Det skulle vara intressant att göra en studie på vem som skall ställa frågorna om livsstil till patienterna. Spelar det någon roll i effekten av interventionerna vilken yrkeskategori som utför insatserna?
Vad tycker patienterna om riskbruksinsatserna? Upplever de, att insatserna har någon effekt för deras alkoholbruk och vad skulle behövas för att nå en bredare grupp av storkonsumenter?
Har vi gjort tillräckligt på samhällelig nivå och skall det vara mera upplysning till exempel i media?
Hur upplever hälsokoordinatorerna stödet för arbetet med riskbruk av alkohol? Är det bra att vara två som delar på arbetsuppgifterna
REFERENSER
Agardh, E., Moradi, T. & Allebeck, P. (2008). Riskfaktorernas bidrag till
sjukdomsbördan i Sverige - Jämförelse mellan svenska och WHO-data. Läkartidningen Vol 105(11) 816-821.
Andersson, A., Bendtsen, P. & Spak, F. (2010). Riskbruk av alkohol. Läkartidningen Vol 107 (19-20). 1304-1306.
Andreasson S. & Graffman K. (2002) ”Patienterna positiva till att frågor om alkohol och livsstil tas upp.” Läkartidningen. Vol. 99(43) ss 4252-4255
Andréasson, S (red.)( 2002:11) Den Svenska supen i det nya Europa. Växjö: Gothia Andréasson, S. 2006. Alkoholförebyggande insatser I Primärvården Stockholm: Statens
Folkhälsoinstitut
Antonovsky A. (1991) ”Hälsans Mysterium” Ljungbergs Säteri, Köping: Natur och Kultur.
Babor T, Higgins-Biddle J.C., Saunders J & Monteiro MG (2001): AUDIT – The Alcohol Use Disorders Identification Test. Guidelines for use in Primary Care. Geneva; WHO
Beckham, N. (2007). Motivational interviewing with hazardous drinkers. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, 19(2), 103-110.
Bendtsen, P., Karlsson, N., Dalal, K., & Nilsen, P. (2011). Hazardous drinking concepts, limits and methods: low levels of awareness, knowledge and use in the Swedish population. Alcohol And Alcoholism (Oxford, Oxfordshire), 46(5), 638-645.
Botelho RJ and Richmond R. Secondary prevention of excessive alcohol use: assessing the prospects of implementation. Family Practice 1996; 13: 182-19 Brandell Eklund, A (2011). Motiverande Samtal. Statens Folkhälsoinstitut.
Hämtad: 2 april 2012
http://www.fhi.se/Handbocker/SOMRA/
Commission of the European Communities(2006), COMMUNICATION FROM THE COMMISSION TO THE COUNCIL, THE EUROPEAN PARLIAMENT, THE EUROPEAN ECONOMIC AND SOCIAL COMMITTEE AND THE COMMITTEE OF THE REGIONS An EU strategy to support Member States in reducing alcohol related harm
Hämtad: 26 Februari 2012-02-26
Compton, P., Monahan, G. & Simmons-Cody, H. (1999) Motivational Interviewing: An Effective Brief Intervention for Alcohol and Drug Abuse Patients. The Nurse Practitioner vol 24, no 11.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Ejlertsson, G ( 1992). Grundläggande statistik med tillämpningar inom sjukvården. Lund, Studentlitteratur.
Engström, C (2005). Implementering och utvärdering av addiction severity index (ASI) i socialtjänsten Diss. Umeå Universitet. Institutionen för Psykologi,
Farbring C Å (2010). Handbok i motiverande samtal – MI. Finland: Natur & Kultur Geirsson, M. (2011). Alcohol prevention in Swedish primary health care – Staff
knowledge about risk drinking and attitudes towards working with brief intervention. Where do we go from here? Doktorsavhandling, Sahlgrenska Academy at University of Gothenburg, Institute of medicine.
Geirsson M., Bendtsen, P. & Spak F. (2005). Attitudes of Swedish Practitioners and Nurses to working with Lifestyle Change, with special reference to Alcohol consumption. Alcohol and Alcoholism 40(5), 388-393.
Graneheim, U.H & Lundman, B (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2) 24, 105-112.
Guldbrandsson, K (2007) Från nyhet till vardagsnytta, Statens Folkhälsoinstitut, Stockholm.
Holmqvist, M (2009). Addressing alcohol –Alcohol Prevention in Swedish Primary and Maternity Health Care and Occupational Health Services.
Doktorsavhandling. Department of Medical and Health Sciences, Linköping University, Sweden.
