• No results found

4 Resultat och analys

5.4 Vidare forskning

För att blicka framåt vill vi peka på ett område som kan ligga till grund för vidare forskning. Då vår studie tyder på att våra elevgrupper valt att fokusera på vad som inte var bra med texterna, finns frågor om en text som bedömts av Skolverket som A, kunnat ge eleverna mer egen inspiration till det egna skrivandet? Eller hade eleverna kunnat hämta bra saker från våra valda texter, om de hade förberetts för uppgiften på annat sätt? Om vi hade haft mer tid för vår studie hade det även varit intressant att vägt samman lärares syn på kamratbedömning. Detta för att skapa en mer heltäckande bild över hur arbetet med kamratbedömning går till, samt vilka fördelar och nackdelar arbetet kan ge.

Referenser

Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik - att bygga broar. Stockholm: Liber.

Baker, W., & Lundstrom, K. (2009). To give is better than to receive: The benefits of peer review to the reviewer´s own writing. Journal of Second Language Writing.18(09). 30-43.

Bell, B., & Cowie, B. (2001). The Characteristics of Formative Assessment in Science Education. Science Education. 85(5). 536-53.

Berggren, J. (2015). Learning from giving feedback: a study of secondary-level students. ELT Journal, 69(1), 58-70.

Black, P., Harrison, C., Lee, C., Marshall, B.,& Wiliam, D. (2004). Working inside the Black Box: Assessment for Learning in the Classroom., Phi Delta Kappa. 86(1), 8-21.

Black, P., & Wiliam, D. (1998). Assessment and Classroom Learning, Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 5:1, 7-74.

Boo, S., Forslund Frykedal, K., & Thorsten, A. (2017). Att anpassa undervisning till individ och grupp i klassrummet. Natur & Kultur. Stockholm.

Brodin, J., & Lindstrand, P. (2010). Perspektiv på en skola för alla. Studentlitteratur. Lund.

Cho, K., & MacArthur, C. (2010). Student Revision with Peer and Expert Reviewing. Learning and Instruction, 20(4), 328-338.

Creswell, J. W., & Poth, C. N. (2018). Qualitative inquiry research design: choosing among

five approaches. (4., (updated) ed.). Thousand Oaks: SAGE Publications.

Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

Deuchar, R. (2009). Seen and heard, and then not heard: Scottish pupils' experience of democratic educational practice during the transition from primary to secondary school. Oxford Review of Education. (35)1, 23-40.

Druid-Glentow, B. (2006). Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter: metodisk

handbok. (1. uppl.) Stockholm: Natur och kultur.

Fejes, A., & Thornberg, R. (red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Fennema, E., Carpenter, T. P., Franke, M. L., Levi, L., Jacobs, V. R., & Empson, S. B. (1996). A longitudinal study of learning to use children's thinking in mathematics instruction. Journal for Research in Mathematics Education, 27(4), 403–434.

Fischbein, S. (2014). Läsning, självbild och hälsa. Fischbein, S. (red). Ungdomar läser och skriver. Lund: Studentlitteratur.

Hagtvet, B. E., Frost, J., & Refsahl, V. (2016). Intensiv läsinlärning. Dialog och bemästrande när läsningen har låst sig. Lund: Studentlitteratur.

Halkier, B. (2010). Fokusgrupper. Malmö: Studentlitteratur.

Harlen, W., & Deakin Crick, R. (2002). A systematic review of the impact of summative assessment and tests on student´s motivation for learning. Research Evidence in Education Libary. Issue1. London: EPPI-Centre, Social Science Research Unit, Institute of Education, University of London.

Hattie, J., & Timperley, H. (2007). The power of feedback. Review of educational research, 77(1), 81-112.

Heyer, C., & Hull, I. (2014). Formativ bedömning: konkreta exempel och metodiska tips. (1. uppl.) Stockholm: Natur & kultur.

Johnson, R. T., & Johnson, D. W. (1994). An overview of cooperative learning. Thousand, R. A., Nevin, A. I. (Red.), Creativity and collaborative learning: A practical guide to

empowering students and teachers. Baltimore, MD: Paul H. Brookes.

Jönsson, A. Formativ bedömning. Hult, A., & Olofsson, A. (red.). (2017). Utvärdering och bedömning i skolan, för vem och varför? (andra utgåvan.). Natur & Kultur: Stockholm.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Larsson, S. (2005). Om kvalitetskriterier i kvalitativa studier. Nordisk pedagogik, 25(1), 16- 35.

Lundahl, C. (2014). Bedömning för lärande. Lund: Studentlitteratur.

Lundahl, C., & Folke-Fichtelius, M. (red.) (2016). Bedömning i och av skolan: praktik,

principer, politik. (2., [utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Nicol, D. (2010). From monologue to dialogue: Improving written feedback process in mass higher education. Assessment & Evaluation in Higher Education. 35(5). 501-517.

Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter - en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur.

Reeve, J., Deci, E.L., & Ryan R.M. (2004.). Self-determination theory: A dialectical framework for understanding the sociocultural influences on student motivation In D. M. Mclnerney, & S. Van Etten (red.). Reserach on sociolcultural influences on motivation and learning: Big theories revised. Greenwich: Information Age Press. 31-59.

Sandström, M. (2018). Fokusgrupper. Föreläsning 5 oktober 2018. Teori och Metod. Hämtad 2018-10-15. MDH.

Selberg, G. (1999). Elevinflytande i lärandet: en studie om vad som händer när elever har inflytande i sitt eget lärande och när elever har olika erfarenheter av sådant arbete. Luleå: Luleå Tekniska Universitet.

Skolverket. (2017). Alla elevers inflytande över sitt eget lärande. Hämtad 21 december, 2018.

