Vidare forskning inom ämnet hälsa hos barn behövs. Forskning om hur eleverna uppfattar undervisningen om kost och motion och i vilken utsträckning de får en ökad medvetenhet om betydelsen av mat och motion behövs eftersom elevperspektivet ofta saknas i forskningen.
20
8 Referenser
Alexandersson, M. (1994). Den fenomenografiska forskningsansatsens fokus. I Starrin, B. & Svensson, P-G. (Red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori.
Lund: Studentlitteratur
Ahlberg, A. 2015. Förståelse av och förhållningssätt till hälsa: några elevers syn på hälsa och skolämnet idrott och hälsa. Doktorsavhandling. Hämtad 2019-01-25
Andersson, D. (2021). Kunskap krävs om fysisk aktivitet, covid-19 och överlevnad.
https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2021/03/kunskap-kravs-om-fysisk-aktivitet-covid-19-och-overlevnad/ Hämtad 2021-04-25
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm:
Liber.
Dalen, M. (2008). Intervju som metod. (1. uppl.) Malmö: Gleerups utbildning.
Denscombe, M. (2014). The Good Research Guide: For Small-Scale Social Research Projects [Elektronisk resurs]. McGraw-Hill.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken – För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Ekblom Bak, E. (2014). All aktivitet är bra aktivitet. Svensk Idrottsforskning, 23(1), 16–19. Hämtad 2019-01-25
Ekblom-Bak, E. & Ekblom, Ö. (2015) Stillasittandets effekter på barns hälsa är underbeforskat.
.http://www.lakartidningen.se/EditorialFiles/WM/%5bDHWM%5d/DHWM.p df Hämtad 2019-03-12
Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. (3., uppdaterade uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Folkhälsomyndigheten. (2019a). Övervikt och fetma är vanligt och ökar med ålder hos 6–9 åringar.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/4b83de69772549f7ac4779 79bebd55af/20100-overvikt-fetma-6-9-aringar.pdf Hämtad 2021-05-14
Folkhälsomyndigheten. (2019b). Barns och ungas rörelsemönster.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-21
material/publikationsarkiv/b/barns-och-ungas-rorelsemonster/?pub=60058 Hämtad 2021-04-25
Folkhälsomyndigheten. (2021). Skolbarn som är fysiskt aktiva rapporterar bättre psykisk hälsa.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat- material/publikationsarkiv/s/skolbarn-som-ar-fysiskt-aktiva-rapporterar-battre-psykisk-halsa-/?pub=91743 Hämtad 2021-05-14
Gibbs, G. R. (2007). Analyzing qualitative data. (1. Ed) Thousand Oaks, Cliff.:
Dage Publications.
Gustafsson, B. (2007). Naturvetenskaplig undervisning och det dubbla uppdraget. Nordina, 3(2), pp.107–120.
https://journals.uio.no/nordina/article/view/374/406 Hämtad 2021-05-21
Hellénius, M-L. (2016). Lång »skärmtid« kan leda till depression hos unga https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2016/02/lang-skarmtid-kan-leda-till-depression-hos-unga/#comments Hämtad 2021-04-25
Kallenberg, K. & Larsson, G. (2004). Människans hälsa: livsåskådning &
personlighet. (2., [rev.] utg.) Stockholm: Natur och kultur.
Kroksmark, T. (2007). Fenomenografisk didaktik - en didaktisk möjlighet.
Jönköping Didaktiskt tidskrift vol. 17, No. 2–3, 2007. University press.
https://www.tomaskroksmark.se/Fenomenografiskdidaktik%202007.pdf Hämtad 2021-07-01
Kvale, S & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.]
uppl.) Lund: Studentlitteratur
Lagerholm, P. (2010). Språkvetenskapliga uppsatser. (2. Uppl.) Lund:
Studentlitteratur
Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys: Exemplet fenomenografi (Teori, forskning, praktik).
Liu, M. Wu, L. & Yao, S. (2016). Dose-response association of screen time-based sedentary behavior in children and adolescents and depression: a meta-analysis of observational studies. British journal of sports medicine, 50(20), pp.1252–1258. Hämtad 2021-08-06
22
Livsmedelsverket. (2021). Nationella riktlinjer för måltider i skolan.
