Vidare forskning

I dokument Kroppsideal på sociala medier (sidor 30-36)

I och med den reviderade kursplanen i hem – och konsumentkunskap som gäller från och med 1 juli 2022 är det av stort intresse att se forskning och framtida resultat kring hur det påverkar mediakunskapen i ämnet. Det rekommenderas också att för vidare forskning visa mer resultat kring hur ungdomar påverkas av sociala medier. Det gäller i synnerhet att inkludera ungdomar som står utanför könsnormen som inte inkluderas i samtliga valda artiklar, exempelvis ickebinära och transpersoner. Den senaste trenden inom sociala medier är plattformen Tiktok som används av miljontals användare, särskilt ungdomar. Vidare forskning kring hur pedagoger kan arbeta med konsekvenserna av Tiktok och vilka budskap ungdomar möter på plattformen är av intresse. En väsentlig orsak till vidare forskning av nykomna sociala medier handlar bland annat om att fånga ny kunskap och effekter om medias påverkan på människans identitet.

Det förekommer också lite forskning om vikten att inkludera samtliga könsidentiteter i undervisningen eftersom en central del i likvärdig utbildning ska sträva efter att aktivt och medvetet främja elevernas lika rättigheter samt möjligheter. Det är därför av intresse att forska vidare och observera framtida resultat kring nya åtgärder respektive utveckling gällande ungdomar utanför tvåkönsmodellen. I och med ökningen av social jämförelse bland ungdomar, grupptryck och pressen av att följa ett visst kroppsideal, krävs också en uppdaterad forskning då samhället ständigt är i förändring och utveckling.

Referenser

Samtliga artiklar som är en del av forskningsöversiktens resultatdel markeras med asterisk (*).

Axelsson, Å. (2012). Litteraturstudie. I M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s. 203–220). Lund: Studentlitteratur.

BUP (Barn och ungdomspsykiatrin). (2020). Relationer till jämnåriga. Hämtad 2022-03-30, från https://www.bup.se/diagnoser/andra-svarigheter/relationer-till-jamnariga/

BUP (Barn och ungdomspsykiatrin). (2020). Självbild och identitet. Hämtad 2022-03-15, från http://www.bup.se/sv/Rad-och-fakta/Artiklar/Sjalvbild-och-identitet1/

*Bell, B. T., Taylor, C., Paddock, D., & Bates, A. (2022). Digital Bodies: A controlled evaluation of a brief classroom‐based intervention for reducing negative body image among adolescents in the digital age. British Journal of Educational Psychology, 92(1), 280-298.

http://dx.doi.org/10.1111/bjep.12449

Berger, E., Logan, R., Ringel, A. & Miroshnichenko, A. (2019). Medicay: a way to enrich media literacy. Journal of media literacy education 11(3). 85-90. doi: 10.23860/JMLE-2019- 11-3-8

Best, P., Taylor, B., & Manktelow, R. (2015). I’ve 500 friends, but who are my mates?

Investigating

the influence of online friend networks on adolescent wellbeing. Journal of Public Mental Health, 14(3), 135–148. doi:10.1108/JPMH-05-2014-0022

*Burnette, C. B., Kwitowski, M. A., & Mazzeo, S. E. (2017). “I don’t need people to tell me I’m pretty on social media:” a qualitative study of social media and body image in early adolescent girls. Body Image, 23, 114-125. http://dx.doi.org/10.1016/j.bodyim.2017.09.001 Chou, H., & Edge, N. (2012). “They Are Happier and Having Better Lives than I Am”: The Impact of Using Facebook on Perceptions of Others' Lives. Cyberpsychology, Behavior and Social Networking, 15(2), 117-121

*Dakanalis, A., Carrà, G., Calogero, R., Fida, R., Clerici, M., Zanetti, M., & Riva, G. (2015).

The developmental effects of media-ideal internalization and self-objectification processes on adolescents’ negative body-feelings, dietary restraint, and binge eating. Eur Child Adolesc Psychiatry, 24(8), 997-1010. doi:10.1007/s00787-014-0649-1

Dalquist, U., & Wadbring, I. (2017). Barn och unga navigerar bland medieinnehåll och marknadsföring. I Dalquist, U., & Wadbring, I. (Red.), Marknadsmässig kurragömmalek? - barn, unga och dold reklam. (s. 7-10) Borås: Responstryck AB

Expressen (2014). Selfie. Hämtad 2022-04-20 från: https://www.expressen.se/nyheter/vet-du-vad-ordet-selfie-betyder/

Festinger, L. (1954). A Theory of Social Comparison Processes. Human Relations (New York), 7(2), 117–140.

