Genusstudier är ett brett utforskat område som ofta berör förhållandet till etnicitet, klass, sexualitet och identitet. Det finns dock många olika syften med dessa studier vilket gör dem unika i sig. Denna studie utgick från en ung tjejs förfrågan om en plats att vara på. Under forskningsprocessens gång blev det tydligt att det fattas studier kring tjejers vistelse och behov av att vistas på fritids-/ungdomsgårdar. Eftersom detta uppenbarligen är mycket problematiskt i många Stockholmsförorter behövs mer studier kring detta, både i form av genusforskning och pedagogisk forskning. Det skulle exempelvis vara intressant att göra jämförande studier på fler fritids-/ungdomsgårdar för att se om det fanns likheter eller skillnader i resultaten. Det vore även intressant att studera de tjejer som valde att inte besöka ungdomsgårdar, samt studera hur situationen ser ut på fritids-/ungdomsgårdar i centrala Stockholm. Vidare vore det intressant att studera fritids-/ungdomsgårdar på andra större och mindre orter och hur flickor eller pojkar förhåller sig till dessa. Studieområdet kan således göras brett. Sådana studier är viktiga och av betydelse för barn och ungdomar då deras röster bör bli hörda, men även lyssnade till så att fritids-/ungdomsgårdars verksamhet utformas för just dem och ingen annan.
34
Referenser
Andersson, Å. (2003). Inte samma lika. Identifikationer hos tonårsflickor i en multietnisk stadsdel. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.
Ambjörnsson, F. (2005). I en klass för sig. Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer, Stockholms universitet.
Brewer, J.D. (2000). Ethnography. Buckingham: Open University Press. Butler, J. (2005). Könet brinner. Svenska utgåvan, Bokförlaget Natur och kultur.
Butler, J. (2007). Genustrubbel. Feminism och identitetens subversion. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB. Byrman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Bäckman, M. (2009). Svenskhet i marginalen – om en föreställd gemenskap. Tidskrift for kjønnsforskning. 33(04), 310-329.
Cameron, D. (2001). Working with Spoken Discourse. London: Sage Publications.
Lundström, C. (2010). Concrete Bodies. Latina Girls transgressing the Boundaries of Race and Gender in White Inner-city Stockholm. Gender, Place and Culture. A Journal of Feminist Geography, 17(2): 151-167.
Eckert, P. & McConnell-Ginet, S. (2003). Language and Gender. Cambridge: University Press.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Wängnerud, L. (2012). Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, Individ och marknad. Nordstedts Juridik, Stockholm, 2012
Gemzöe, L. (2003). Feminism. Stockholm: bilda Förlag
Hammersley, M. & Atkinson, P. (2007). Ethnography: principles in practice. (3d. ed.). Milton Park, Abingdon, Oxon: Routledge.
Halldén, Gunilla (2009) Barnperspektiv. Ett ideologiskt laddat begrepp och oprecist som analytiskt verktyg. Locus 3-4/09:4-20.
Hylland Eriksen, T. (2007). Etnicitet och nationalism, Nora: Bokförlaget Nya Doxa
Jonsson, R. (2007). Blatte betyder kompis. Om maskulinitet och språk i en högstadieskola, Stockholms universitet.
Kalman, H. (2007). Metod och etiska överväganden. Att baka en katedral – genusperspektiv i
avhandlingsskrivande. I L. Eskilsson & H. Kalman (Red), Genusvetenskapliga publikationer – Dokument 2. Umeå: Kvinnovetenskapligt forum, Umeå universitet.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Karlsson, Minganti, P. (2007). Muslima. Islamisk väckelse och unga muslimska kvinnors förhandlingar om genus i det samtida Sverige. Falun: Carlssons.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S. (2005). Kvalitativ metod – en introduktion. I S. Larsson, J. Lilja & K. Mannheimer (Red.), Forskningsmetoder i socialt arbete (ss. 91-128). Lund: Studentlitteratur.
Landry D. & MacLean G. (1996). The Spivak Reader. New York: Routledge
Lykke, N. (2003). Intersektionalitet – ett användbart för genusforskningen. Kvinnovetenskaplig tidskrift, 1, 47-56.
35
Mohanty, C. T. (2003). Under Western Eyes: Feminist Scholarship and Colonial Discourses, In R. Lewis & S. Mills (Eds.), Feminist Postcolonial Theory (pp. 49-74). Edinburgh: Edinburgh University Press Ltd.
