• No results found

Efter genomförd studie anser vi att det finns områden som det går att fördjupa sig inom ytterligare. I denna uppsats har vi undersökt hur förskollärares erfarenheter och upplevelser kring fenomenet barn i behov av särskilt stöd ser ut. Vi har sett att samtliga förskollärare uttrycker att det finns en brist på kunskap i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Vidare forskning inom fenomenet skulle därför kunna vara att undersöka vilka kurser och utbildningar som förskollärare idag har tillgång till som fokuserar på barn i behov av särskilt stöd. Detta tror vi skulle vara intressant att undersöka eftersom man då får en helhetsbild av de utbildningar som finns samt vad man skulle kunna komplettera med.

Vi har i studien förstått att det är av stor vikt att arbetet med barn i behov av särskilt stöd alltid ska ske i samråd med föräldrarna. Förskollärarna uttrycker att det inte alltid är lätt att få föräldrarna med sig i det arbetet. En vidare forskning skulle utifrån ovanstående resonemang kunna vara att undersöka hur samtalen med föräldrar går till när man som förskollärare anser att deras barn är i behov av särskilt stöd. Tillgången till handledning från specialpedagog har i studien sett olika ut. Inom vissa förskolor har tillgången varit mer lättillgänglig, medans tillgängligheten inom andra förskolor varit mer begränsad. Det skulle därför vara intressant att forska vidare inom detta genom att undersöka hur tillgången på handledning från specialpedagoger skiljer sig mellan olika organisationsformer, såsom privata och kommunala förskolor.

36

Referenser

Akalin, Selma, Demir, Seyda, Sucuoglu, Bülbin, Bakkaloglu, Hatice & Iscen, Fadime. (2014). The Needs of Inclusive Preschool Teachers about Inclusive Practices. Eurasian Journal of Educational Research, (54), ss. 39-60.

Back, Christina & Berterö, Carina (2015). Interpretativ fenomenologisk analys. I Fejes, Andreas & Thornberg, Robert. (red.) Handbok i kvalitativ analys. 2. uppl. Stockholm: Liber, ss. 148-161.

Bengtsson, Jan (1999). En livsvärldsansats för pedagogisk forskning. I Bengtsson, Jan (red.) Med livsvärlden

som grund: bidrag till utvecklandet av en livsvärldsfenomenologisk ansats i pedagogisk forskning. Lund:

Studentlitteratur, ss. 9-50.

Björck-Åkesson, Eva (2014). Specialpedagogik i förskolan. I Anette, Sandberg (red.) Med sikte på förskolan –

barn i behov av stöd. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 23-41.

Brodin, Jane & Lindstrand, Peg (2010). Perspektiv på en förskola för alla. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Dolk, Klara (2013). Bångstyriga barn: makt, normer och delaktighet i förskolan. Diss. Stockholm: Stockholms universitet.

Emilsson, Inga-Lill (2014). Sandlådan med nya ögon. I Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (red.) Förskollärarens metod och vetenskapsteori. 1. uppl. Stockholm: Liber, ss. 81-91.

Eriksson-Zetterquist, Ulla & Ahrne, Göran (2015). Intervjuer. I Ahrne, Göran. & Svensson, Peter (red). Handbok

i kvalitativa metoder. 2. uppl. Malmö: Liber, ss. 34-54.

Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2015). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I Fejes, Andreas & Thornberg, Robert. (red.) Handbok i kvalitativ analys. 2. uppl. Stockholm: Liber, ss. 256-278.

Frölander, Eva (2005). Förskolepersonalens seende på socialt utsatta barn - en studie baserad på intervjuer med

pedagoger i förskolan och grundskolan om barn i behov av särskilt stöd (Rapport 2005:8). Sundsvall:

Kommunförbundet FoU Västernorrland. http://www.fouvasternorrland.se/sida30.html

Fägerborg, Eva (2011). Intervjuer. I Kaijser, Lars. & Öhlander, Magnus (red). Etnologiskt fältarbete. Lund: Studentlitteratur, ss. 85-112.

Lieber, Joan, Capell, Karen, Sandall, Susan R, Wolfberg, Pamela, Horn, Eva, & Beckman, Paula (1998). Inclusive Preschool Programs: Teachers’ Beliefs and Practices. Early Childhood Research Quarterly, 13(1), 87-105

Lillvist, Anne, & Granlund, Mats (2009). Preschool children in need of special support: prevalence of traditional disability categories and functional difficulties. Acta Paediatrica, 99(1), ss. 131-134. DOI:10.1111/j.1651- 2227.2009.01494.x

Lutz, Kristian (2009). Kategoriseringar av barn i förskoleåldern - styrning & administrativa processer. Diss. Malmö: Malmö högskola.

http://dspace.mah.se/bitstream/2043/7812/2/Inlaga%20PDF%20tryck.pdf

Löfdahl, Annica (2014). God forskningssed – regelverk och etiska förhållningssätt. I Löfdahl, Annica,

Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (red.) Förskollärarens metod och vetenskapsteori. 1. uppl. Stockholm: Liber, ss. 32-43.

