Vidare forskning - En etnografisk studie om barns plats- (och identitets)skapande i förskolans

Studien är endast en inramning av barns plats- och identitetsskapande i förskolans utomhusmiljö. Därav kan det vara betydelsefullt att intervjua barn och vuxna för att få fatt i fler inramningar. Det kan exempelvis vara intressant att undersöka hur pedagoger resonerar gällande vilket utrymme barns plats- och identitetsskapande ges i förskolans utomhusmiljö samt hur de resonerar kring det material som erbjuds i den miljön. Det skulle även vara intressant att intervjua barn om hur de ser på platser, platsskapande och material i förskolans utomhusmiljö. Intervjuer och vidare observationer kan möjliggöra att studera barns identitetsskapande i relation till deras platsskapande på ett mer fördjupat sätt och utifrån ett genusperspektiv. Inte minst för att det möjliggör barns egna reflexivitet kring identitetsskapandet. Därtill kan det vara givande att utföra mer fördjupade studier, med fokus på det fysiska och sociala utrymmet för barns plats- och identitetsskapande i specifika delar av förskolans utomhusmiljö. En sådan studie kan exempelvis vara att undersöka det fysiska och sociala utrymmet för barns plats- och identitetsskapande i odlingshörnan under längre tid. Hur interagerar barn respektive pedagoger med odlingshörnan under olika årstider? Hur förändras platsskapandet i

odlingshörnan över tid? Vilka olika platser inryms i odlingshörnan? Vad händer med den pedagogiska utformningen av platsen när det inte är odlingssäsong?

Referenser

Aronsson, K. (1998). Identity-in-Interaction and Social Choreography. Research on Language and Social

Interaction, 31(1), ss. 75–89. http://doi.org/10.1207/s15327973rlsi3101_5

Aronsson, K. & Gottzén, L. (2011). Generational positions at a family dinner: food morality and social order.

Language in Society, 40(4), ss. 405–426. http://doi.org/10.1017/S0047404511000455

Boverket (2015). Gör plats för barn och unga!: En vägledning för planering, utformning och förvaltning av

skolans och förskolans utemiljö. Karlskrona: Boverket.

https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2015/gor-plats-for-barn-och-unga-bokversion.pdf

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. 3. uppl., Stockholm: Liber.

Cobb-Moore, C. (2008). Young children’s social organization of peer interaction. Diss. Queensland: Queensland University of Technology. https://eprints.qut.edu.au/18357/

Danby, S. (2009). Childhood and social interaction in everyday life: An epilogue. Journal of Pragmatics, 41(8), ss. 1596–1599. https://doi.org/10.1016/j.pragma.2008.06.015

Engdahl, K. (2014). Förskolegården: en pedagogisk miljö för barns möten, delaktighet och inflytande. Diss. Umeå: Umeå universitet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-86738

Eriksson Bergström, S. (2017). Rum, barn och pedagoger: om möjligheter och begränsningar för lek, kreativitet

och förhandlingar. Stockholm: Liber.

Form/Design Center (2019). LEK!: Design för lek i staden [katalog].

https://www.formdesigncenter.com/uploads/2019/11/fdc_lek_katalog_digital_low-res_4nov.pdf

Goffman, E. (1974). Frame Analysis: An Essay on the Organization of Experience. Cambridge, Massachusetts: Harvard University Press.

Goffman, E. (1979). Footing. Semiotica, 25(1-2), ss. 1–30. https://doi.org/10.1515/semi.1979.25.1-2.1

Goffman, E. (1983). The Interaction Order. American Sociological Review, 48(1), ss. 1–17.

https://doi.org/10.2307/2095141

Goffman, E. (2014). Jaget och maskerna. En studie i vardagslivets dramatik. 6. uppl., Lund: Studentlitteratur. Goodwin, C. (2000). Action and embodiment within situated human interaction. Journal of Pragmatics, 32(10), ss. 1489–1522. https://doi.org/10.1016/S0378-2166(99)00096-X

Grahn, P., Mårtensson, F., Lindblad, B., Nilsson, P. & Ekman, A. (1997). Ute på̊ dagis: hur använder barn

daghemsgården?: utformningen av daghemsgården och dess betydelse för lek, motorik och koncentrationsförmåga. Alnarp: Movium.