Johansson K., Åkerlind I. & Bendtsen P. (2005). ”Under what circumstances are nurses willing to engage in brief alcohol interventions? A qualitative study from primary care in Sweden” Addiction Behavior 30, ss 1049-1053
Johansson, K & Wirbing, P. (2006). Riskbruk och Missbruk. Stockhol: Natur och Kultur Johansson, S (2010). Implementing evidence-based practices and programmes in the
human services: lessons from research in public administration. European Journal of Social Work, 13:1, 109-125
Lock, C., Kaner, E., Lamont, S., & Bond, S. (2002). A qualitative study of nurses' attitudes and practices regarding brief alcohol intervention in primary health care. Journal Of Advanced Nursing, 39(4), 333-342.
Miller, W. R., & Rollnick, S. (2010). Motiverande samtal: att hjälpa människor till förändring. New York, NY US: Natur & Kultur.
Nilsen, P. (2010), Brief alcohol intervention—where to from here? Challenges remain for research and practice. Addiction, 105: 954–959.
Nilsen, P., Wåhlin, S. & Heather, N. (2011). Implementing Brief interventions in Health Care: Lessons Learned from the Swedish Risk drinking Project.
International Journal of Environmental Research and Public Health. 8, 3609-3627.
Nilsen, P.(Red.). (2010) Implementering Teori och tillämpning inom hälso- och Sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Nilsen, P., Aalto, M., Bendtsen, P., & Seppä, K. (2006) Effectiveness of strategies to implement brief alcohol intervention in primary healthcare A systematic review. Scandinavian Journal of Primary Health Care 24:1, 5-15
Nordqvist, C., Johansson, K., & Bendtsen, P. (2004), Routine screening for risky alcohol consumption at an emergency department using the AUDIT-C questionnaire. Drug and Alcohol Dependence. 74(1): p. 71-5.
Polit D. F., & Beck C.T. (2011). Nursing research: Principles and Methods (9th ed). Philadelphia: Lippincott.
Primärvården, Landstinget i Kalmar län (2007). Utvärdering av riskbruksprojektet. Primärvården i Kalmar län år 2006 – 2007.
Primärvården, Landstinget i Kalmar län (2008). Vårdprogram gällande riskbruk av alkohol
Hämtad: 23. oktober 2011 från
http://www.ltkalmar.se/Documents/H%C3%A4lsa%20&%20V%C3%A5r d/Folkh%C3%A4lsocentrum/Verktygsl%C3%A5dan/Alkohol/Riktlinjer_ri skbruk.pdf
Primärvården, Landstinget i Kalmar län (2008). Kravbild för hälsocentraler Hämtad:2011-11-11 http://navet.lkl.ltkalmar.se/Global/Dokument/Om%20landstinget/Organisa tion/F%c3%b6rvaltningar/Prim%c3%a4rv%c3%a5rdsf%c3%b6rvaltninge n/Gemensamt%20prim%c3%a4rv%c3%a5rdsf%c3%b6rvaltningen/Kvalite t%20och%20f%c3%b6rb%c3%a4ttring/Kravbild%20f%c3%b6r%20h%c3 %a4lsocentraler%20april%2008.pdf
Primärvården, Barnhälsovården. Mödravården, Landstinget i Kalmar län (2010). Vårdprogram 2010. Riskbruk av alkohol. Ej publicerat än
Prochaska, J O & DiClemente C C (1982). Transtheoretical therapy: Towards a more integrative model of change. Psychotherapy: theory, research and practice, 19: 276-288.
Reinholdz, H. K., Bendtsen, P., & Spak, F. (2011). Different methods of early identification of risky drinking: A review of clinical signs. Alcohol And Alcoholism, 46(3), 283-291.
Rollnick, S., Miller, W. & Butler, C. (2009). Motiverande samtal i hälso- och sjukvård. Lund:Studentlitteratur
Regeringskansliet. (2011) Bättre insatser vid missbruk och beroende, Individen, kunskapen och ansvaret. Slutbetänkande av Missbruksutredningen. (Statens Offentliga Utredningar SOU 2011:35). Stockholm: Fritzes offentliga puplikationer.
Saunders, J., Aasland, O., Babor, T., de la Fuente, J., & Grant, M. (1993). Development of the Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT): WHO
Collaborative Project on Early Detection of Persons with Harmful Alcohol Consumption--II. Addiction (Abingdon, England), 88(6), 791-804.
Socialstyrelsen (2011) Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Hämtad:2012-01-05
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18484/201 1-11-11.pdf
Socialstyrelsen (2007) Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård – Vägledning för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruks- och beroendeproblem. Lindesberg: Bergslagens Grafiska AB
Socialstyrelsen (2007:2), Alkoholförebyggande insatser inom hälso- och sjukvården Tillgänglig:http://www2.fhi.se/upload/Riskbruksprojektet/OH%20konf%2 007-03-28/Socialstyrelsens%20Riskbruksrapport.pdf
Statens beredning för medicinsk Utvärdering (2009). Alkoholrådgivning i Primärvården.
