8. Slutsatser och Implikationer
8.1 Vidare forskning och rekommendationer
I tidigare stycken nämner vi att chefer uppfattar det som svårt och inte helt självklart att arbeta hälsofrämjande för både sig själv och sina medarbetare och att den egna hälsan blir åsidosatt. Med denna studie som grund rekommenderar vi att lägga mer fokus på att förstå de förebyggande och främjande perspektiven och vad som skiljer dessa åt. Vår rekommendation är att skapa lättillgängliga mötesplatser där både chefer och
medarbetare kan sitta ner för att kommunicera om hur deras hälsa på arbetsplatsen kan stärkas. Bland annat kan frågor om vilka friskfaktorer som finns och vilka som kan skapas tillsammans lyftas och arbetas med. Vilka strategier finns och vilken strategi är önskvärd för att kunna inkludera alla i det hälsofrämjande arbetet på arbetsplatsen. Vår studie kan med fördel byggas på med studier om hur chefer i andra verksamheter arbetar hälsofrämjande och hur de inkluderar sin hälsa. Vi finner det av intresse att se om det finns andra mönster som går att urskilja och om det går att ta fram strategier för hur chefer lättare kan inkludera sin hälsa. Att fokus och perspektiv läggs på chefer och ledares hälsa är för att vi anser att välmående chefer skapar välmående verksamheter.
Referenser
AFS 2001:1. Systematiskt arbetsmiljöarbete. Stockholm: Arbetsmiljöverket. Hämtad 2019-05-09 från
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/systematiskt- arbetsmiljoarbete-foreskrifter-afs2001-1.pdf
AFS 2015:4. Organisatorisk och social arbetsmiljö. Stockholm: Arbetsmiljöverket. Hämtad 2019-06-04 från
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/organisatorisk-och-social- arbetsmiljo-foreskrifter-afs2015_4.pdf
Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I G. Ahrne, P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 8-15). Stockholm: Liber. Andrén, T,. & SACO. (2018). Om chefen är sjuk – vem tar då hand om personalen?. Hämtad 2019-04-09 från:
https://www.saco.se/globalassets/saco/dokument/rapporter/2018-om-chefen-ar-sjuk.pdf Antonovsky, A. (1979). Health, stress, and coping. San Francisco: Jossey-Bass.
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.
Arbetsmiljöverket. (2015). Se upp för de dolda farorna på arbetsplatsen. Hämtad 2019- 05-14 från https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/arbeta-med-
arbetsmiljon/dolda-faror-i-arbetsmiljon/
Arbetsmiljöverket. (2018a). Arbetsorsakade besvär 2018. Stockholm: Arbetsmiljöverket. Hämtad 2019-05-15 från
https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsorsakade-besvar- 2018/arbetsorsakade_besvar_2018_rapport.pdf
Arbetsmiljöverket. (2018b). Arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön. Hämtad 2019-04- 26 från https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/arbetsgivarens-ansvar-for- arbetsmiljon/
Arbetsmiljöverket. (2019). Sjukdom av jobbet dödar fler än olycksfallen. Hämtad 2019- 05-14 från https://www.av.se/nyheter/2019/sjukdom-av-jobbet-dodar-fler-an-
olycksfallen/
Bergström, G., Bodin, L., Hagberg, J., Aronsson, G., & Josephson, M. (2009). Sickness Presenteeism Today, Sickness Absenteeism Tomorrow? A Prospective Study on
Sickness Presenteeism and Future Sickness Absenteeism. Journal of Occupational and
Environmental Medicine, 51(6), 629–638. doi:10.1097/JOM.0b013e3181a8281b
Berntson, E., Wallin, L., & Härenstam, A. (2012). Typical situations for managers in the Swedish public sector: cluster analysis of working conditions using the Job Demands- Resources model. International Public Management Journal, 15(1), 100-130. doi: 10.1080/10967494.2012.684026
Bie, K. (2014). Reflektionshandboken för pedagoger. Malmö: Gleerup.
Bolman, L.G., & Deal, T.E. (2019). Nya perspektiv på organisation och ledarskap. Lund: Studentlitteratur.