Green, C. (2013). A Sense of Autonomy in Young Children’s Special Places. International Journal of Early

Childhood Environmental Education, 1(1), ss. 8–31. https://eric.ed.gov/?id=EJ1108047

Günther‐Hanssen, A. (2020). A swing and a child: how scientific phenomena can come to matter for preschool children’s emergent science identities. Cultural Studies of Science Education, 15 ss. 885–910.

https://doi.org/10.1007/s11422-020-09980-w

Halldén, G. (2007a). Inledning. I Halldén, G. (red.) Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson, ss. 9–24.

Halldén, G. (2007b). Barns plats och platser för barn. Platsens betydelse i en analys av barndomen. I Halldén, G. (red.) Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson, ss. 81–96.

Halldén, G. (2007c). En institutionaliserad barndom eller rum för relationer. I Halldén, G. (red.) Den moderna

barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson, ss. 164–173.

Harwood, D. & Collier, D. R. (2017). The matter of the stick: storying/(re)storying children’s literacies in the forest. Journal of Early Childhood Literacy, 17(3), ss. 336–352. http://doi.org/10.1177/1468798417712340

Lerstrup, I. & Refshauge Dahl, A. (2016). Characteristics of forest sites used by a Danish forest preschool.

Urban Forestry & Urban Greening, 20, ss. 387-396. http://doi.org/10.1016/j.ufug.2016.09.010

Lpfö 18 (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.

https://www.skolverket.se/getFile?file=4001

Markström, A-M. (2007). Hallen – en plats i skärningspunkten mellan privat och offentligt. I Halldén, G. (red.)

Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson, ss. 97–118.

Mårtensson, F. (2004). Landskapet i leken: en studie av utomhuslek på förskolegården. Diss. Alnarp: Sveriges lantbruksuniversitet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-279

Nordin-Hultman, E. (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber.

Olsson, L. M., Dahlberg, G. & Theorell, E. (2016). Discplacing identity – placing aesthetics: early childhood literacy in a globalized world. Discourse: Studies in the cultural politics of education, 37(5), ss. 717–738.

http://doi.org/10.1080/01596306.2015.1075711

Rasmussen, K. (2004). Places for children: children’s places. Childhood, 11(2), ss. 155-173.

http://doi.org/10.1177/0907568204043053

Roos, C. (2014). Att berätta om små barn – att göra en minietnografisk studie. I Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (red.) Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber, ss. 46–57.

Saar, T. & Löfdahl, A. (2014). Om perspektiv på barn, barndom, förskola. I Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (red.) Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber, ss. 22–31.

Smith, G. (1999). Introduction: interpreting Goffman’s sociological legacy. I Smith, G. (red.) Goffman and

Social Organization. Studies in a sociological legacy. New York: Routledge, ss. 1–18.

Strong-Wilson, T. & Ellis, J. (2007). Children and Place: Reggio Emilia’s Environment as Third Teacher.

Theory Into Practice, 46(1), ss. 40–47. https://doi.org/10.1080/00405840709336547

Tovey, H. (2007). Playing Outdoors. Spaces and Places, Risk and Challenge. Maidenhead: Open University Press.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf

Bilagor

Bilaga 1 Informations- och samtyckesbrev till pedagoger/personal

(Enligt BUVs Mall för informations- och samtyckesbrev)

Hej Pedagoger/Personal på Förskolan [namn uteslutet]!

Jag är student på Barn- och Ungdomsvetenskapliga Institutionen, avdelningen för förskollärarutbildning och förskoleforskning vid Stockholms universitet. Inom ramen för mitt sista och avslutande kurs på förskollärarutbildningen ska jag skriva ett examensarbete. Min studie kommer handla om hur barn skapar och

kommunicerar egna platser i förskolans utomhusmiljö. En förhoppning är att studien ska kunna hjälpa dig som pedagog/personal i förskolan att förstå betydelsen av barns platsskapande.

