5.2 Vidare forskning
För att förbättra förståelsen för vilka faktorer som påverkar skillnaderna i insamlingsnivå mellan Sveriges kommuner skulle mer omfattande jämförelser mellan ett större antal kommuner med låga respektive höga insamlingsnivåer behöva göras. I framtida studier skulle enkätundersökningarnas omfattning behöva utökas för att öka säkerheten och för att lättare kunna upptäcka och påvisa eventuella skillnader. Enkätundersökningarna skulle också behöva kompletteras med plockanalyser av utvalda deltagarnares hushållssopor för att kontrollera om det finns skillnader mellan uppgett och verkligt beteende, vilket i sådant fall måste beaktas i relation till insamlingsnivåerna. I enkätundersökningarna skulle det också vara intressant att inkludera subjektiva normer, samt undersöka eventuella skillnader mellan antalet bilburna invånare i kommunerna.
Vidare skulle informationen som gått ut till invånarna behöva studeras i detalj för att avgöra vad kommuninvånarna verkligen blivit informerade om och om det finns skillnader mellan kommunerna vad gäller utformningen av, och innehållet i, eventuell information.
Avfallsentreprenörer skulle också behöva granskas mer i detalj och jämföras med kommunalt ägda avfallsaktörer, för att utreda om det finns generella skillnader mellan hur de arbetar med frågan om el-avfall och utvecklingen av insamlingssystemen. I anslutning till detta vore det också intressant att undersöka om det finns något samband mellan insamlingsnivåerna av el-avfall och hur avfallshanteringen är organiserad över Sveriges kommuner och län.
Slutligen skulle mer omfattande enkätstudier kring befolkningens attityder till, och preferenser kring, ett eventuellt pantsystem behöva göras innan ett sådant system utformas.
6 Tack
Ett stort tack till Helene Limén som varit min handledare vid riksdagens utvärderings- och forskningssekretariat och till Maria Ojala som varit min handledare vid Uppsala Universitet. Båda har bistått med mycket hjälp och givit mig ovärderlig feedback under mitt arbete. Tack också till Pia Bodeäng som bistått med hjälp inför utskicket av enkätundersökningen, och till Helene Limén och Karin Högdahl som tillsammans möjliggjort enkätutskicken. Sist men inte minst, ett stort tack till Lisa Dahlén vid Luleå Tekniska Universitet som granskat uppsatsen, och till min klasskamrat Herman Nilsson som opponerat på uppsatsen och min presentation. Båda har gett mig värdefulla kommentarer som bidragit till att förbättra slutversionen av uppsatsen.
53
7 Referenser
1. Ajzen, I. (1991). The theory of planned behavior. Organizational Behavior an Human Decision Processes, 50, 179-211.
2. Apple Inc. (2012). Apple Press Info [Hemsida]. Tillgänglig: http://www.apple.com/pr/ [Avläst 2012-04-13]
3. Avfall Sverige. (2008). Vart tar smått el-avfall från hushåll vägen? Studie av plockanalyser samt hushållens attityder och agerande [Online]. RAPPORT 2008:03. Tillgänglig:
http://www.avfallsverige.se/fileadmin/uploads/Rapporter/Utveckling/2008_03.pdf [Avläst 2012-04-23] 4. Avfall Sverige. (2010). Avfall från elektriska och elektroniska produkter [Hemsida]. Tillgänglig: http://www.avfallsverige.se/avfallshantering/svensk-avfallshantering/el-avfall [Avläst 2012-04-20].
5. Avfall Sverige. (2010b). Insamling av elavfall i butik - Försök med insamling av elavfall i Samlaren under ett år. Tillgänglig: http://www.avfallsverige.se/fileadmin/uploads/Rapporter/Utveckling/U2010-08_01.pdf [Avläst 2012-04-20].