Löfgren, Håkan (2014). Lärarberättelser från förskolan. I Löfdahl, Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (red.) Förskollärarens metod och vetenskapsteori. 1. uppl. Stockholm: Liber, ss. 144-156.

Nilholm, Claes (2005). Specialpedagogik. Vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk Forskning i

Sverige, 10(2), 124-138.

Nilholm, Claes, Almqvist, Lena, Göransson, Kerstin, & Lindqvist, Gunilla (2012). Is it possible to get away from disability-based classifications? An empirical investigation of the Swedish system. Scandinavian Journal

of Disability Research. 15(4), 379-391.

http://dx.doi.org/10.1080/15017419.2012.735201

Nöjd, Maria & Villanueva Gran, Tora (2010). Särskilt stöd på tveksam grund. Förskolan, 5 oktober. http://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2010/10/05/sarskilt-stod-pa-tveksam-grund

Purdue, Kerry (2009). Barriers to and Facilitators of Inclusion for Children with Disabilities in Early Childhood Education. Contemporary Issues in Early Childhood, 10(2), 133-143.

37 Renblad, Karin, & Brodin, Jane (2014). Behövs specialpedagoger i förskolan? Socialmedicinsk tidskrift, 91(4).

384-390.

Sandberg, Anette, Lillvist, Anne, Eriksson, Lilly, Björck-Åkesson, Eva. & Granlund, Mats (2010). “Special Support” in Preschools in Sweden: Preschool staff’s definition of the construct. International Journal of

Disability, Development and Education, 57(1), 43-57.

DOI: 10.1080/10349120903537830

Sandberg, Anette, & Norling, Martina (2014). Pedagogiskt stöd och pedagogiska metoder. I Anette, Sandberg (red.) Med sikte på förskolan – barn i behov av stöd. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. ss. 45-60.

SFS 1998:204. Personuppgiftslag. Stockholm: Justitiedepartementet L6. SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket (2005). Handikapp i skolan. Det offentliga skolväsendets möte med funktionshinder från folkskolan

till nutid. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2010). Läroplan för förskolan: Lpfö98 (rev. uppl). Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2015). Att planera för barn och elever med funktionsnedsättning. Stockholm: Skolverket. SOU 1972:26. Betänkandet avgivet av 1968 års barnstugeutredning. Stockholm: Socialdepartementet. SOU 1997:157. Att erövra omvärlden. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Skriftserie 2/2006. Stockholm: Svenska Unescorådet.

http://www.unesco.se/?infomat=salamanca-deklarationen

Svensson, Peter & Ahrne, Göran (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I Ahrne, Göran. & Svensson, Peter (red). Handbok i kvalitativa metoder. 2. uppl. Malmö: Liber, ss. 17-31.

Svensson, Peter (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I Ahrne, Göran. & Svensson, Peter (red). Handbok i

kvalitativa metoder. 2. uppl. Malmö: Liber, ss. 208-219.

Szklarski, Andrzej (2015). Fenomenologi. I Fejes, Andreas & Thornberg, Robert. (red.) Handbok i kvalitativ

analys. 2. uppl. Stockholm: Liber, ss. 131-147.

Thornton, Colleen & Underwood, Kathryn (2012). Conceptualisations of disability and inclusion: perspectives of educators of young children. Early years: an international research journal, 33(1), 59-73.

DOI:10.1080/09575146.2012.682975

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed (Rapportserie 1:2011). Stockholm: Vetenskapsrådet.

Willig, Carla (2013). Introducing qualitative research in psychology: adventures in theory and method. 3. edit. Buckingham: Open University Press.

38

Bilagor

Bilaga 1 – intervjufrågor

1. Hur ser din utbildningsbakgrund samt erfarenhet ut inom förskolans verksamhet?

2. Vad tänker du på när du hör begreppet “barn i behov av särskilt stöd”?

3. Hur avgör ni om ett barn är i behov av särskilt stöd?

4. Vilka barn anser du att det kan handla om? Ge exempel.

5. Hur tycker du att arbetet med barn i behov av särskilt stöd ska gå till och vad kan ett

särskilt stöd vara?Ge exempel på en situation där det har fungerat.

6. Anser du att det krävs särskilda kunskaper och verktyg för att arbeta med barn i behov

av särskilt stöd och vad kan det vara för något?

7. Upplever du att du har den kunskap som krävs för att arbeta med barn i behov av

särskilt stöd? Om inte vad önskar du att du hade mer kunskap om?

8. Upplever du att ni får kompetensutveckling inom det här ämnet kan du ge exempel på

vad det kan vara?

9. Har ni möjlighet att få stöd eller handledning utifrån, av exempelvis en specialpedagog

om det skulle behövas?

10. Har du upplevt situationer där du inte vetat hur du ska hantera ett barn som du anser

behöver extra stöd? Kan du ge ett konkret exempel? Hur kan man lösa en sådan

situation om man inte har de verktyg och de kunskaper som behövs?

11. I läroplanen för förskolan står det att

“verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra ska få detta stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt”

Vad får du för tankar när du hör det här citatet? Upplever du att det finns svårigheter när det

Related documents