• No results found

Vidare forskning

Det intressanta resultat som framkommit av studiens undersökning är värt att forska vidare kring. Det krävs större och fler undersökningar innan något resultat går att generalisera, något som hade kunnat vara möjligt om studien haft mer tid. En intressant aspekt av fortsatt forskning hade varit att göra undersökningen i en mycket större skala. Den här undersökningen använde sig av en klass. Med fördel skulle flera klasser kunna användas för att även få fram om resultatet berodde på den deltagande klassen eller om samma samband existerar vid ett deltagarantal som är betydligt större. En annan aspekt som hade varit intressant hade varit att utöka mängden lektioner.

26

Referenser

Annerstedt van den Bosch, M., Dolling, A., Grahn, P., Lundell, Y., Nordström, E-M., Skärbäck, E., Stoltz, J. (2015). Forests for wood production and stress recovery - trade-offs in long-term forest management planning. European Journal of Forest Research, 134(5), ss. 755-767. DOI 10.1007/s10342-015-0887-x

Bilton, H. (2010). Outdoor learning in the early years: management and innovation. 3. ed. New York: Routledge

Brügge, B & Szczepanski, A. (2011). Pedagogik och ledarskap. I Brügge, B., Glantz, M. & Sandell, K. (red.). Friluftslivets pedagogik: en miljö- och utomhuspedagogik för kunskap,

känsla och livskvalitet. 4. [uppdaterade, rev. och utök.] uppl. Stockholm: Liber, ss. 25-52.

Dahlgren, L-O. (2011). Om boklig bildning och sinnlig erfarenhet. I Dahlgren, L-O. (red.).

Utomhuspedagogik som kunskapskälla: närmiljö blir lärmiljö. Lund: Studentlitteratur, ss.

39-54.

DePoy, E & Gitlin, L N. (1999). Forskning: en introduktion. Lund: Studentlitteratur

Dewey, J. (1999). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos Dewey, J. (1980). Individ, skola och samhälle: pedagogiska texter. Stockholm: Natur och kultur

Esaiasson, P, Gilljam, M, Oscarsson, H, Towns, A E. & Wängnerud, L. (2017).

Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Femte upplagan

Stockholm: Wolters Kluwer

Fägerstam, E. & Samuelsson, J. (2012). Learning arithmetic outdoors in junior high school – influence on performance and self-regulating skills. Education 3-13, 42(4), ss. 419-431, DOI: 10.1080/03004279.2012.713374

Fägerstam, E., Blom, J. (2013). Learning biology and mathematics outdoors: effects and attitudes in a swedish high school context. Journal of Adventure Education and Outdoor

Learning, 13(1), ss. 56.

Hemerén, Göran (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Jönsson, H (2013). Kan vistelse i skogs- eller hantverksmiljö sänka stressade personers

stressnivå? En jämförande studie. Masterexamen, Jägmästarprogrammet. Sveriges

Lantbruksuniversitet. stud.epsilon.slu.se/5548/7/jonsson_h_130502.pdf

Ladberg, Gunilla (2006). Den mänskliga hjärnan - en upptäcktsfärd. Stockholm: Prisma Lantz, A. (2013). Intervjumetodik. 3., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Lundgren, U. P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.). (2014). Lärande, skola, bildning: [grundbok

27

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm:

Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Mygind, E. (2007). A comparison between children´s physical activity levels at school and learning in an outdoor evironment. Journal of adventure education and outdoor learning, 7(2), ss. 161-176.

http://dx.doi.org/10.1080/14729670701717580

Ohlsson, A. (2015). Utomhuspedagogik: utveckling och lärande i naturen. 1. uppl. Stockholm: Gothia Fortbildning

Palavan, O., Cicek, V. & Atabay, M. (2016). Perspectives of elementary school teachers on outdoor education. Universal Journal of educational research, 4(8) ss. 1885-1893.

Palmer, L.K. (2013). The relationship between stress, fatigue, and cognitive functioning.

College Student Journal, 47(2), ss. 312-325.

Snelling, A., Irvine Belson, S., Beard, J. & Young, K. (2015). Associations between grades and physical activity and food choices. Health Education, 115(2), ss. 141 – 151.

Szczepanski, A. (2008) Handlingsburen kunskap – Lärares uppfattning om landskapet som

lärandemiljö. Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Avhandling. Lindköpings

universitet.

Szczepanski, A. (2011). Uterummet – ett mäktigt klassrum med många lärmiljöer. I Dahlgren, L-O. (red.). Utomhuspedagogik som kunskapskälla: närmiljö blir lärmiljö. Lund: Studentlitteratur, ss. 9-32.

Szczepanski, A. & Andersson, P. (2015). Perspektiv på plats: 15 professorers uppfattningar av platsens betydelse för lärande och undervisning utomhus. Pedagogisk forskning i Sverige, 20(1-2), ss. 127-149.

Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. 2., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber

Trost, J. & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. 5., [moderniserade och rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. 4., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Upadhyay, B. & DeFranco, C. (2008). Elementary students’ retention of environmental science knowledge: connected science instruction versus direct instruction. Journal of

Elementary Science Education, 20(23). DOI:10.1007/BF03173668

Öhman, J. (2011). Pedagogiska perspektiv på barns naturkontakt. I Mårtensson, F., Jensen, E. Lisberg, Söderström, M. & Öhman, J. Den nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv på

naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang. Naturvårdsverket. Rapport

28

Bilagor

Bilaga 1 Missivbrev

Informationsbrev 17-04-01

Till vårdnadshavare med barn på ***************

Jag heter Fredrik Sverker och studerar min åttonde och sista termin till grundskollärare vid Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.

Under sista terminen ska vi studenter genomföra ett examensarbete där ett valt område skall undersökas. Jag har valt att fokusera på det naturvetenskapliga ämnet. Jag kommer genomföra en rad lektioner med fokus på växter/träd i närmiljön samt namnen och kännetecken på några av dessa. Eleverna kommer sedan att bli intervjuade med hjälp av bandspelare.

Det är viktigt att ni som vårdnadshavare vet att jag i min undersökning utgår ifrån de forskningsetiska principerna. Det innebär följande:

 Den information som framkommer under intervjun kommer enbart att användas i mitt examensarbete. Elevernas svar kommer att avidentifieras så att ingen obehörig kan ta del av vem som svarat vad. När mitt examensarbete är färdigt kommer intervjumaterialet förstöras och inspelningarna att raderas.

 De uppgifter som framkommit under min undersökning kommer enbart användas i mitt examensarbete.

 I mitt examensarbete används fiktiva namn på elever, lärare och skola. Detta så att de inblandande i arbetet inte ska kunna identifieras

 Undersökningen är frivillig och det går när som helst att avbryta deltagandet.

För att kunna genomföra undersökningen behövs vårdnadshavares samtycke. Jag ber er därför fylla i blanketten som följer med denna information och därefter lämna in blanketten till **************

Om ni har frågor och funderingar kring undersökningen kan ni nå mig på

***********@hotmail.com Med vänliga hälsningar Fredrik Sverker

29

Bilaga 2

Förkunskapstest

Related documents