https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/broschyrer -foldrar/riktlinjer-for-maltider-i-skolan.pdf Hämtad 2021-05-14
Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
Nationalencyklopedin,(2013) hälsa. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklop edi/lång/hälsa. Hämtad 2019-03-05
Nilsson, A., & Ekelund, U. (2010). Utomhuslekens betydelse för fysisk aktivitet bland barn. Svensk Idrottsforskning, 19(2), 30–3. Hämtad 2021-08-06 https://www.idrottsforskning.se/wp-content/uploads/2014/04/Utomhusleken-barn.pdf
Perlhagen, J. Flodmark, Carl-Erik, & Hernell, Olle. (2007). Fetma hos barn - prevention enda realistiska lösningen på problemet. Läkartidningen, 104(3), 41–
138. Hämtad 2019-05-09
Scully, D, Kremer, J, Meade, M M, Graham, R, & Dudgeon, K. (1998). Physical exercise and psychological well being: A critical review. British Journal of Sports Medicine, 32(2), 111-120. Hämtad 2021-05-12
Skolverket (2017) https://www.skolverket.se/publikationer?id=3795
Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2018 (5e uppl.). Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2021). Så använder du läroplanen för grundskolan.
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/sa-anvander-du-laroplanen-for-grundskolan
Söder, O. (2013) Feta barn har sämre livskvalitet än barn med cancer
http://lakartidningen.se/OldPdfFiles/2003/26987.pdf Hämtad 2019-04-07
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Turner, L. & Chaloupka, F. J. (2017). Reach and Implementation of Physical Activity Breaks and Active Lessons in Elementary School Classrooms. Health Education & Behavior, 44(3), 370– 375. doi: 10.1177/1090198116667714 Hämtad 2021-05-14
Turner, S. Öberg, K. & Unnerstad, G. (1999). Biology and Health Education.
European Journal of Teacher Education, 22(1), 89-100.
23
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_200 2.pdf Hämtad 2019-03-05.
Åberg, H. (red.) (2000). Bonniers läkarbok. (2., utök. och rev. uppl.) Stockholm:
Bonnier.
Öhman, D. & Rickardsson, J. (2017). Hårdare krav på fysisk aktivitet i skolor.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6667483 Hämtad 2021-05-14
I
9 Bilagor
Bilaga 1. Missivbrev
Hej!
Jag heter Helena Nordin och läser till grundlärare med inriktning mot förskoleklass och årskurs 1–3 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Jag läser just nu termin 8 och ska göra ett självständigt arbete i naturvetenskap.
Syftet med denna uppgift är att ta reda på hur lärare beskriver att de undervisar i naturvetenskap när det kommer till hälsoaspekter hos barn.
Jag har fördjupat mig i forskning och litteratur kring det aktuella ämnet, men har även en önskan att få ta hjälp av verksamma lärare inom årskurserna 1–3 genom intervjuer. Således önskar jag få intervjua dig, som har kunskapen, utbildningen och erfarenheten som är värdefull för mitt arbete. Intervjun kommer att bestå av ett antal frågor om ämnet och kommer att ta ca 30–45 minuter och jag hoppas att du på något sätt har en möjlighet att delta.
Under intervjun kommer jag ta hänsyn till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Det medför att du deltar frivilligt och om du så skulle önska kan du avsluta intervjun när som helst. Ditt deltagande kommer att behandlas konfidentiellt, vilket menas att jag kommer byta ut namn i mitt resultat så det finns inga möjligheter att någon kan förstå att det är just Du som är med i texten.
Samt kommer resultatet endast användas i forskningsändamål.
Om du har några frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta mig eller min handledare för mer information.
Med vänliga hälsningar.
Helena Nordin heno1501@student.miun.se
Handledare:
Anna-Karin Westman Anna-Karin.Westman@miun.se
II
Bilaga 2, Intervjufrågor
Inledande frågor
Hur länge har du arbetat som lärare?
Vilken årskurs undervisar du i?
Är du behörig för de naturvetenskapliga ämnen du undervisar i?
Mat
När du tar upp mat och motion med eleverna, nämner du då att det står med i läroplanen för NO?
Hur gör du när du undervisar om hur viktigt det är med mat för eleverna?
Vad brukar du ta upp om mat?
I vilka andra sammanhang kan det hända att du tar upp att det är viktigt att äta rätt?
Motion
Hur pratar du om betydelsen av motion med eleverna?
Kan du beskriva när du tar upp betydelsen av motion vid något annat tillfälle än i NO?
Stillasittande
Finns det något gemensamt beslut på skolan hur ni ska arbeta med att stillasittande hos barn minskar?
Kan du komma på något tillfälle under dagen, förutom rasterna när eleverna är fysiskt aktiva?
Hur underlättar du för att minska stillasittande under skoltid?
o Flyttar du någon gång ut undervisningen för att eleverna inte ska sitta still så mycket?
o Väljer du att avbryta lektioner någon gång och istället låta eleverna röra på sig i klassrummet?