Corin, L., & Björk, L. (2017). Chefers organisatoriska förutsättningar i kommunerna (ISBN 978-91-86949-98-3). Stockholm: SNS Förlag. Hämtad 2019-04-29 från
https://www.sns.se/wp-content/uploads/2017/11/chefers-organisatoriska-forutsattningar- i-kommunerna.pdf
Dalen, M. (2015). Intervju som metod. Malmö: Gleerups utbildning.
Ellström, P-E. (1992). Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet. Problem,
begrepp och teoretiska perspektiv. Stockholm: Publica.
Ellström, P-E. (1996a). Rutin och reflektion. I B. Gustavsson, S. Larsson, P-E. Ellström (Red.), Livslångt lärande (s. 142-179). Lund: Studentlitteratur.
Ellström, P-E. (1996b). Arbete och lärande - förutsättningar och hinder för lärande i
dagligt arbete. Solna: Arbetslivsinstitutet.
Ellström, P-E. (2004). Reproduktivt och utvecklingsinriktat lärande i arbetslivet. I P-E. Ellström, G. Hultman (Red.), Lärande och förändringar i organisationer - om
pedagogik i arbetslivet (s. 17-39). Lund: Studentlitteratur.
Erdogan, B., Bauer, T. N., Truxillo, D. M., & Mansfield, L. R. (2012). Whistle While You Work: A Review of the Life Satisfaction Literature. Journal of Management,
38(4), 1038-1083. doi:10.1177/0149206311429379
Eriksson, A. (2011). Health-Promoting Leadership: A Study of the Concept and Critical
Conditions for Implementation and Evaluation (Doktorsavhandling, ISSN 0283-1961,
NHV Report 2011:6). Göteborg: Nordic School of Public Health NHV. Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:786453/FULLTEXT01.pdf
Eriksson, A., Skagert, K., & Dellve, L. (2013). Utveckling av hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap – Erfarenheter av att arbeta med interventioner utifrån ett
arbetsmaterial. Socialmedicinsk Tidskrift, 90(6), 793-798.
Eriksson, M. (2015). Folkhälsa och salutogenes. I M. Eriksson (Red.), Salutogenes: om
hälsans ursprung : [från forskning till praktisk tillämpning] (s. 105-116). Stockholm:
Liber.
Eriksson, M., & Winroth, J. (2015). Hälsa och hälsofrämjande. I M. Eriksson (Red.),
Salutogenes: om hälsans ursprung : [från forskning till praktisk tillämpning] (s. 1-11).
Stockholm: Liber.
Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne, P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 34-54). Stockholm: Liber.
Folkhälsomyndigheten. (2015). Hälsa 2020: Ett policyramverk för sektorsövergripande insatser för hälsa och välbefinnande i WHO:s Europaregion. Falun: Edita Bobergs.
Hämtad 2019-04-28 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/0dd4f55131d5443d9b8efd36d8d7d e4c/halsa-2020-sektorsovergripande-policyramverk-insatser-halsa-valbefinnande- 15008.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2018). Folkhälsopolitiska mål. Hämtad 2019-04-09 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/om-folkhalsomyndigheten/folkhalsopolitiska-mal Granberg, O. (2014). Lära eller läras - Om kompetens och utbildning i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.
Granberg, O., & Ohlsson, J. (2018). Den lärande organisationen. I O. Granberg, J. Ohlsson (Red.), Den lärande organisationen 2.0 (s. 19-37). Lund: Studentlitteratur. Hanson, A. (2004). Hälsopromotion i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.
Hanson, A. (2010). Salutogent ledarskap - för hälsosam framgång. Solna: Fortbildning. Hanson, A. (2018). Salutogent ledarskap - för hälsosam framgång : vägen mot tillit,
mening & känsla av sammanhang. Alingsås: Salutogent ledarskap Sverige.
Hoert, J., Herd, A.M. & Hambrick, M,. (2018). The Role of Leadership Support for Health Promotion in Employee Wellness Program Participation, Perceived Job Stress, and Health Behaviors. American Journal of Health Promotion, 32(4), 1054-1061. doi:10.1177/0890117116677798
Hultberg, A., Ahlborg, G.jr, Jonsdottir, I.H, Winroth, J., Corin L., & Heimdahl, M. (2018). Hälsa på arbetsplatsen. En sammanställning av kunskap och metoder. (ISM- Rapport: 21, 978-91-984026-1-2). Hämtad 2019-04-24 från
https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/Spaces Store/1c23da66-62e1-4c47-bc34-
bd8288aad0e6/2018%20_21_Hälsa%20på%20arbetsplatsen.pdf?a=false&guest=true
Illeris, K. (2015). Lärande. Lund: Studentlitteratur.