6. Avfall Sverige. (2011). Nationell kartläggning av plockanalyser av hushållens kärl- och säckavfall [Online]. Rapport U2011:04. Tillgänglig: http://www.avfallsverige.se/fileadmin/uploads/Rapporter/Utveckling/Rapporter_2011/U2011-04.pdf [Avläst 2012-04-25]
7. Avfall Sverige. (2012). Två miljoner fler lågenergilampor ska samlas in 2012. Tillgänglig:
http://www.avfallsverige.se/nyhetsarkiv/nyhetsvisning/artikel/tvaa-miljoner-fler-laagenergilampor-ska-samlas-in-2012/ [Avläst 2012-04-25]
8. Avfall Sverige. (2012b). Avfallsavgifter 2010 - Insamling och behandling av hushållsavfall - former och utförande. Rapport U2012:01. Tillgänglig:
http://www.avfallsverige.se/fileadmin/uploads/Rapporter/Utveckling/Rapporter_2012/U2012-01.pdf [Avläst 2012-05-21]
9. Balksjö, J. (2011). Förbättrad återvinning krav från Ek. Svenska Dagbladet (SvD), 15 December. Tillgänglig: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/forbattrad-atervinning-krav-fran-ek_6710235.svd [Avläst 2012-05-04]
10. Balksjö, J., Pehrson, J. (2011a). Kvicksilvret i lampor går rätt ut naturen. Svenska Dagbladet (SvD), 21 November. Tillgänglig: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kvicksilvret-i-lampor-gar-ratt-ut-i-naturen_6648876.svd [Avläst 2011-12-03]
11. Balksjö, J., Pehrson, J. (2011b). Svårt sortera farliga lampor rätt. Svenska Dagbladet (SvD), 24 November. Tillgänglig: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/svart-sortera-farliga-lampor-ratt_6658266.svd [Avläst 2011-12-03] 12. Balksjö, J., Pehrson, J., Delling, H. (2011). Miljöministern oroad: ”Situationen är akut”. Svenska Dagbladet (SvD), 23 November. Tillgänglig: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/lena-ek-situationen-ar-akut_6651732.svd [Avläst 2012-04-25]
13. ChemSec. (2011). What are Endocrine Disrupting Chemicals? [Online]. Tillgänglig:
http://www.chemsec.org/images/stories/2011/chemsec/What_are_endocrine_disrupting_chemicals.pdf [Avläst 2012-04-17]
14. Dahlén, L. (2008). Household Waste Collection - Factors and Variations. Docotral thesis (PhD), Luleå Tekniska Universitet.
15. Dainton, M. and Zelley, E. D. (2010). Applying Communication Theory for Professional Life: A Practical Introduction. California: SAGE Publications, Inc.
16. Diekmann, A. and Preisendorfer, P. (1998). Environmental Behavior: Discrepancies between aspirations and reality.
Rationality and Society, 10 (1), pp. 79-102.
54
18. Elektronikåtervinningsföreningen (EÅF) [Hemsida]. Tillgänglig: www.elektronikatervinning.com [Avläst 2012-04-23]
19. El-kretsen. (2007). Årsrapport 2007. Tillgänglig:
http://www.el-kretsen.se/sitespecific/elkretsen/files/dokument/arsrapport_2007.pdf [Avläst 2012-04-21] 20. El-kretsen. (2010). Insamlingsstatistik 2009. Tillgänglig:
http://www.el-kretsen.se/sitespecific/elkretsen/files/dokument/el-kretsens-insamlingsresultat-2009.pdf [Avläst 2012-04-21] 21. El-kretsen. (2010b). Produktblad Kyl och frys [Online]. Tillgänglig:
http://www.el-kretsen.se/sitespecific/elkretsen/files/atervinningssystemetdokument/kyl_frys_produktblad.pdf [Avläst 2012-05-02] 22. El-kretsen. (2011). Insamlingsstatistik 2010. Tillgänglig:
http://www.el-kretsen.se/sitespecific/elkretsen/files/producentansvar/insamlingsstatistiken2010.pdf [Avläst 2012-04-21] 23. El-kretsen. (2012). Insamlingsstatistik 2011. Tillgänglig:
http://www.el-kretsen.se/sitespecific/elkretsen/files/filer2012/el-kretsen_statistik_2011_.pdf [Avläst 2012-04-21]
24. El-kretsen, Avfall Sverige, Sveriges Kommuner och Landsting. (2009). Elretur - Ett samarbete som gör Sverige världsledande [Online]. Tillgänglig: http://www.el-kretsen.se/sitespecific/elkretsen/files/dokument/elretur_foldern.pdf [Avläst 2012-04-20]
25. El-kretsen & SÖRAB. (2011). Framtidens insamlingssystem för smått el-avfall [Online]. Tillgänglig:
http://www.elkretsen.se/sitespecific/elkretsen/files/pdfel/rapport_framtidens_insamlingssystem.pdf [Avläst 2012-04-20] 26. Europaparlamentet. (2012). Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 19 januari 2012 om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk eller elektronisk utrustning (WEEE)(Omarbetning) (07906/2/2011 – C7-0250/2011 – 2008/0241(COD)) [Hemsida]. Tillgänglig: http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//TEXT+TA+P7-TA-2012-0009+0+DOC+XML+V0//SV [Avläst 2012-05-07]
27. European Commission. (2008). COM(2008)0810 - Proposal for a DIRECTIVE OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL on waste electrical and electronic equipment (WEEE) [Online].