Hämtad: 31 januari 2012
http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Kommentar/Alkoholradgivning_i_primarv arden/
Statens Folkhälsoinstitut (2009) Treårsuppföljning av Riskbruksprojektet. Tabellverk med kommentarer. Primärvården. Distriktssköterskor.
Hämtad: 1 februari 2012
http://www.fhi.se/Documents/Om-oss/redovisade-uppdrag/2009/Trearsuppfoljning-distriktsskoterskor.pdf Statens Folkhälsoinstitut R 2009:19., Motiverande samtal i primärvården
– kartläggning av utbildningsinsatser. Kalmar: Leanders Grafiska. Hämtad: 30 oktober 2011 från
Statens Folkhälsoinstitut (2010) Levnadsvanor. Lägesrapport 2010. Hämtad: 4 april 2012
http://www.fhi.se/Statistik-uppfoljning/Nationella-folkhalsoenkaten/Levnadsvanor/
Statens Folkhälsoinstitut R 2010:05., Alkoholfrågor i vardaglig hälso- och sjukvård. Riskbruksprojektet – bakgrund, strategi och resultat. Västerås: Edita. Statens Folkhälsoinstitut R 2011:16. Målområde 11 Alkohol, Kunskapsunderlag för
Folkhälsopolitisk rapport 2010. Hämtad: 19 oktober 2011 från
http://www.fhi.se/PageFiles/12293/R2011-16-Alkohol-Kunskapsunderlag-for-Folkhalsopolitisk-rapport-2010.pdf
Svedberg, L (2007), Gruppsykologi. Om grupper, organisationer och ledarskap. Replika Press AB Pvt Ltd, India: Studentlitteratur AB
Sveriges Kommuner och Landsting. Kunskap till Praktik. Hämtad 2012-04-29:
http://kunskaptillpraktik.skl.se/var_verksamhet_kunskap_till_praktik_2
World Health Organisation (2010) Global strategy to reduce the harmful use of alcohol. WHO Library Cataloguing-in-Publication Data, Italy
World Health Organisation (2012) Alcohol in the European Union Consumption, harm and policy approaches.
Hämtad: 1 april 2012 från
http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0003/160680/Alcohol-in-the-European-Union-2012.pdf
Bilagor
Bilaga 1: Introduktionsbrev
Hej kollega! Januari 2012
Mitt namn är Else Skovsgaard. Jag är distriktssköterska och anställdes på primärvårdens alkoholmottagning i Vimmerby juni 2007. Just nu studerar jag även på ett Nordiskt mastersprogram i missbruks och beroendevård vid Linnéuniversitetet, Växjö. Under våren 2012 kommer jag att skriva min masteruppsats som kommer att handla om länets hälsocentralers arbete med riskbruk av alkohol. Detta är ett prioriterat område inom folkhälsoarbetet och som hälsokoordinator inom primärvården är det en viktig del av det preventiva arbetet.
Det Nationella riskbruksprojektet(2004-2010) satsade stort på utbildning av primärvårdsanställd personal i bland annat motiverande samtal och alkohol som ämne. Jag är nyfiken på hur denna insats har påverkad arbetet på Kalmar läns hälsocentraler och kommer därför att inrikta mig på detta i min uppsats.
Förhoppningsvis kommer resultaten av detta arbeta att kunna användas för den framtida planeringen av folkhälsoarbetet inom alkoholområdet i primärvården i Kalmar Län.
Jag bifogar därför en kort enkät till alla hälsokoordinatorer i primärvården som jag hoppas att du vill ta dig tid att besvara. Jag vill även be dig markera om du skulle kunna tänka dig att delta i en kortare intervju. Efter det kommer 5 hälsokoordinatorer slumpmässigt att väljas ut och intervjuas om hur det arbetas på hälsocentralen, hindrande och främjande faktorer mm.
I det färdiga arbetet kommer total sekretess att beaktas och ingen, vara sig personal eller hälsocentral kommer att igenkännas. Det tar ca 10 minuter att fylla i enkäten och den skickas efterföljande i bifogade svarskuvert med internpost.
Om du är hälsokoordinator för flera hälsocentraler vill jag be dig besvara en enkät per hälsocentral. Om du har frågor eller funderingar är du välkommen att höra av dig till mig:
Mail: elsel@ltkalmar.se. Telefon: 17520 (internt), 0492 17520 (externt)
Med vänliga hälsningar
Bilaga 2: Enkät