Institutet för stressmedicin. (2017). Verktyg och metoder. Hämtad 2019-05-17 från https://www.vgregion.se/ov/ism/halsa-och-arbetsmiljo/verktyg-och-metoder/
Institutet för stressmedicin. (2019). Definitioner och perspektiv. Hämtad 2019-04-25 från https://www.vgregion.se/ov/ism/halsa-och-arbetsmiljo/halsoframjande-
arbetsplats/definitioner-och-perspektiv/
Iseskog, T. (2016). Psykosocial arbetsmiljö från en rättslig utgångspunkt. Stockholm: IJK förlag.
Jiménez, P., Bregenzer, A., Kallus, W.K., Fruhwirth, B., & Wagnes-Hartl, V. (2017). Enhancing Resources at the Workplace with Health-Promoting Leadership.
International Journal of environmental Research and Public Health, 14(10), 1264.
doi:10.3390/ijerph14101264
Johnson, S.K. (2008). I second that emotion: Effects of emotional contagion and affect at work on leader and follower outcomes. The Leadership Quarterly, 9(1), 1-19. doi:https://doi.org/10.1016/j.leaqua.2007.12.001
Jonsson, H., Nyman, A., & Josephsson, S. (2017). Narrativ analys. I B. Höglund Nielsen, M. Granskär (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s. 235-248). Lund: Studentlitteratur.
Kock, H. (2010). Kompetensutveckling på arbetsplatsen - sammanfattande slutsatser och reflektioner. I H. Kock (Red.), Arbetsplatslärande - att leda och organisera
kompetensutveckling (s. 161-192 ). Studentlitteratur.
Larsson, R. (2015). Managing workplace health promotion in municipal organizations. (Doktorsavhandling, Västerås Akademin för hälsa, vård och välfärd, ISSN 1651-4238). Västerås: Arkitektkopia. Hämtad från http://mdh.diva-
Lindberg, P., & Vingård, E. (2012). Indicators of healthy work environments – a systematic review. Work, 41(1), 3032-3038. doi:10.3233/WOR-2012-0560-3032 Lundman, B., & Hällgren Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I B. Höglund Nielsen, M. Granskär (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och
sjukvård (s. 219–234). Lund: Studentlitteratur.
Medin, J. & Alexanderson, K. (2000). Begreppen hälsa och hälsofrämjande - en
litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur.
Nilsson, P., Wallo, A., Rönnqvist, D., & Davidsson, B. (2018). Human Resource
Development -att utveckla individer, grupper och organisationer. Lund:
Studentlitteratur.
Pellmer Wramner, K., Wramner, B., & Wramner, H. (2017). Grundläggande
folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber.
Pilhammar, E., & Skyvell Nilsson, M. (2017) Etnografi. I B. Höglund Nielsen, M. Granskär (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s. 65–85). Lund: Studentlitteratur.
Prins, S.J., Bates, L.M., Keyes, K.M., & Muntaner, C. (2015). Anxious? Depressed? You might be suffering from capitalism: contradictory class locations and the
prevalence of depression and anxiety in the USA. Sociology of Health & Illness, 37(8), 1352–1372. doi:10.1111/1467-9566.12315
Romanowska, J., Larsson, G., Eriksson, M., Wikström B.M., Westerlund, H., & Theorell, T. (2010). Health Effects on Leaders and Co-Workers of an Art-Based Leadership Development Program. Psychother Psychosom, 80(2), 78–87. doi:10.1159/000321557
Scriven, A. (2013). Ewles & Simnett Hälsoarbete. Lund: Studentlitteratur. Skakon, J., Nielsen K., Borg, V., & Guzman, J. (2010). Are leaders' well-being, behaviours and style associated with the affective well-being of their employees? A systematic review of three decades of research. An International Journal of Work,
Health & Organisations - Work & stress, 24(2), 107-139. doi:
10.1080/02678373.2010.495262
Suntarbetsliv. (2018). Så får ni en friskare arbetsplats - 8 säkra sätt. Hämtad 2019-05- 31 från https://www.suntarbetsliv.se/forskning/ledarskap-och-organisation/sa-far-ni-en- friskare-arbetsplats-8-sakra-satt/
https://www.suntarbetsliv.se/verktyg/
Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I G. Ahrne, P. Svensson (Red.),
Handbok i kvalitativa metoder (s. 208-219). Stockholm: Liber.
