• No results found

Forskningen måste leda vidare till nya områden så även inom multimedialt lärande. Det finns de som har forskat kring datorn och dess roll i undervisningen men vad skulle eleverna anse om att istället för att utveckla de tekniska hjälpmedlen att undervisningen skulle gå tillbaka till fysiska läroböcker, genomgång via tavlan som respondent 7 beskriver, att inte ha några distraherande moment i undervisningen alls.

40

En annan aspekt är att se om läsförståelse och hörförståelse har blivit lättare att jobba med för lärare i samband med den nya tekniken. Går det att utläsa om eleverna har blivit bättre på att ta till sig informationen och kunskapen ju fler verktyg som används. Det skulle kunna forskas kring hur lärarnas kompetens förhåller sig till den nya tekniken.

I ett tidigare avseende nämndes att digitaliseringen kommer att utökas inom flertalet ämnen och det som skulle kunna ifrågasättas få är hur digitaliseringen i sig kommer att hjälpa eller stjälpa elevernas lärande. Blir det ett mer passivt klassrum eller kommer interaktiviteten utökas, kommer vi tappa det sociala samspelet i klassrummet på grund av att alla sitter framför en dator eller annat elektroniskt verktyg eller kommer vi lära oss nya sätt som gör att vi fortfarande kan behålla det sociala samspelet och den närhet som vi som människor behöver? Frågorna är många och det är min uppfattning att jag enbart har rört en liten bråkdel av ämnet och att det finns utrymme för mer kunskap och mer forskning inom så väl en positiv inställning till digitalisering som det finns till den mer negativa.

Slutord

För att en lärare ska kunna försäkra sig om att nå eleverna behöver samtliga perspektiv användas men på olika sätt och en kombination av de sociokulturella och behavioristiska perspektiven är de som skulle kunna leda till bäst resultat i slutändan. Det beror ju helt och hållet på individen som ska lära sig dock, alla knep fungerar inte för alla och därför måste vi hela tiden tänka på att individualisera undervisningen. Det är därför viktigt att vi tar till oss den feedback vi får och den kunskap som vi kan delas med oss till varandra. Jag vet av erfarenhet att på vissa skolor arbetar lärarna över ämnena och hjälps åt för att få en elev att lyckas, till exempel en lärare i svenska slår ihop sin uppgift med läraren i matematik och idrott för att lära eleverna hur man diskuterar sin egen hälsa, andras hälsa och använder sig av vetenskapliga metoder för att komma fram till svar på frågan. I den här uppgiften krävdes det att eleverna kunde ställa rätt frågor i sin

enkätundersökning, att de kunde använda ett kalkyleringsprogram och att de själva var med och deltog i de fysiska övningarna som de sedan skulle mäta resultatet på.

Kommer vi någon gång att kunna försäkra oss om att eleverna lär, och då menar jag inte bara upprepar det vi har visat, det vi vill att de ska ha lärt sig? Kommer vi fortsätta att jobba på samma sätt som tidigare eller kommer vi ändra vårt beteende? Det är frågor som inte kunde besvaras med hjälp av den här undersökningen.

41

Vi behöver lära oss hur vi ska använda språket mer och att inte upprepa samma sak fast med olika medier, vi måste våga förklara på olika sätt. De olika medierna som vi använder ska användas för att förmedla information och för att hjälpa elevernas lärande inte för att visa vad vi redan kan.

Det jag ser som ett mål i framtiden är att vi tillsammans jobbar mer övergripande för alla ämnen och med fler kunskaper kring de tekniska aspekterna för att se till att eleverna LÄR sig inte bara upprepar de kunskaper vi redan kan.

42

Referenslista

Ayres, P. & Sweller, J. (2005) Kapitel 8. The split-attention principle in multimedia learning. Mayer, R. (2005) The Cambridge handbook of multimedia learning. Cambridge University Press, New York.

Bohman, V. (2012) I rummet mellan digital lärande och analoga mål. Pedagogiska magasinet Nummer 3.

Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.

Carlgren, I. (2015). Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. Diadolos AB Göteborg. Cervin, E (2012) Forskare tveksamma till datoryran. Hämtad 2017-12-27

https://specialpedagogik.se/forskare-tveksamma-till-datoryran/

Dahl, C. (2016) Multimodal teori stärker elevers meningsskapande. Hämtad 2018-06-09.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/spraklig-

kompetens/undervisning/multimodal-teori-starker-elevers-meningsskapande-1.229246 Dalen, M. (2008) Intervju som metod. Malmö: Gleerups utbildning.