Folkhälsomyndigheten. (2020). Statistik om ungas psykiska hälsa. Hämtad 2020-04-20 från:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/statistik-om-ungas-psykiska-halsa/

Frisén, A. & Berne, S. (2016). Nätmobbning: handbok för skolan. Stockholm: Natur &

Kultur.

Frisén, A., Holmqvist Gattario, K. & Lunde, C. (2014). Projekt perfekt : om utseendekultur och kroppsuppfattning. Stockholm: Natur & Kultur.

Frisén, A., & Hwang, P. (2020). Ungdomar och identitet (Andra utgåvan [reviderad och uppdaterad] ed.).

*Goodyear, V. A., Armour, K. M., & Wood, H. (2019). Young people and their engagement with health-related social media: New perspectives. Sport, Education and Society, 24(7), 673-688. http://dx.doi.org/10.1080/13573322.2017.1423464

Hansen, A., & Zachrisson, L. (2019). Skärmhjärnan : Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade deprimerade och ångestfyllda.

Hwang, P. & Nilsson, B. (2019). Utvecklingspsykologi. (Fjärde utgåvan). [Stockholm]: Natur

& Kultur.

Harrison, K., & Hefner, V. (2014). Virtually Perfect: Image Retouching and Adolescent Body Image. Media Psychology, 17(2), 134-153.

Internetstiftelsen i Sverige (2017) Svenskarna och internet 2016; Nordicoms Mediebarometer 2016 (2017); Statens Medieråd (2017) Ungar & medier 2017.

* Ku, K. Y. L., Kong, Q., Song, Y., Deng, L., Kang, Y., & Hu, A. (2019). What predicts adolescents’ critical thinking about real-life news? the roles of social media news

consumption and news media literacy. Thinking Skills and Creativity, 33, 12.

doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.tsc.2019.05.004

Lundin Kvalem, I., & Strandbu, A. (2013). Body talk-group specific talk? A focus group study of variations in body ideals and body talk among norwegian youth. Young, 21(4), 327-346. doi:http://dx.doi.org/10.1177/1103308813506147

Makeinfluence (2022). Influencers marketing. Hämtad 2022-04-20 från:

https://www.makeinfluence.com/sv/vad-ar-influencer-marketing-och-varfor-bor-jag-anvanda-mig-av-det

Marcia, J.E. (2006). Jagidentitet och objektrelationer. I:A. Frisén & P. Hwang (red.), Ungdomar och identitet (s.171-196). Stockholm: Natur & Kultur

*Marengo, D., Longobardi, C., Fabris, M. A., & Settanni, M. (2018). Highly-visual social media and internalizing symptoms in adolescence: The mediating role of body image

concerns. Computers in Human Behavior, 82, 63-69.

http://dx.doi.org/10.1016/j.chb.2018.01.003

Mascheroni, G., Vincent, J., & Jimenez, E. (2015). “Girls are addicted to likes so they post semi-naked selfies”: Peer mediation, normativity and the construction of identity online.

Cyberpsychology, 9(1), Cyberpsychology, 2015-05-01, Vol.9 (1).

MUCF. (2016). Stödjande och stärkande: unga hbtq-personers röster om identitetsstärkande och hälsofrämjande faktorer. Stockholm: MUCF

Nationalencyklopedin. (2022). Hashtagg. Hämtad 2022-04-20 från:

https://www.ne.se/s%C3%B6k/?t=uppslagsverk&q=hashtagg Nationalencyklopedin. (2022). Ickebenär. Hämtad 2022-04-20 från:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ickebin%C3%A4r Nationalencyklopedin. (2022). Influencers. Hämtad 2022-04-20 från:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/influerare

Nationalencyklopedin. (2022). Kroppsuppfattning. Hämtad 2022-04-07 från:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kroppsuppfattning

Nationalencyklopedin. (2022). Media. Hämtad 2022-03-15 från:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/media

Nordicom (2020). Mediebarometern. Hämtad 2022-04-10 från: http://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:1534653/FULLTEXT01.pdf

Nordicom (2019). Svårt för unga att identifiera falska nyheter. Hämtad 2022-04-20 från:

https://www.nordicom.gu.se/sv/aktuellt/pressmeddelanden/svart-ungdomar-att-identifiera-falska-nyheter-pa-natet

Nygren, T. (2019). Fakta, fejk, fiktion: Källkritik, ämnesdidaktik, digital kompetens (Första utgåvan ed.).