COM(2008)0810. Tillgänglig: http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2008:0810:FIN:EN:PDF [Avläst 2012-05-07]
28. European Commission. (2011). Recast of the WEEE Directive [Hemsida]. Tillgänglig: http://ec.europa.eu/environment/waste/weee/index_en.htm [Avläst 2012-04-11]
29. European Commission. (2012). Directive on waste electrical and electronic equipment: Provisional edition P7_TA(2012)0009 [Online]. Tillgänglig:
http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=TA&language=EN&reference=P7-TA-2012-9 [Avläst 2012-04-12]
30. European Commission. (2012b). Waste [Hemsida]. Tillgänglig: http://ec.europa.eu/environment/waste/index.htm [Avläst 2012-05-02]
31. Förpacknings och tidningsinsamlingen (FTI). [Hemsida]. Tillgänglig: www.ftiab.se [Avläst 2012-05-10] 32. Förpacknings och tidningsinsamlingen (FTI). (2012). Insamlingsstatistik 2011 [Hemsida]. Tillgänglig:
http://www.ftiab.se/hushall/omatervinningen/statistik/riksniva.4.405877db1168b3d892a800093.html [Avläst 2012-05-10]
23. Gatersleben, B., Steg, L. and Vlek, C. (2002). Measurement and Determinants of Environmentally Significant Consumer Behavior. Environment and Behavior, 34 (3), pp. 335-362.
23. Giurco, D., Prior, T., Mudd, G., Mason, L. and Behrisch, J. (2009). Peak minerals in Australia: a review of changing impacts and benefits [Online]. Tillgänglig: http://www.csiro.au/files/files/pzmt.pdf [Avläst 2011-10-17]
55
33. Greenpeace. (2005). The e-waste problem [WWW]. Tillgänglig:
http://www.greenpeace.org/international/en/campaigns/toxics/electronics/the-e-waste-problem [Avläst 2012-04-11] 34. Gästrike Återvinnare. (2012). Årsredovisning 2011 [Online]. Tillgänglig:
http://www.gastrikeatervinnare.se/upload/Informationsmaterial/Arsredo_11_webb.pdf [Avläst 2012-05-16] 35. Hagelüken, C. (2008). Mining our computers [Online]. Presentation vid EGG 2008, Berlin. Tillgänglig:
http://www.preciousmetals.umicore.com/PMR/Media/e-scrap/download_miningOurComputers.pdf [Avläst 2012-04-19]
36. Hamrud, A. (2009). Glödlampan ersätts av miljöfarlig energisparare. Dagens Nyheter (DN), 15 februari. Tillgänglig: http://www.dn.se/nyheter/sverige/glodlampan-ersatts-av-miljofarlig-energisparare [Avläst 2012-05-04] 37. Holling, C.S., Walker, B. (2003). Resilience Defined - Entry prepared for the Internet Encyclopedia of Ecological Economics [Online]. Tillgänglig: http://www.ecoeco.org/pdf/resilience.pdf [Avläst 2012-05-02]
38. Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC). (2007). Climate Change 2007: Synthesis Report [Online]. Tillgänglig: http://www.ipcc.ch/pdf/assessment-report/ar4/syr/ar4_syr.pdf [Avläst 2012-05-02]
34. International Energy Agency (IEA). (2010). World Energy Outlook 2010 [Online]. Executive summary available: http://www.worldenergyoutlook.org/docs/weo2010/WEO2010_ES_English.pdf [Accessed 2011-10-17]
39. IVF Industrial Research and Development Corporation. (2007). Lot 3 Personal Computers (desktops and laptops) and Computer Monitors Final Report (Task 1-8) [Online]. Tillgänglig:
http://extra.ivf.se/ecocomputer/downloads/Eup%20Lot%203%20Final%20Report%20070913%20published.pdf [Avläst 2012-04-13]
40. Karousakis, K., Birol, E. (2006). Investigating Household Preferences for Kerbside Recycling Services in London: A Choice Experiment Approach [Online]. Environmental Economy and Policy Research Working Papers 18.2006, University of Cambridge, Department of Land Economics. Tillgänglig:
http://www.landecon.cam.ac.uk/RePEc/pdf/200618.pdf [Avläst 2012-05-05]
41. Knussen, C., Yule., F., MacKenzie, J., Wells, M. (2004). An analysis of intentions to recycle household waste: The roles of past behaviour, perceived habit, and perceived lack of facilities [Online]. Journal of Environmental Psychology, 24 (2), pp. 237–246 Tillgänglig: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0272494404000027 [Avläst 2012-05-04]
42. Knussen, C., Yule., F. (2008). ''I'm Not in the Habit of Recycling'' : The Role of Habitual Behavior in the Disposal of Household Waste [Online]. Environment and Behavior, 40 (5), pp. 683-702. Tillgänglig:
http://eab.sagepub.com/content/40/5/683.short [Avläst 2012-05-04]