Dysthe, O. (2003) Dialog, samspel och lärande. Studentlitteratur; Lund.

Furenhed, A. & Hjort, S. (2016) Effektiv undervisning; meningsfullt lärande. Stockholm, Natur och Kultur.

Hatt, A. & Carlsson, U. (2012) Vi måste höja nivån för IT i skolan. Hämtad 2018-05-20

http://www.gp.se/debatt/vi-m%C3%A5ste-h%C3%B6ja-niv%C3%A5n-f%C3%B6r-it-i-skolan- 1.707495

Helmersson, C. Malmberg, B & Nordling, C. (2016)Digitaliseringen i skolan – dess påverkan på kvalitet, likvärdighet och resultat i utbildningen. Hämtad 2018-05-25.

https://data.riksdagen.se/fil/24B42258-6038-470F-80C6-F5CE149F401B

Nagmoti, J. (2017) Departing from Power Point default mode: Applying Mayer’s Multimedia

principles for enhanced learning of parasitology Hämtad 2018-04-30

http://www.ijmm.org/article.asp?issn=0255-

0857;year=2017;volume=35;issue=2;spage=199;epage=203;aulast=Nagmoti

Mayer, R. (2005) The Cambridge handbook of multimedia learning. Cambridge University Press, New York.

Skolverket (2011) Läroplan ämne och kurser, Svenska.

http://lararnasnyheter.nod1.se/specialpedagogik/2012/04/02/forskare-tveksamma-datoryran

(2017-01-03)

Skolverket, (u.å) Styrdokument. 2018-01-03 https://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser- for-larande/itiskolan/styrdokument,

43

Skolverket, (2018), Ämnesplan Svenska. tillgänglig 2018-01-03.

https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.261640!/SVE_ny.pdf,

Skolverket (1994, upphävd 2013). Läroplan 94 för de frivilliga skolformerna. Hämtad: 2016-08- 01

https://www.skolverket.se/regelverk/skolfs/skolfs?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se %2Fwtpub%2Fws%2Fskolfs%2Fwpubext%2Ffs%2FRecord%3Fk%3D259

Skolverket, (2016) IT-användning och IT-kompetens i skolan. Hämtad 2018-05-23.

https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fw pubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3005.pdf%3Fk%3D3005

Statens Medieråd (2017) Unga & medier. Hämtad 2018-06-03

https://statensmedierad.se/download/18.7b0391dc15c38ffbccd9a238/1496243409783/Ungar%20 och%20medier%202017.pdf

Stensmo, C. (2002) Vetenskapsteori och metod för lärare – en introduktion. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB.

Stukát, Staffan. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB.

Sweller, J. (2005). Kapitel 10. The Redundancy Principle in Multimedia learning. I Mayer, R. (2005) The Cambridge handbook of multimedia learning. Cambridge University Press, New York.

Säljö, R. (2000) Lärande i praktiken; ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm, Prisma. Säljö, R. (2005) Lärande och kulturella redskap; Om lärprocesser och det kollektiva minnet. Falun, Scandbook.

Widerberg, K. (2002) Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur ref i Nylén, U. (2005) Att presentera kvalitativ data. Stockholm: Liber.

Öhman-Gullberg, L. (2006) Movere att sätta kunskap i rörelse –en analys av ett ämnesintegrerat

44

Bilaga

Intervjufrågor

1. Vet du vad multimediala verktyg innebär? Beskriv med egna ord vad multimediala verktyg är.

2. Vid användning av ett multimedialt verktyg, till exempel Power Point, Keynote eller Prezi eller annat hur tänker du då kring ditt upplägg? Vad använder du?

3. Hur gör du för att konstaterar att eleverna tar till sig informationen? (Exempel, instuderingsfrågor, diskussionsfrågor mm).

4. Beskriv en vanlig lektion och var så utförlig som du kan.

5. Vilka fördelar och vilka nackdelar ser du med datorn när det gäller undervisningen? 6. Hur ser du på hur tekniken kommer utvecklas i framtiden?

Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00

E-mail: registrator@hh.se www.hh.se

Related documents