Liknande studie hade varit intressant att genomföra genom att välja en plats och studera den flera gånger för att se effekterna av materialet och platsen i högre utsträckning. Som tidigare nämns kring att utforskande var mer märkbart utomhus. Därför hade en motsvarande studie till denna fast med fokus på inomhusmiljö kunnat ge ett jämförande resultat av platsens och materialets betydelse för utforskande och för att synliggöra var planerad undervisning skulle kunna ske på andra platser. Det hade även varit intressant att observera och analysera en undervisningssituation som är planerad och genomförd på platserna och med materialet som uppmärksammats i följande studie.
Referenslista
Ahn, S. (2015) Aktör-nätverksteori I. Fejes, A. & Thornberg, R. (Red.), Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl., s. 115–130). Stockholm: Liber.
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.
Allwood, C. M. & Erikson, M.G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori: för psykologi och andra beteendevetenskaper. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Azlina, W., & Zulkiflee, A. S. (2012). A pilot study: The impact of outdoor play spaces on kindergarten children. Procedia-Social and Behavioral Sciences, 38, 275-283.
Baron, L. F., & Gomez, R. (2016). The associations between technologies and societies: the utility of actor-network theory. Science, Technology and Society, 21(2), 129-148.
Berkhuizen, C. (2014). De yngsta barnens möjligheter till samspel på förskolegården. Licentiatavhandling Malmö: Malmö högskola, 2014. Malmö. Hämtad från:
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=ip,uid&db=edsswe&AN=eds swe.oai.dspace.mah.se.2043.18052&site=eds-live&scope=site
Bilton, H. (2014). What is outside? The early years foundation stage in England: outdoor facilities, organisation and staff attitudes. American Journal of Educational Research, 2(10), 942-949.
Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. (1. uppl.) Stockholm: Liber
Brodin, J. (2011). Kan utomhuspedagogik stödja lärande och inkludering?. Socialmedicinsk tidskrift, 88(5), 445–458
Brodin, J. Lindstrand, P. (2008a). Alla kan vara med i en tillåtande lekmiljö. I. Sandberg, A. (Red.), Miljöer för lek, lärande och samspel. (1. uppl s. 87–103). Lund: Studentlitteratur.
Brodin, J. Lindstrand, P. (2008b). Utelek i ett mångkulturellt perspektiv. I. Sandberg, A. (Red.), Miljöer för lek, lärande och samspel. (1. uppl s. 137–165). Lund: Studentlitteratur. Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber. Clark, A. (2007). Views from inside the shed: Young children's perspectives of the outdoor environment. Education 3–13, 35(4), 349-363.
Eidevald, C. & Engdahl, I. (2018). Utbildning och undervisning i förskolan: omsorgsfullt och
lekfullt stöd för lärande och utveckling. (Första upplagan). Stockholm: Liber.
Elm Fristorp, A. (2012). Design för lärande - barns meningsskapande i naturvetenskap (PhD dissertation). Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet, Stockholm. Hämtad från
https://login.ezproxy.bib.hh.se/login?url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true &AuthType=ip,uid&db=edsndl&AN=edsndl.oai.union.ndltd.org.UPSALLA1.oai.DiVA.org.s u-75436&site=eds-live&scope=site
Engdahl, K. (2014). Förskolegården: En pedagogisk miljö för barns möten, delaktighet och inflytande (Doktorsavhandling,Umeå universitet, Umeå). Hämtad från
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=ip,uid&db=edsswe&AN=eds swe.oai.DiVA.org.umu.86738&site=eds-live&scope=site
Fägerstam, E. (2012). Space and Place: Perspectives on outdoor teaching and learning (Doktorsavhandling, Linköping Universitet, Linköping). Hämtad från
https://login.ezproxy.bib.hh.se/login?url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true &AuthType=ip,uid&db=edsndl&AN=edsndl.oai.union.ndltd.org.UPSALLA1.oai.DiVA.org.l iu-81318&site=eds-live&scope=site
Goodling, B. (2016). Exploring the Outdoors: A Multiple Case Study Examining Teacher Beliefs and Practices in Preschool Outdoor Play. (Doktorsavhandling, Liberty University, Lynchburg, VA). Hämtad från
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=ddu&AN=7C20216237BFDB01&sit e=ehost-live
Hultman, K. (2011). Barn, linjaler och andra aktörer: posthumanistiska perspektiv på subjektskapande och materialitet i förskola/skola. Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Stockholm).
Hultman, K., & Lenz Taguchi, H. (2010). Challenging anthropocentric analysis of visual data: A relational materialist methodological approach to educational research. International Journal of Qualitative Studies in Education, 23(5), 525-542.
Kernan, M., & Devine, D. (2010). Being confined within? Constructions of the good childhood and outdoor play in early childhood education and care settings in Ireland. Children & Society, 24(5), 371-385.
Klaar, S., & Öhman, J. (2014). Doing, knowing, caring and feeling: exploring relations between nature-oriented teaching and preschool children's learning. International Journal of Early Years Education, 22(1), 37-58.