Sveriges Kommuner och Landsting. (2016). Avsiktsförklaring. Åtgärder för friskare
arbetsplatser i kommuner och landsting. Hämtad 2019-05-01 från
https://skl.se/download/18.423b16a615bc92dffea3102e/1493902236154/Avsiktsförklari ng+om+åtgärder+för+friskare+arbetsplatser+i+kommuner+och+landsting+19+augusti+ 2016.pdf
Taloyan, M., Aronsson, G., Leineweber, C., Magnusson Hansson, L., Alexanderson, K., & Westerlund, H. (2012). Sickness Presenteeism Predicts Suboptimal Self-Rated Health and Sickness Absence: A Nationally Representative Study of the Swedish Working Population. PLoS One, 7(9), 1-8. doi:10.1371/journal.pone.0044721
Theorell, T., Nyberg, A., & Romanowska, J. (2013). Om ledarskap och de anställdas hälsa. Socialmedicinsk tidskrift, 90(6), 780-792.
Thurén, T. (2019). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber.
United Nations Department, UNDP. (2015). Sustainable Development Goals. Hämtad 2019-04-09 från https://sustainabledevelopment.un.org/sdgs
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad 2019-04-01 från https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/vi-analyserar-och-utvarderar/alla- publikationer/publikationer/2017-08-29-god-forskningssed.html
Waddell, G., & Burton, A-K. (2006). Is work good for your health and well-being? (ISBN 011703694 3). United Kingdom: The Stationery Office.
Wallo, A. (2017). Learning-Oriented Leadership: Managers as Facilitators of Human Resource Development in Daily Work. International Journal of HRD Practice, Policy
and Research, 2(1), 21-34. doi:10.22324/ijhrdppr.2.103
Winroth, J. (2015). Organisation som arena för hälsofrämjande arbete. I M. Eriksson (Red.), Salutogenes: om hälsans ursprung : [från forskning till praktisk tillämpning] (s. 126-186). Stockholm: Liber.
Winroth, J. (2018). Organisationshälsa - En bok om ett hållbart arbetsliv. Lund: Studentlitteratur.
World Health Organization, WHO. (1948). Constitution of the world health organization. Hämtad 2019-08-07 från
http://apps.who.int/gb/bd/PDF/bd47/EN/constitution-en.pdf?ua=1
World Health Organization, WHO. (2019). The Ottawa Charter for Health Promotion. Hämtat 2019-04-25 från
Bilagor
Bilaga 1, Missivbrev
Bilaga 2, Samtyckesblankett och informationsbrev Bilaga 3, Intervjuguide
Bilaga 1 En förfrågan om deltagande i vår studie som ur ett pedagogiskt perspektiv ämnar att undersöka hur chefer anser att de arbetar hälsofrämjande på arbetsplatsen för såväl sina medaretare som sig själv.
Vi är tre studenter som läser sista terminen på Hälsopedagogiskt program på Högskolan i Halmstad. Vi påbörjar nu vår kandidatuppsats i pedagogik med inriktning
hälsopedagogik där vårt huvudfokus är chefers välmående på arbetsplatsen. Arbetsmiljö har en stor påverkan på hälsan och chefer drar ett stort lass för att påverka arbetsmiljön för sina medarbetare och sig själv mot ett hälsosammare arbetsliv. Vi söker nu dig som chef som kan hjälpa oss att undersöka det. Vi söker 8-10 chefer eller ledare som vill delta i studien.
För att kunna svara till vårt syfte önskar vi att få träffa dig för en intervju under ca: 45- 60 minuter, som kommer att spelas in och skrivas ut i text. Informationen kommer behandlas konfidentiellt och användas enbart i forskningssyfte. Plats och tid bestäms efter din tillgänglighet och bekvämlighet.