För att samla in material till arbetet skulle jag vilja närvara i förskolans

utomhusmiljö under tidsperioden 2020-11-16 – 2020-12-04. Vid dessa tillfällen vill jag observera barn och pedagoger på avstånd. Jag kommer att vara icke-deltagande och endast föra fältanteckningar. Självklart respekterar jag alla restriktioner gällande Covid-19 och kommer hela tiden att hålla mig på mer än 2 meters avstånd från barn och pedagoger.

Ett självständigt arbete är reglerat av regler om tystnadsplikt,

dataskyddsförordningen (GDPR) samt Vetenskapsrådets skrift om God Forskningssed. Detta innebär exempelvis att barnets, familjens, personalens och förskolans identitet inte får avslöjas och att fullständig konfidentialitet gäller. Allt insamlat material kommer därmed att avidentifieras och inga listor/register över personuppgifter kommer att upprättas. Det dokumenterade materialet får endast användas för min egen bearbetning och analys samt sammanställas i en uppsats. Materialet kommer att förstöras efter att uppsatsen är godkänd. Uppsatsen kommer att publiceras digitalt.

Med detta brev vill jag be om ert medgivande för er medverkande i studien. All medverkan är frivillig och kan när som helst avbrytas. Samtycker ni till studien så skriver ni under bifogad blankett. .

Önskar ni ytterligare information är ni välkomna att kontakta mig eller min handledare vid Stockholms universitet. .

Vänliga hälsningar, Anna Hjertqvist Mailadress: [uteslutet] Isabelle Letellier (handledare) Stockholms Universitet

Barn och Ungdomsvetenskapliga Institutionen 106 91 Stockholm

Mailadress: [uteslutet]

Förfrågan om samtycke till medverkan i studie. Återlämnas ifylld till platsansvarig förskollärare [namn uteslutet] innan den 2020-11-13. Om du/ni inte samtycker till medverkan är det bara att bortse från detta brev.

Jag MEDGER att jag deltar i studien.

Pedagogs/Personals namnunderskrift: ………..

Bilaga 2 Informations- och samtyckesbrev till vårdnadshavare

(Enligt BUVs Mall för informations- och samtyckesbrev)

Hej Vårdnadshavare på Förskolan [namn uteslutet]!

kommunicerar egna platser i förskolans utomhusmiljö. En förhoppning är att studien ska kunna hjälpa pedagoger att förstå betydelsen av barns platsskapande. För att samla in material till arbetet skulle jag vilja närvara i förskolans

Ett självständigt arbete är reglerat av regler om tystnadsplikt,

Med detta brev vill jag be om ert medgivande för ert barns medverkande i studien. All medverkan är frivillig och kan när som helst avbrytas. Samtycker ni till studien så skriver ni under bifogad blankett. Om ni accepterar kommer barnen också att bli informerade om arbetet och får möjlighet att besluta om sitt eget deltagande. En förutsättning för barnens medverkan är att ni samtycker till studien. Om ni tackar ja till medverkan, men barnen säger nej så kommer barnens beslut att respekteras. . Önskar ni ytterligare information är ni välkomna att kontakta mig eller min handledare vid Stockholms universitet.

Vänliga hälsningar, Anna Hjertqvist Mailadress: [uteslutet] Isabelle Letellier (handledare) Stockholms Universitet

Barn och Ungdomsvetenskapliga Institutionen 106 91 Stockholm

Mailadress: [uteslutet]

Förfrågan om samtycke till medverkan i studie. Återlämnas ifylld till förskollärare [namn uteslutet] innan den 2020-11-13. Om du/ni inte samtycker till medverkan är det bara att bortse från detta brev.

Jag/Vi MEDGER att mitt/vårt barn deltar i studien.

Barnets namn: ……… Vårdnadshavares namnunderskrift/er: ………

Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm

Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se

In document En etnografisk studie om barns plats- (och identitets)skapande i förskolans utomhusmiljö (Page 32-37)