Nieuwenhuys, O. (2013). Theorizing childhood(s): Why we need postcolonial perspectives. Childhood 20(1): 3-8. doi:10.1177/0907568212465534.
Rapley, T. (2011). Some pragmatics of data analysis. I D. Silverman (Red.). Qualitative research (3d. ed.). (pp 273-290). London: Sage publications Ltd.
Rysst, M. (2014). Friendship and gender identity among girls in a multicultural setting in Oslo. Childhood, 22(4), 490-505
Sircar, O. & Dutta, D. (2011). Beyond compassion: Children of sex workers in Kolkata’s Sonagachi. Childhood, 18(3), 333-348.
Smedler, A-C. & Drake, K. (2006). ”Identitet och kön”. I A. Frisén & P. Hwang (Red.) Ungdomar och identitet. (ss. 40-61) Stockholm: Natur och Kultur.
SOU 1996:3. (1996). Fritid i förändring. Om kön och fördelning av fritidsresurser. Stockholm: Civildepartementet.
Skeggs, B. (1999). Att bli respektabel: konstruktioner av klass och kön. Göteborg: Daidalos.
Spivak Chakravorty Gayatri (1994) “Can the Subaltern Speak?” in P. Williams & L.Chrisman (Eds.) Colonial Discourse and Post-Colonial Theory. A Reader. (pp. 66-112) England. Hertfordshire: Harvester Wheatsheaf. Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. (Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011). Hämtad 23, maj, 2016
från: http://konst.gu.se/digitalAssets/1372/1372748_god-forskningssed-2011.1.pdf.
Wenger, E. (1998). Communities of Practice. Learning, Meaning and Identity. Cambridge: Cambridge University Press.
Elektronisk
Aksoy, S. (2015, 19 mars) Nu ska tjejerna få bestämma på fritidsgården. Dagens Nyheter. Hämtad från:
http://www.dn.se/sthlm/nu-ska-tjejerna-fa-bestamma-pa-fritidsgarden/
Bernander, T. (2015, 24 november) Oro för stökiga killar – då stoppas tjejernas fritidsgård. Mitt i Tensta Rinkeby. Hämtad från: https://mitti.se/oro-for-stokiga-killar-da-stoppas-tjejernas-fritidsgard/
Ström, O. (2015, 3 juli) Jag behöver någonstans att vara, nu. Demokrati Stockholm. Hämtad från:
https://demokratisthlm.wordpress.com/2015/07/03/jag-behover-nagonstans-att-vara-nu/
Thornéus, E. (2016, 30 augusti) Tjejgården brann ned – skulle invigas idag. Aftonbladet. Hämtad från:
36
Bilaga 1 Intervjuguide
Plats
Berätta för mig om en plats som du känner dig hemma/trygg på? Varför denna plats? På vilket sätt? Berätta för mig om när du började gå hit till ungdomsgården?
Hur känner du dig här på ungdomsgården? Vad betyder fritidsgården för dig?
Vad får dig att gå hit?
Om jag frågar, ”vem tillhör ungdomsgården”, vad skulle du säga då och varför? Märker man vem som har mest inflytande (äger platsen) här på ungdomsgården? Hur?
Femininitet
Berätta hur du tycker att det är att vara tjej här i området?
Är en skillnad på att vara tjej här i jämförelse med andra delar av Stockholm? På vilket sätt? Hur? Känner du särskilda krav på dig som tjej? Vilka? Hur? Varifrån kommer kraven?
Skiljer det sig för hur man ska vara hemma, i skolan och på ungdomsgården? Berätta om vad du tycker om att sticka ut? T.ex. klädkoder etc.…
Vilken ”status” har någon som är annorlunda?
Vad får man göra eller vad får man inte göra som tjej? Hur tycker du att en tjej ska klä sig?
Vad tycker du om att umgås med tjejer som klär sig annorlunda än dig och dina vänner? Vad är vänskap för dig?
Vad tror du gör att just du och dina tjejkompisar är vänner? Berätta vad ni har gemensamt eller inte gemensamt? Vad betyder ”systerskap” för dig? Inkluderar det alla tjejer?
37
Berätta om det finns någon ”typ” av tjej du absolut inte skulle kunna vara kompis med? Vilken? Varför?
Vad skulle få dig att bryta en vänskap med någon av dina vänner?