43. Miljö & Avfallsbyrån i Mälardalen AB. (2012). Undersökning om insamlingssystem för elavfall i Sverige 2012. Tillgänglig: http://www.el-kretsen.se/sitespecific/elkretsen/files/pm_undersokning_elavfall_2012.pdf [Avläst 2012-06-14]
44. National Research Council. (2008). Minerals, Critical Minerals, and the U.S. Economy. Washington, DC: Natl. Acad. Press
45. Naturskyddsföreningen. (2011). Inför pant på lågenergilampor [Hemsida]. Tillgänglig: http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/aktuellt/?news=21810 [Avläst 2012-05-04] 46. Naturvårdsverket. (2011). EU:s nya avfallsdirektiv [Hemsida]. Tillgänglig
http://www.naturvardsverket.se/Start/Produkter-och-avfall/Avfall/Lagar-och-regler-om-avfall/EUs-nya-avfallsdirektiv/ [Avläst 2012-04-11]
47. Naturvårdsverket. (2009). WEEE-direktivet i Sverige – En utvärdering med framtidsstudie [Online]. Rapport 5969, juni 2009. Tillgänglig: http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-5969-9.pdf [Avläst 2012-02-13]
56
48. New Scientist. (2007). Earth's natural wealth: an audit [Online]. Issue 2605, 23 Maj 2007, sida 34-41. Sammanfattning tillgänglig:
http://www.science.org.au/nova/newscientist/027ns_005.htm?id=mg19426051.200&print=true [Avläst 2012-05-02] 49. Nigbur, D., Lyons, E., Uzzell, D. (2010). Attitudes, norms, identity and environmental behaviour: Using an expanded theory of planned behaviour to predict participation in a kerbside recycling programme [Online]. British
Journal of Social Psychology, 49 (2), pp. 259–284. Tillgänglig:
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1348/014466609X449395/full [Avläst 2012-05-04]
50. Nixon, H., Saphores, J-D. M., Ogunseitan, O. A., Shapiro, A. A. (2008). Understanding Preferences for Recycling Electronic Waste in California : The Influence of Environmental Attitudes and Beliefs on Willingness to Pay.
Environment and Behavior, 41 (1), pp. 101-124. Tillgänglig: http://eab.sagepub.com/content/41/1/101.full.pdf [Avläst
2012-05-05]
51. Official Journal of the European Union. (2003). DIRECTIVE 2002/96/EC OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL of 27 January 2003 on waste electrical and electronic equipment (WEEE) . Tillgänglig: http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2003:037:0024:0038:en:PDF [Avläst 2012-04-11] 52. Ongondo, F.O., Williams, I.D., Cherrett, T.J. (2010). How are WEEE doing? A global review of the management of electrical and electronic wastes [Online]. Tillgänglig:
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0956053X10005659 [Avläst 2012-04-17]
53. Rockström, J., W. Steffen, K. Noone, Å. Persson, F. S. Chapin, III, E. Lambin, T. M. Lenton, M. Scheffer, C. Folke, H. Schellnhuber, B. Nykvist, C. A. De Wit, T. Hughes, S. van der Leeuw, H. Rodhe, S. Sörlin, P. K. Snyder, R. Costanza, U. Svedin, M. Falkenmark, L. Karlberg, R. W. Corell, V. J. Fabry, J. Hansen, B. Walker, D. Liverman, K. Richardson, P. Crutzen, and J. Foley. (2009). Planetary boundaries: exploring the safe operating space for humanity. Ecology and Society 14(2): 32. [Online]. Tillgänglig: http://www.ecologyandsociety.org/vol14/iss2/art32/ [Avläst 2012-05-02]
54. Scherer, K. R. (2005). What are emotions? And how can they be measured? [Online]. Social Science Information, 44 (4), pp. 695-729. Tillgänglig: http://www.affective-sciences.org/system/files/2005_Scherer_SSI.pdf [Avläst 2012-05]
55. Shultzén, M., Magnusson, B. (2008). Källsortering - attityder och beteenden [Online]. Tillgänglig: http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:18540/FULLTEXT01 [Avläst 2012-04-26]
56. Statistiska Centralbyrån. (2012). Folkmängden i riket den 1 november efter kön. År 2002-2011. Tillgänglig: http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/start.asp [Avläst 2012-04-21]
57. Statistiska Centralbyrån (SCB). (2012a). Befolkningsstatistik 2011 [Online]. Tillgänglig: http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____308468.aspx [Avläst 2012-03-21]
58. Statistiska Centralbyrån (SCB). (2012b). Kommunarealer 2012 [Online]. Tillgänglig: http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0802/2012A01/mi0802tab3.xls [Avläst 2012-03-21] 59. Stockholms Stad. (2011a). Miljö och miljövanor i Stockholm 2010 [Online]. Tillgänglig:
http://miljobarometern.stockholm.se/content/docs/me/2010/Enkat_2010_inkl_tabeller.pdf [Avläst 2012-04-26] 60. Stockholms Stad. (2011b). Avfallshantering i Stockholms stad och trafikkontorets service [Online]. Tillgänglig: http://insyn.stockholm.se/trn/document/2011-12-15/Dagordning/33/33%20bilaga%201.pdf [Avläst 2012-04-26] 61. Stockholms Stad. (2011c). Plockanalys kärl- och säckavfall 2011 [Online]. Tillgänglig:
http://www.insyn.stockholm.se/trn/document/2012-02-02/Dagordning/20/20%20bilaga%201.pdf [Avläst 2012-04-26] 62. Solving the E-waste Problem (StEP). (2011). Green Paper on E-waste Indicators [Online]. Tillgänglig:
http://www.step-initiative.org/tl_files/step/_documents/StEP_GP_Indicators.pdf [Avläst 2012-04-17] 63. Swiss Center for Life Cycle Inventories. (2006). EcoInvent Data v2.0.
57
64. Tonglet, M., Phillips, P.S., Read, A. D. (2004). Using the Theory of Planned Behaviour to investigate the determinants of recycling behaviour: a case study from Brixworth, UK [Online]. Resources, Conservation and
Recycling, 41 (3), pp. 191–214. Tillgänglig: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0921344903001629
[Avläst 2012-05-94]
65. United Nations Environment Programme (UNEP). (2009). Recycling – From E-waste to resources [Online]. Tillgänglig: http://www.unep.org/PDF/PressReleases/E-Waste_publication_screen_FINALVERSION-sml.pdf [Avläst 2012-04-17]
66. United Nations. (2004). The World at six Billion – Part 1[Online]. Tillgänglig:
http://www.un.org/esa/population/publications/sixbillion/sixbilpart1.pdf [Avläst 2012-05-01]
67. United Nations Statistics Division. (2011). Millennium Development Goals indicators [Hemsida]. Tillgänglig: http://mdgs.un.org/unsd/mdg/SeriesDetail.aspx?srid=749&crid= [Avläst 2012-04-17]
68. United Nations University. (2007). 2008 Review of Directive 2002/96 on Waste Electrical and Electronic
Equipment (WEEE) [Online]. Tillgänglig: http://ec.europa.eu/environment/waste/weee/pdf/final_rep_unu.pdf [Avläst 2012-04-13]
69. U.S. Census Bureau. (2012). World POPClock Projection [Hemsida]. Tillgänglig: http://www.census.gov/population/popclockworld.html [Avläst 2012-05-02]
70. U.S. Department of Energy - Industrial Technologies Program. (2007). Mining industry energy bandwidth study [Online]. Available: http://www1.eere.energy.gov/industry/mining/pdfs/mining_bandwidth.pdf [Accessed 2011-12-06] 71. Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed [Online]. Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011. Tillgänglig:
http://www.vr.se/download/18.3a36c20d133af0c12958000491/God+forskningssed+2011.1.pdf [Avläst 2012-05-14] 72. WEEE Forum. (2011). Annual report 2010. Tillgänglig:
http://www.weee-forum.org/system/files/various/2010_annual_report_final.pdf [Avläst 2012-04-17]
73. Widmer, R., Oswald-Krapf, H., Sinha-Khetriwal, D., Schnellmann, M., Böni, H. (2005) Global perspectives on e-waste [Online]. Environmental Impact Assessment Review 25 (5), 436–458. Tillgänglig:
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0195925505000466 [Avläst 2012-04-17] 74. World Wildlife Fund. (2010). Living Planet Report 2010 [Online]. Tillgänglig:
http://www.footprintnetwork.org/press/LPR2010.pdf [Avläst 2012-04-11]
75. Öko-Institut e.V. (2011). Study on Rare Earths and Their Recycling [Online]. Avaiable:
http://www.resourcefever.org/publications/reports/Rare%20earths%20study_Oeko-Institut_Jan%202011.pdf [Accessed 2011-10-11]
Bilaga A – Kompletterande information
Urval av kommuner
En första sortering av Sveriges kommuner gjordes baserad på urvalskriterium 1 och 4 vilket resulterade i en lista över kommuner med mycket stora skillnader i insamlad mängd diverse elektronik och gasurladdningslampor. Efter kontakt med El-kretsen konstaterades dock att dessa stora skillnader i flera fall berodde på gränsöverskridande transporter av el-avfall mellan närliggande kommuner. För att minimera chanserna att urvalsprocessen skulle resultera i två kommuner där den officiella statistiken inte stämmer på grund av kommunsamarbeten inom länen sorterades istället Sveriges län efter kriterium 1 och rangordnades med avseende på insamlad mängd diverse elektronik och gasurladdningslampor (Tabell A 1).