Är du intresserad av att delta i vår studie mot ett friskare arbetsliv så bekräfta mailet så kontaktar vi dig med vidare information. Deltagare i studien får en kopia av uppsatsen när den blivit bedömd och godkänd. Du får gärna vidarebefordra mailet till kollegor du tror kan ha ett intresse av att delta i studien.
Med vänlig hälsning, Johanna Andersson, Jonna Helmersson & Tova Skantz
Hälsopedagogiskt forskningsarbete; kandidatuppsats, Akademin hälsa och välfärd vid Högskolan i Halmstad.
Kontaktuppgifter: Studenter:
Johanna Andersson; johand15@student.hh.se Jonna Helmersson; jonhel16@student.hh.se Tova Skantz; tovska16@student.hh.se Handledare:
Jan Karlsson, Studierektor för Hälsopedagogiskt program; jan.karlsson@hh.se
Information till dig som vill delta i en undersökning som genomförs av oss studenter under utbildning:
Undersökningen/studentarbetet genomförs som en del av studenternas utbildning vid Högskolan i Halmstad som är juridiskt ansvarig för studenternas personuppgiftsbehandlingar. Du kan alltid nå Högskolan i Halmstad via epost registrator@hh.seeller telefon 035-167100.
Dataskyddsombud:
Har du funderingar eller klagomål kring hur dina personuppgifter behandlas kan du alltid vända dig till Högskolans i Halmstads dataskyddsombud via dataskydd@hh.se. Dataskyddsombudet är expert på reglerna för personuppgifter och har rätt att granska hur högskolans studenter och personal behandlar personuppgifter.
Lagliggrund: Personuppgifterna behandlas med stöd av samtycke från de som deltar i studien. I enlighet med lagen om personuppgifter och lagring av uppgifter (GDPR) så kommer uppgifterna behandlas enligt ditt informerade samtycke och en samtyckesblankett kommer att undertecknas vid deltagande av intervjun. Deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak, vilket dock inte påverkar den behandling som skett innan återkallandet.
Alla uppgifter som kommer oss till del kommer behandlas så att obehöriga inte kan ta del av dem. Personuppgifterna kommer bevaras till dess att uppsatsen är godkänd och kommer därefter att förstöras.
Enligt EUs dataskyddsförordning har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter. Du har har alltid rätt att lämna klagomål till Datainspektionen. Du når dem via e-post: datainspektionen@datainspektionen.seeller telefon 08- 657 61 00.
Bilaga 2
Samtyckesblankett och informationsbrev för Intervju
Samtycke till att delta i studien med syfte: Syftet med studien var att ur ett pedagogiskt perspektiv undersöka hur chefer ansåg att de arbetade hälsofrämjande på arbetsplatsen för såväl sina medarbetare som sig själva.
Jag har skriftligen informerats om studien och samtycker till att delta. Jag är medveten om att mitt deltagande är helt frivilligt och att jag kan avbryta mitt deltagande i studien utan att ange något skäl. Jag godkänner även att intervjun spelas in och transkriberas. Min underskrift nedan betyder att jag väljer att delta i studien och godkänner att Högskolan i Halmstad behandlar mina personuppgifter i enlighet med gällande dataskyddslagstiftning och lämnad information.
... Underskrift intervjuperson ... Namnförtydligande ... Studenternas Underskrift ... Namnförtydligande ... Ort och datum
Kontaktuppgifter studenter:
Johanna Andersson: johand15@student.hh.se
Jonna Helmersson: jonhel16@student.hh.se
Tova Skantz: tovska16@student.hh.se
Handledare:
Jan Karlsson, studierektor för Hälsopedagogiskt program
Informationsbrev till dig som vill delta i en undersökning som genomförs av oss studenter under utbildning:
Studien har till syftet att ur ett pedagogiskt perspektiv undersöka hur chefer ansåg att de arbetade hälsofrämjande på arbetsplatsen för såväl sina medarbetare som sig själva
Personuppgiftsansvarig: Undersökningen/studentarbetet genomförs som en del av studenternas utbildning vid Högskolan i Halmstad som är juridiskt ansvarig för studenternas personuppgiftsbehandlingar. Du kan alltid nå Högskolan i Halmstad via epost registrator@hh.seeller telefon 035-167100.