Skolverket. (2018). Bedömning. Hämtad 21 december, 2018.

Skolverket. (2017). Den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Stockholm.

Skolverket. (2013). Forskning för klassrummet. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Stockholm.

Skolverket. (2011). Kunskapsbedömning i skolan - praxis, begrepp, problem och möjligheter. Stockholm.

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Stobart, G.(2014). The expert learner. Challenging the myth of ability. Maidenhead: Open University Press.

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (2. uppl.) Stockholm: Norstedts.

Taras, M. (2007). Assesment for learning: understanding theory to improve practice. Journal of Further and Higher Education,31(4), 363-371.

Vetenskapsrådet. (2015). Formativ bedömning på 2000-talet - en översikt av svensk internationell forskning.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.

Wiliam, D. (2013). Att följa lärande - formativ bedömning i praktiken. Studentlitteratur AB: Lund.

Wiliam, D., & Leahy, S. (2015). Handbok i formativ bedömning, strategier och praktiska tekniker. Natur & Kultur: Stockholm.

Bilagor

Bilaga 1 Missivbrev

Hej alla vårdnadshavare med elever i åk 6!

Vi heter Jessica Hammarlund och Lina Lindblom och läser vårt sista år på speciallärarprogrammet vid Mälardalens högskola i Västerås.

Det har nu blivit dags för oss att skriva vårt självständiga arbete. Vi vill med detta arbete undersöka hur elever i åk 6 resonerar och tänker kring andra elevers skrivna texter.

För att undersöka detta skulle vi vilja att ditt barn deltar tillsammans med några andra elever från samma klass i en fokusgruppsintervju. Eleverna får i intervjun chansen att diskutera texterna med varandra. Ljudupptagningen från intervjuerna kommer att spelas in och användas i syfte att analysera elevernas diskussioner.

Barnets, skolans och kommunens namn kommer att avidentifieras.

Ni och ert barn kan när som helst välja att avbryta er medverkan i studien och deltagandet är helt frivilligt.

Genom detta brev vill vi be er vårdnadshavare om tillåtelse att ert barn medverkar i studien. Vänligen kryssa i det alternativ som gäller för dig och ditt barn. Återsänd sedan detta till skolan.

▢ Jag som vårdnadshavare ger mitt tillstånd till att mitt barn får delta i studien. ▢ Jag som vårdnadshavare ger inte mitt tillstånd till att mitt barn deltar i studien. Datum---

Vårdnadshavarens underskrift --- Om ni har frågor eller funderingar kontakta oss gärna via mail eller telefon: Lina Lindblom. lindblom.lina@hotmail.com 07395958200

Jessica Hammarlund jessicahammarlund@msn.com 0725449275 Handledare Margareta Sandström margareta.sandstrom@mdh.se

Bilaga 2 Elevtext nr 1

Pojken med den nya hunden

Det är pojkens födelse dag och han har vaknat tidigt för att det är hans födelse dag. Hans familj kommer in och sjunger för honom Men var är hans pappa? Jag frågar inte men sen kommer han efter dom andra sjungit kart. Pappa har en hund med sig ser han! Jag blir överlycklig och hoppar upp ur sängen och springer fram till honom. han säger att han vill gå ut och leka med hunden. Han klär på sig ytte kläder

och sätter på hunden kopplet som han fått i present. Vi springer ut på framsidan och leker och har kul Det här är hans bästa dag i hans liv

Elevtext Nr 2

Pojken som rymmde

Han tog hunden och bara sprang och sprang. Han sprang och sprang ända tills han kom fran till kojan han byggt.

Han kunde inte stanna hos sina föräldrar. Inte efter vad som hänt.

– Hur kan dom skilja sig, hur kan dom och så ska dom bråka hela tiden och han vill inte bo hos bara en av dom.

Han tänkte bo i kojan!

Efter att han hade vart borta i en hel dag så blev hans föräldrar jätte oroliga. Så dom ringde policen.

Dom letade överallt efter pojken.

Men dom visste inte vart dom skulle leta. Dom frågade föräldrarna vart pojken kunde vara, dom hade aldrig lyssnat när han försökte prata me dom.

Sen kom mamman att tänka på en koja som pojken berättat om.

Poliserna åkte dit och dom hittade pojken där. Dom tog med honom hem till sina föräldrar. Föräldrarna blev överlyckliga över att se pojken.

Bilaga 3

Instruktion till elevtext

BEDÖMARTRÄNING – SVENSKA OCH SVENSKA SOM ANDRASPRÅK ÅRSKURS 6 Skrivuppgift – Berättande text

Titta på bilden och fundera över vad du ser. Vad händer på bilden? Vem är personen som springer? Vad har hänt innan? Vad kan hända efteråt? Skriv sedan din berättelse till bilden. Din text kan bli en del i en utställning i skolan där bilden visas upp tillsammans med din berättelse.

Sätt valfri rubrik på texten. Tänk på att:

 Det ska gå att förstå hur bilden och texten hör ihop.

 Du ska skriva en berättelse med tydlig handling. Berättelsen ska ha en

 genomtänkt inledning och avslutning.

 Du ska använda dig av skiljetecken på rätt sätt.

Bilaga 4

Intervjufrågor till fokusgrupperna

1 Hur bedömer eleverna texterna?

Vad tyckte ni var bra med texterna? Varför? Kan ni ge exempel?

Vad tyckte ni var mindre bra? varför? Kan du ge exempel?

Vad tycker ni om innehållet? varför? Kan ni ge exempel?

Vad tycker ni om grammatiken? Varför? Kan du ge exempel?

Vilket betyg hade ni gett texterna? Varför?

Vad gör att den första texten får ett högre/lägre/samma betyg som den andra texten?

Related documents