Eftersom vi i denna studie ser stora brister i tillgång av adekvat litteratur för elever i grundsärskolan ställer vi oss frågande till hur denna del av skolans organisation fungerar. Det finns här utrymme för
41
vidare studier där man går djupare in på varför det är så, hur och på vilket sätt förutsättningar kan förändras för att ge lärare möjlighet att få tillgång till välanpassad litteratur för grundsärskolans elever. Det kan också vara meningsfullt att forska vidare angående på vilken organisationsnivå ansvarsfrågan bör ligga och därigenom visa till effektiva redskap för förändring.
42
Referenser
Alfassi, M, Weiss, I., & Lifshitz, H. (2009). The efficacy of reciprocal teaching in fostering the reading literacy of students with intellectual disabilities. European Journal of Special needs Education, 24, 291-305.
Allal, L., & Pelgrims Ducrey, G. (2000). Assessment of or in the zone of proximal development. Learning and Instruction, 10(2000), 137-152.
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Stockholm: Liber.
Andreassen, R. & Bråten, I. (2011). Implementation and effects of explicit reading comprehension instruction in fifth-grade classrooms. Learning and Instruction, 21(2011), 520-537.
Arevik, S. & Hartzell, O. (2007). Att göra tänkande synligt – En bok om begreppsbaserad undervisning. Stockholms: Stockholms universitets förlag.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Berthén, D. (2007). Förberedelse för särskildhet: Särskolans arbete i ett verksamhetshistoriskt perspektiv. Doktorsavhandling. Karlstad: Karlstad universitet.
Berthén, D. (2012). Realisera demokratiskt deltagande genom rika skriftspråksmiljöer. I A. Löfdahl, & H. Perez (red.), Barn, barndomar, rättigheter och utbildningar. Karlstad: Karlstads universitet.
Bjørndal, C. R.P. (2005). Det värderande ögat. Stockholm: Liber.
Coghlan, D. & Brydon-Miller, M. (2014). SAGE Encyclopedia of Action Research. London: SAGE Publications Ltd.
Clay, M.M. (2004). Talking, Reading and Writing. Journal of Reading Recovery 1-15.
Dahlgren, L. O. & Johansson, K. (2009). Fenomenografi. I A. Fejes & R. Thornberg (red.), Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Dysthe, O. (2003). Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. I O. Dysthe (Red.), Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., & Wängnerud, L. (2012). Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts juridik.
Fajardo, I., Avila, V., Ferrer, A., Tavares, G., Gomez, M & Hernandez, A. (2014). Easy-to read Texts for students with Intellectual Disability: Linguistic Factors Affecting Comprehension. Journal of Applied Research in Intellectual disabilities, 27, 212-225.
43
Folkesson, L. (2012). Forskning- på vems villkor? I K. Rönnerman. (Red.). Aktionsforskning i praktiken: förskola och skola på̊ vetenskaplig grund. Lund: Studentlitteratur.
Hill, G. (2014). Cycles of Aktion and Reflection. I D. Coghlan & M. Brydon-Miller (red.), SAGE Encyclopedia of Action Research. London: SAGE Publications Ltd.
Høien T. & Lundberg, I. (2001). Dyslexi. Från teori till praktik. Stockholm: Natur & Kultur Igland, M-A., & Dysthe, O, (2003). Mikhail Baktin och sociokulturell teori. I O. Dysthe (Red.), Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Ineland, J., Molin, M. & Sauer, L. (2013). Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. Malmö: Gleerup.
Katims, D.S. (2001). Literacy assessment of students with mental retardation: An exploratory inves- tigation. Education and Training in Mental Retardation and Developmental Disabilities, 36, 363 – 372.
Kemmins, S. & McTaggart, R. (1981). The Action Research Planner. Geelong Australia: Deakin University Press.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lundberg, I. (1991). Reading as an individual and social skill. In I. Lundberg & T. Høien (red.), Literacy in a world of change: Perspectives on reading and reading disability. Stavanger: Senter for leseforsking/Unesco.
Lundberg, I. & Reichenberg, M. (2009). Vad är lättläst? Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Lundberg, I., & Reichenberg, M. (2013). Developing reading comprehension among students with mild intellectual disabilities: An intervention study. Scandinavian Journal of Educational Research, 57(1), 89-100.
Marton, F. (1978). Describing conceptions of the world around us. Reports from the Institute of Education, University of Goteborg. no 66.
Mc Keown, M. G., Beck, I. L., & Blake, R. G. (2009). Rethinking reading comprehension instruction: A comparison of instruction for strategies and content approaches. Reading Research Quarterly, 44(3), 218– 253.