Dataskyddsombud: Har du funderingar eller klagomål kring hur dina personuppgifter behandlas kan du alltid vända dig till Högskolans i Halmstads dataskyddsombud via dataskydd@hh.se. Dataskyddsombudet är expert på reglerna för personuppgifter och har rätt att granska hur högskolans studenter och personal behandlar personuppgifter.
Lagliggrund: Personuppgifterna behandlas med stöd av samtycke från de som deltar i studien. I enlighet med lagen om personuppgifter och lagring av uppgifter (GDPR) så kommer uppgifterna behandlas enligt ditt informerade samtycke och en
samtyckesblankett kommer att undertecknas vid deltagande av intervjun. Deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak, vilket dock inte påverkar den behandling som skett innan
återkallandet. Alla uppgifter som kommer till oss kommer behandlas så att obehöriga inte kan ta del av dem. Personuppgifterna kommer bevaras till dess att uppsatsen är godkänd och kommer därefter att förstöras. Enligt EUs
dataskyddsförordning har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter. Du har har alltid rätt att lämna klagomål till Datainspektionen. Du når dem via e- post:
Bilaga 3 Intervjuguide
Inledande frågor (ca 2 min)
● Kan du berätta lite kort om verksamheten och din roll i den? (antal anställda) ● Hur länge har du arbetat i ledande roll på verksamheten?
Hälsofrämjande (ca 10 min) ● Arbetar du hälsofrämjande?
● Kan du beskriva vad hälsofrämjande arbete innebär för dig, och hur du arbetar med det? (Ge gärna konkreta exempel)
● Finns det ett systematiskt arbetsmiljöarbete på din arbetsplats?
● Vad har ni för riktlinjer som chefer i verksamheten kring hälsofrämjande arbete? ● Vilka förutsättningar känner du att du har som chef för att tillämpa det
hälsofrämjande arbetet?; motivera gärna?
Hälsa och välbefinnande (ca 10 min)
● Hur skulle du beskriva hälsa för dig kopplat till arbetsplatsen?
● Hur anser du att hälsa och arbete hör ihop? Vid ja; Kan de ge något konkret exempel? Vid nej; vill du förklara?
● Reflekterar du som chef över din egna hälsa när du arbetar hälsofrämjande? (följdfråga: hur? varför inte?)
● Hur inkluderar du din egen hälsa i ditt arbete? ● Vad är en friskfaktor för dig på arbetsplatsen?
● Hur gör du som chef för att skapa dessa friskfaktorer?
Kompetens/Lärande (ca 15 min)
● Erbjuds du kompetensutveckling på din arbetsplats? vid ja; Anser du att detta främjar din hälsa?
● Lärande på arbetsplatsen, vad innebär det för dig?
● Hur anser du att lärande och kompetensutveckling hör ihop med hälsofrämjande arbete och hälsa?
● Anser du att du har tillräckligt med handlingsutrymme när det kommer till att utföra ditt uppdrag som chef?
● Upplever du att du har möjlighet till att använda erfarenheter och vara kreativ i ditt sätt att arbeta hälsofrämjande?
● Diskuterar och reflekterar ni över hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen, isåfall hur?
Kasam (ca 10 min)
● Hur anser du att ditt självförtroende är som chef? (Självkänsla) ● Vad kan vara en motivation för dig till att arbeta hälsofrämjande?
(Meningsfullhet)
● Vad får dig att känna begriplighet i ditt arbetsroll, ge gärna ett konkret exempel? ● Vad får dig att känna hanterbarhet i ditt arbete, ge gärna ett konkret exempel? ● Anser du att du har tillräckligt med resurser för att möta upp de krav som ställs
på dig som chef?
Avslutande fråga (ca 2 min)
● Finns det något mer du önskar att tillägga eller har tankar kring? Följdfrågor:
● Ge gärna konkret exempel ● Motivera gärna
● Vid ja; kan du ge något konkret exempel? ● Vid nej: vill du förklara?
● Hur?
● Varför inte?
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se Johanna Andersson
Jonna Helmersson