Lee, F. (2012). Michel Callon: en av aktör-nätverksteorins skapare. I Åsberg, C., Hultman, M., & Lee, F. (red.), Posthumanistiska nyckeltexter. (s. 145–151). Lund: Studentlitteratur. Lenz Taguchi, H. (2012). Pedagogisk dokumentation som aktiv agent: introduktion till intra- aktiv pedagogik. (1. uppl.) Malmö: Gleerups utbildning.
Merewether, J. (2015). Young children’s perspectives of outdoor learning spaces: What matters? Australasian Journal of Early Childhood, 40(1), 99-108.
Nelson, A. & Svensson, K. (2005). Barn och leksaker i lek och lärande. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Nordin-Hultman, E. (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. (1. uppl.) (Doktorsavhandling, Stockholms Universitet, Stockholm).
Regeringen. (2017). Utbildningsdepartementet. Uppdrag om översyn av förskolans läroplan hämtad 2019-08-03 från Url:
https://www.regeringen.se/4991f4/contentassets/fc4626cab51b4d06bd3d1a5b98aa798b/uppdr ag-om-en-oversyn-av-laroplanen-for-forskolan.pdf
Rooney, T. (2018). Weather worlding: learning with the elements in early childhood. Environmental Education Research, 24(1), 1-12.
Sheridan, S. & Williams, P. (red.) (2018). Undervisning i förskolan: en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket.
Sjöstrand Öhrfelt, M. (2015). Barn i natur och natur i barn: en diskursanalys av texter om utomhuspedagogik och uteförskola. Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle. Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan. Lpfö 98 reviderad 2018. Stockholm: Skolverket. Szczepanski, A., & Andersson, P. (2015). Perspektiv på plats: 15 professorers uppfattningar av platsens betydelse för lärande och undervisning utomhus. Pedagogisk forskning i Sverige, 20(1-2), 127-149.
Szczepanski, A. (2009). Handlingsburen kunskap: Lärares uppfattningar om landskapet som lärandemiljö (Licentiatavhandling, Linköping Universitet, Linköping). Hämtad från
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=ip,uid&db=edsswe&AN=eds swe.oai.DiVA.org.liu.20548&site=eds-live&scope=site
Szczepanski, A. (2013). Platsens betydelse för lärande och undervisning–ett utomhuspedagogiskt perspektiv. Nordic studies in science education, 9(1), 3-17. Wieszaczewska, A. (2018). The Actor-Network Theory in the Context of Place-Based Pedagogy. Journal of Education Culture and Society,9(2), 167-178.
Zamani, Z. (2013). Affordance of cognitive play by natural and manufactured elements and settings in preschool outdoor learning environments (Doctoral dissertation, North Carolina State University).
Vetenskapsrådet. (2011). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Åsberg, C., Hultman, M. & Lee, F. (2012). Möt den posthumanistiska utmaningen. I Åsberg C., Hultman, M. & Lee, F. (red.), Posthumanistiska nyckeltexter. (s. 29–45). Lund:
Studentlitteratur.
Änggård, E. (2009). Skogen som lekplats: Naturens material och miljöer som resurser i lek. Nordic studies in education, (2), 221-234.
Bilaga 1
Till vårdnadshavare
Vi är två̊ studenter från förskollärarprogrammet på Högskolan i Halmstad. Vi har precis påbörjat vårt examensarbete som handlar om platsens och
materialets betydelse i utomhusmiljön. För att kunna besvara vår fråga behöver vi observera hur barnen använder platser och material utomhus. Observationerna kommer videofilmas och anteckningar görs under tiden då barnen vistas ute. Det insamlade materialet kommer sedan att transkriberas och användas i vårt examensarbete. Filmen kommer efter godkänt examensarbete att raderas. Vi använder oss av Vetenskapsrådets (2011) forskningsetiska principer som följer dessa fyra huvudkrav; • Informationskravet: Vi informerar er om att deltagandet i studien är frivilligt och de deltagande kan när som helst välja att hoppa av. Studien handlar om platsen och materialets betydelse i utomhusmiljön.
• Samtyckeskravet: För att Ert barn skall kunna deltaga behöver vi ert samtycke. Vi kommer att vara observanta för Ert barns känslor och kommer avbryta Ert barns deltagande ifall vi finner att hen inte känner sig bekväm i situationen.
• Konfidentialitetskravet: Vi har tystnadsplikt vad gäller allt insamlat material. Det insamlade materialet kommer att redovisas på ett sådant sätt att barn, pedagoger och förskola inte kan identifieras.
• Nyttjandekravet: Vårat godkända examensarbete kommer läggas upp på̊ Högskolan i Halmstads databas DiVA. Det färdiga arbetet kommer att bli en offentlig handling som kan läsas av andra.
Har ni frågor eller funderingar är ni alltid välkomna att höra av er till oss;
Indira Hamzic; indham16@student.hh.se Martina Karlsson; markar16@student.hh.se Eller till våra handledare;
Per Högström per.hogstrom@hh.se Anniqa Lagergren anniqa.lagergren@hh.se
Klipp av svarstalongen och lämna in så fort som möjligt till pedagogerna. Tack på förhand! ✂– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
□ JA, jag/vi ger tillstånd för mitt barn att delta i aktiviteter som dokumenteras □ NEJ, jag vill inte att mitt barn deltar i aktiviteter som dokumenteras
Vårdnadshavare för:
... Datum
... Vårdnadshavares namnteckning
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se