Murray Brodin, K. (2007). Chokladkakan. Malmö: Gleerups. Murray Brodin, K. (2007). En ny kompis. Malmö: Gleerups. Murray Brodin, K. (2007). Matsäcken. Malmö: Gleerups. Murray Brodin, K. (2007). Sprutan.Malmö: Gleerups. Murray Brodin, K. (2007).Tjippo .Malmö: Gleerups.
44
Murphy, K., Wilkinson, I., Soter, A., Hennessey, M., & Alexander, J. (2009). Examining the effects of classroom discussion on students’ comprehension of text: A meta-analysis. Journal of Educational Psychology. 101(3), 740–764.
Palincsar, A., & Brown, A. (1984). Reciprocal teaching of comprehension-fostering and comprehension-Monitoring activities. Cognition and Instruction. 1(2), 117–175.
Reichenberg, M. (2012). Gränser på gott och ont: Undervisning i särskolan förr och nu. I D. Andersson & L-E Edlund. (red.). Språkets gränser – och verklighetens: Perspektiv på begreppet gräns. Umeå: Umeå universitet.
Reichenberg, M. (2013). ”I like the text about the little bird.” Five intellectually disabled persons talk about text. Scandinavian Journal of Disability Research. 15 (2) 108-124.
Reichenberg, M. (2014). Vägar till läsförståelse. Stockholm: Natur & Kultur.
Reichenberg, M. (2015). Literacy, Language and Social Interaction in Special Schools. I The Reading Matrix 15(1) 173-187.
Reichenberg, M., & Emanuelsson, B-M. (2014). Elever i årskurs 3 läser och samtalar om texter: En interventionsstudie. Acta Didactica Norge, 8(1), Art-11.
Reichenberg, M., & Fälth, L. (2014). The importance of structured text talks for students´ reading comprehension. An intervention study in special schools. Journal of Special Education and Rehabilitation, Vol 15, Issue 3-4, 77-94.
Reichenberg, M., & Lundberg, I. (2011). Läsförståelse genom strukturerade text- samtal: för elever som behöver särskilt stöd. Stockholm: Natur & Kultur.
Reichenberg, M., & Löfgren, K. (2014). An Intervention Study in Grade 3 Based Upon Reciprocal Teaching. Journal of Education and Learning, 8(2), 122-131.
Rönnerman, K. (2012). Vad är aktionsforskning? I K. Rönnerman. (Red.). Aktionsforskning i praktiken: förskola och skola på̊ vetenskaplig grund. Lund: Studentlitteratur.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen (2010). Undervisningen i svenska grundsärskolan. Skolinspektionens rapport 2010:9. Stockholm 2010.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundsärskolan 2011. Stockholm: Fritzes. Skolverket. (2012). Pisa-rapport. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/internationella-studier/pisa/pisa-2012-1.167616
Skolverket. (2015). Läs- & skrivportalen. Grundsärskolan. Modul: Strukturerad läs- och skrivundervisning.
45
Schmidl, H. (2008). Från vildmark till grön ängel: receptionsanalyser av läsning i åttonde klass. Diss. Uppsala: Uppsala universitet.
Somekh, B. (2006). Action Research: a Methodology for Change and Development. Maidenhead: Open University Press
Somekh, B & Zeichner, K. (2009). Action research for educational reform: Remodelling action research theories and practices in local contexts. Educational Action Research, 17 (1), 5-21. Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
Takala, M. (2006). The effects of reciprocal teaching on reading comprehension in mainstream and special education. Scandinavian Journal of Educational Research, 50, 559- 576.
van den Bos, K. P., Nakken, H., Nicholay, P. G. & van Houten, E. J. (2007). Adults with Mild Intellectual Disabilities: Can their Reading Comprehension Ability be Improved? Journal of Intellectual Disability Research 51(11). 835–849.
Varnhagen, C. K., & Goldman, S. R. (1986). Improving comprehension: Causal relations of instruction for learning handicapped learners. Reading Teacher, 39, 896–904.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, L. S.(1934/1999). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos AB.
Vygotskij, L. S. (1997). The collected works of L. S.Vygotskij. Vol. 4: The history of the development of higher mental functions (R.W. Rieber, Ed.). New York: Plenum Press. (Translated by M. J. Hall). Wibeck, V. (2000). Fokusgrupper: Om fokuserade gruppintervjuer som insamlingsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Öhman, J. (2008). Erfarenhet och meningsskapande. Utbildning och demokrati 2008, 17 (3), 25-46. Östlund, D. (2012). Deltagandets kontextuella villkor. Fem träningsskoleklassers pedagogiska praktik. Doktorsavhandling. Malmö: Malmö Högskola.
46