Tabell A 1. Rangordning av Sveriges län baserat på mäng insamlad diverse elektronik och gasurladdningslampor.
Baserad på data från El-kretsen (2010)
Diverse elektronik (kg/invånare) Gasurladdningslampor (kg/invånare)
Rank* Län Mängd Rank* Län Mängd 1 Västmanlands län 11,24 1 Gävleborgs län 0,27 2 Gotlands län 10,74 2 Örebro län 0,26 3 Västerbottens län 10,01 3 Jämtlands län 0,25 4 Gävleborgs län 9,97 4 Norrbottens län 0,25 5 Hallands län 9,76 5 Jönköpings län 0,24 6 Kalmar län 9,61 6 Västerbottens län 0,24 7 Norrbottens län 9,54 7 Västernorrlands län 0,24 8 Västernorrlands län 9,51 8 Kronobergs län 0,23 9 Jämtlands län 9,37 9 Stockholms län 0,23 10 Dalarnas län 9,33 10 Östergötlands län 0,227 11 Södermanlands län 9,01 11 Kalmar län 0,22 12 Värmlands län 8,88 12 Södermanlands län 0,22 13 Jönköpings län 8,73 13 Västmanlands län 0,22 14 Kronobergs län 8,64 14 Blekinge län 0,211 15 Stockholms län 8,09 15 Dalarnas län 0,2 16 Östergötlands län 7,964 16 Gotlands län 0,2 17 Skåne län 7,93 17 Skåne län 0,18 18 Uppsala län 7,93 18 Värmlands län 0,18
19 Örebro län 7,88 19 Västra Götalands län 0,18
20 Blekinge län 7,86 20 Hallands län 0,17
21 Västra Götalands län 7,51 21 Uppsala län 0,13
59
Med hänsyn till urvalskriterium 1 och 4 valdes Gävleborgs och Uppsala län ut för deras höga respektive låga insamlingsnivåer samt närhet (Tabell A 2).
Tabell A 2. Rangordning av Gävleborgs och Uppsala läns kommuner baserat på mäng insamlad diverse elektronik och
gasurladdningslampor. Baserad på data från El-kretsen (2010)
Diverse elektronik Gasurladdningslampor
Län Rank Kommun Kg/invånare Rank Kommun Kg/invånare
Gävleborg 1 Bollnäs 12,59 1 Gävle 0,42
2 Sandviken 10,81 2 Bollnäs 0,26 3 Ljusdal 10,4 3 Sandviken 0,22 4 Hudiksvall 10,18 4 Söderhamn 0,2 5 Söderhamn 10,02 5 Hofors 0,19 6 Gävle 9,7 6 Hudiksvall 0,19 7 Hofors 9,58 7 Ockelbo 0,18 8 Ockelbo 9,48 8 Nordanstig 0,16 9 Nordanstig 8,84 9 Ljusdal 0,15 10 Ovanåker 3,57 10 Ovanåker 0,06
Uppsala 1 Heby 10,61 1 Uppsala 0,17
2 Håbo 10,28 2 Östhammar 0,16 3 Enköping 9,6 3 Tierp 0,15 4 Tierp 9,11 4 Håbo 0,11 5 Östhammar 7,76 5 Älvkarleby 0,11 6 Knivsta 7,52 6 Knivsta 0,07 7 Uppsala 7,14 7 Enköping 0,01 8 Älvkarleby 7,02 8 Heby - * 1 = högst insamlingsgrad, 21 = lägst insamlingsgrad
Med hänsyn till kriterium 1 och 4 utsågs Gävle och Sandvikens kommun inom Gävleborgs län och Uppsala och Knivsta kommun inom Uppsala län till potentiella kandidater. Kommunerna jämfördes sedan med avseende på urvalskriterium 1 och 2 (Tabell A 3 och Tabell A 4).