Onsjö, M. (2017). Barn och unga. I:T. Lundberg, A. Malmquist & M. Wurm (red.), HBTQ+:

Psykologiska perspektivet och bemötande (205-226). Stockholm: Natur & Kultur.

Oxstrand, B. (2013). Från media literacy till mediekunnighet: lärares uppfattning och förståelse av begreppen mediekunnighet och IKT i skolan och deras syn på

medieundervisning. Licentiatavhandling Göteborg : Göteborgs universitet, 2013. Göteborg.

*Riesmeyer, C., Hauswald, J., & Mergen, M. (2019). (Un)healthy behavior? the relationship between media literacy, nutritional behavior, and self-representation on instagram. Media and Communication, 7(2), 160-168. http://dx.doi.org/10.17645/mac.v7i2.1871

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket. (2019). Digital kompetens – grundskola, gymnasieskola. Hämtad från:

https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/document/name/P03WCPLAR125510

Skolverket. (2022). Guide för källkritik för lärare. Hämtad: 2022-03-15 från:

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/guide-for-kallkritik-for-larare

Skolverket. (2019b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Hämtad från: https://www.skolverket.se/getFile?file=4206

Skolverket. (2016). Normer, normmedvetenhet och normkritik. Hämtad: 2022-04-18 från:

https://www.skolverket.se/download/18.653ebcff16519dc12ef362/1539586793376/Normer-normmedvetenhet-och-normkritik.pdf

Skolverket (2021) Kursplan för hem-och konsumentkunskap. Hämtad den 2022-04-10 från:

https://www.skolverket.se/download/18.645f1c0e17821f1d15c2d88/1632771884319/Hem-%20och%20konsumentkunskap.pdf

Salomon, I., & Brown, C. (2019). The Selfie Generation: Examining the Relationship Between Social Media Use and Early Adolescent Body Image. The Journal of Early Adolescence, 39(4), 539-560.

Sandberg, H. , & Möllerström, V. (2014). Hälsomedvetenhet och medier . In KC Ringsberg, E. Olander, & P. Tillgren (Eds.), Health literacy : teori och praktik i hälsofrämjande arbete (s. 99-120). Studentlitteratur AB.

Šramová, B. (2014). Media literacy and marketing consumerism focused on children. Social and Behavioral Sciences, 141(1), 1025-1030. doi: 10.1016/j.sbspro.2014.05.172

Statens medieråd. (2021). Ungdomar & medier 2021. Hämtad 2021-04-20, från

https://www.statensmedierad.se/download/18.57e3b0a17a75fbf0654916e/1632377641632/Un gar%20och%20medier%202021_anpassad.pdf

Sverige. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. (2016). Stödjande och

stärkande: Unga hbtq-personers röster om identitetsstärkande och hälsofrämjande faktorer.

Hämtad från: https://www.mucf.se/publikationer/stodjande-och-starkande

Third, A., Bellerose, D., Oliveira, J. D. D., Lala, G., & Theakstone, G. (2017). Young and online: Children’s perspectives on life in the digital age. Sydney: Western Sydney

University.

Tiggemann, M. (2012). Sociocultural perspectives on body image. I:T.F. Cash (Red.), Encyclopedia of body image and human appearance (s.758-765). London: Elsevier.

Lin, M. H., Vijayalakshmi, A., & Laczniak, R. (2019). Toward an Understanding of Parental Views and Actions on Social Media Influencers Targeted at Adolescents: The Roles of Parents' Social Media Use and Empowerment. Frontiers in psychology, 10, 2664.

https://doi.org/10.3389/fpsyg.2019.02664

Vahedi, Z., Sibalis, A., & Sutherland, J. (2018). Are media literacy interventions effective at changing attitudes and intentions towards risky health behaviors in adolescents? A meta-analytic review. Journal of Adolescence (London, England.), 67(1), 140-152.

*Weinsten, E. (2017). Adolescents' differential responses to social media browsing: Exploring causes and consequences for intervention. Computers in Human Behavior, 76, 396-405

doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.chb.2017.07.038

*Wiklund, E., Jonsson, E., Coe, A.-B., & Wiklund, M. (2019). “Strong Is the New Skinny”:

Navigating Fitness Hype among Teenagers in Northern Sweden. Sport, Education and Society, 24(5), 441–454. DOI: 10 1080/13573322.2017.1402758

Bilagor

I dokument Kroppsideal på sociala medier (sidor 30-36)