärna till er!
Genom att svara på enkäten ger ni samtycke till att era svar kommer att användas i vårt självständiga arbete.
Har ni frågor om arbetet eller om någon av frågorna är otydliga kan ni höra av er till oss.
Enkäten består av 15 frågor och tar ungefär 20 min att svara på.
Svara gärna så snart ni kan, men senast 15 maj så vi hinner bearbeta era svar.
Tack på förhand!
Anna Damström Gereben, Malin Ervasti,
Handledare: Fredrik Lilja,
41
Bilaga 2 – Enkätfrågor
1. Hur många år har du arbetat i barngrupp? 1-3 år ( ) 3-6år ( ) 6 år> ( )
2. Hur många barn per pedagog har ni på din avdelning? 3-5st ( ) 5-7st ( ) 7st eller fler ( )
3. Vilken ålder på barnen är det på din avdelning?
4. Hur stor andel utbildad personal (barnskötare och förskollärare) arbetar på din avdelning? Hälften eller färre ( ) Hälften eller fler ( )
5. Har ni tillgång till specialpedagog när behovet finns? Ja ( ) Nej ( )
6. Jag anser mig ha tillräckliga resurser för att tillgodose alla barns olika behov i min grupp. Ja ( ) Nej ( )
7. Om svaret var nej på föregående fråga, beskriv gärna vad som fattas/vad du behöver i din yrkesprofession för att kunna tillgodose alla barns olika behov i din barngrupp.
8. Hur tolkar du detta citat från läroplanen; “Förskolan ska särskilt uppmärksamma barn som av olika anledningar behöver mer ledning och stimulans eller särskilt stöd” ? 9. Hur identifierar ni i arbetslaget de barn som är i behov av särskilt stöd?
10. Har ni gemensam syn på vilka barn som ni anser är i behov av stöd i arbetslaget? Ja/nej hur då?
11. Hur ser processen ut efter identifieringen?
12. Vad för stöd använder ni?
13. Har det gjorts ändringar i verksamhetens struktur, den fysiska miljön och ert arbetssätt i arbetet med barn i behov av särskilt stöd? Ge gärna exempel.
14. Upplever ni att det är skillnad på om barnet har en fastställd diagnos eller
funktionsvariation respektive ingen diagnos i fördelningen av stödet? Om ja, vilka skillnader?
15. Har ni tillräckligt med tid för att analysera, dokumentera och följa upp barns stödbehov? Om nej- hur gör ni då? Om ja- hur gör ni då?
16. Vilken kommun/stadsdel jobbar du i?
Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm
Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se