Tabell A 3. Jämförelse av utvalda kandidatkommuner avseende på urvalskriterium 1 Kommun Diverse elektronik(23) Gasurladdningslampor (23)
Gävle 10,15 0,51 Uppsala 7,27 0,17 Kvot (Gävle/Uppsala) 139,6% 300,0% Sandviken 12,32 0,24 Knivsta 8,37 0,07 Kvot (Sandviken/Knivsta) 147,2% 342,9%
Upphöjda siffror inom parentes hänvisar till motsvarande informationskällor angivna i referenslistan.
Tabell A 4. Jämförelse av utvalda kommuner med avseende på kriterium 3
Kommun Folkmängd(57) Yta(58) (km2) Invånare/km2 ÅVC(31) ÅVC/km2 FTI(31) FTI/km2
Sandviken 36995 1 166,4 31,7 4 0,0034 22 0,019
Gävle 95428 1 613,4 59,1 4 0,0025 53 0,033
Knivsta 14965 282,2 53,0 1 0,0035 6 0,021
Uppsala 200001 2 182,8 91,6 8 0,0037 33 0,015
ÅVC – återvinningscentral, FTI – Förpacknings och tidningsinsamlingen. Upphöjda siffror inom parentes hänvisar till motsvarande informationskällor angivna i referenslistan.
60
Statistik över insamling av elektriskt och elektroniskt avfall
Figur A 1. En jämförelse mellan det gamla och det nya WEEE-direktivets minimikrav på återanvändnings- och
materialåtervinningskvoter för produktkategori 1-10. Produktkategori 5* är ett specialmål för endast gasurladdningslampor.
Figur A 2. Insamling av elektriskt och elektroniskt avfall i Sverige under perioden 2004-2011 enligt officiell statistik
från kretsen. Siffrorna inkluderar förutom kommunal insamling även de produkter som lämnats in direkt till El-kretsen av företag mot avlämnarintyg.
Deltagare i enkätundersökningen
Ålderfördelningen var mycket snarlik mellan kommunerna (Figur A 3) med en medelålder på 47 år i båda två (standardavvikelse 12,17 respektive 12,63 i Knivsta respektive Sandvikens kommun). Könsfördelningen var 60 respektive 48 procent män i Knivsta jämfört med Sandviken (Figur A 4).
61
Figur A 3. Åldersfördelning totalt respektive den i
Knivsta (mörka staplar inom totalstaplarna) (n = 141)
Figur A 4. Könsfördelningen som antal män och
kvinnor totalt respektive antalet i Knivsta (mörka staplar inom totalstaplarna) (n = 151)
Boendeformen var cirka 70% hus i båda kommunerna, 6% respektive 16% hyreslägenhet samt 22% respektive 14% bostadsrätt i Knivsta respektive Sandviken (Figur A 5). 85% respektive 77% av deltagarna var yrkesarbetande i Knivsta respektive Sandviken. I övrigt fanns en något högre andel pensionärer samt lägre andel studerande och arbetslösa i Knivsta (Figur A 6).
Figur A 5. Boendeform totalt respektive den i
Knivsta (mörka staplar inom totalstaplarna) (n = 151)
Figur A 6. Typ av sysselsättning totalt respektive den
i Knivsta (mörka staplar inom totalstaplarna) (n = 151)
Utbildningsnivån var 49% respektive 65% gymnasium, samt 38% respektive 22% högskoleutbildning (kandidat, magister eller master) i Knivsta respektive Sandviken (Figur A 7). I övrigt var utbildningsnivån lika. Totalt sett var utbildningsnivån högre i Knivsta.
Figur A 7. Utbildningsnivå totalt respektive den i Knivsta (mörka staplar inom totalstaplarna) (n = 151)
An ta l p e rs o n e r Antal personer An ta l p e rs o n e r
Bilaga B – Enkät
Inbjudan att delta i en enkätstudie om
sortering av lågenergilampor och elektroniskt avfall
Du har som invånare i Din kommun blivit slumpvis utvald till att delta i denna studie om källsortering av lågenergilampor och elektroniskt avfall. Studiens syfte är att undersöka Er kommuns invånares vanor, attityder och kunskaper om, samt möjligheter till, källsortering av lågenergilampor och elektroniskt avfall. Studien är en del av ett examensarbete vid Uppsala Universitet som syftar till att belysa styrkor och brister med det svenska insamlingssystemet för lågenergilampor och elektroniskt avfall. Resultatet av studien kommer att spridas till beslutsfattare och kommer förhoppningsvis leda till förbättringar av insamlingssystemet. Handledare för examensarbetet är Maria Ojala, doktor i miljöpsykologi. Ditt deltagande är viktigt och vi är oerhört tacksamma om Du kan tänka Dig att besvara denna enkät. Det tar enbart några minuter att besvara enkäten och fullständig konfidentialitet garanteras. Som tack för din insats deltar du
automatiskt i utlottningen av två biobiljetter!
Om du har möjlighet, fyll gärna i enkäten på nätet då detta sparar på miljön och dessutom går snabbt och enkelt. Den elektroniska versionen av enkäten finns tillgänglig på www.sustainacloud.com/undersokning (lösenord: elavfall). Notera numret på Din enkät (se övre högra hörnet) och ange detta när Du svarar elektroniskt. Väljer du att fylla i enkäten elektroniskt så behöver du inte skicka in enkäten per post.
OBS!
Det är viktigt att Du besvarar enkäten ärligt och utefter Din egen aktuella och individuella kunskap för att resultaten skall kunna användas. Vänligen besvara enkäten självständigt med permanent penna (ej blyerts).
Hur och varför har Du blivit utvald?
Du har blivit slumpvis utvald via InfoData persondataregister (adresskälla: MIA, tel 020-529292) då Du bor i Knivsta eller Sandvikens kommun och är i åldern 20-65 år.
Tack!
Vänligen lägg den ifyllda enkäten i det frankerade svarskuvertet och sänd det till: Maria Ojala
Inst för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Uppsala Universitet
Box 2136 750 02 Uppsala
Frågor om studien och enkäten kan ställas till:
Isak Öhrlund, isak.ohrlund@gmail.com, 070-260 45 325
Med vänliga hälsningar
Examensarbetare i Hållbar Utveckling
Maria Ojala, 018-471 2422
63
Del 1 – Bakgrund
1.1) Enkätnummer:……… 1.2) Ålder:………
1.3) Kön:
□
Kvinna□
Man1.4) Boendeform:
□
Hyreslägenhet□
Bostadsrätt□
Hus1.5-1.6) Antal personer i hushållet: ……Vuxna ……Barn 1.7) Jag bor i följande kommun: ……… 1.8) Sysselsättning:
□
Yrkesarbetande□
Studerande□
Arbetslös□
Pensionär 1.9) Högsta utbildning:□
Grundskola□
Gymnasium□
Högskoleutbildning: kandidat, magister- eller masterexamen□
Högskoleutbildning: licentiat eller doktorsexamenDel 2 – Information
2.1) Har du någon gång fått information om hur du bör slänga uttjänta lågenergilampor och/eller uttjänt elektronik? Kryssa för De alternativ som stämmer (flera svar är möjliga).
□
Ja, via informationsblad i brevlådan□
Ja, via informationsblad/personal i butik□
Ja, av vän/familjemedlem□
Ja, inom skola / utbildning□
Ja, via märkning på produkten□
Ja, via märkning på produktens förpackning□
Ja, på platsen där jag sorterar mitt avfall□
Ja, men på följande vis: ………□
Nej, jag har inte blivit informerad på något sättFöljdfråga: Om du svarade Ja på föregående, har du i samband med detta informerats om:
2.2) De potentiella effekterna på människors hälsa och miljön till följd av förekomsten av kvicksilver i lågenergilampor
□
Ja□
Nej□
Vet ej2.3) De potentiella effekterna på människors hälsa och miljön till följd av förekomsten av farliga ämnen i elektroniska produkter
□
Ja□
Nej□
Vet ej2.4) Att och hur elektriska och elektroniska produkter är märkta
□
Ja□
Nej□
Vet ej2.5) Konsumenternas ansvar att källsortera lågenergilampor och annan uttjänt elektronik
□
Ja□
Nej□
Vet ej 2.6) Tillgängliga insamlingsplatser□
Ja□
Nej□
Vet ej2.7) De ekonomiska och miljömässiga vinster som källsortering av lågenergilampor och annan uttjänt