Vidare forskning

I dokument Studie- och yrkesvägledning (sidor 33-37)

samverkanspartners för upplevelse av studie- och yrkesvägledning och dess möjligheter för kvinnliga klienter?

6.4. Vidare forskning

Då denna studie fokuserar på personalens upplevelser så vore det intressant att undersöka klienternas synvinkel som vidare forskning. Dels gällande hur de upplever studie- och yrkesvägledningen inom Kriminalvården, men även hur de upplever att de förbereds inför frigivning och livet utanför murarna. Genom att ta del av klienternas upplevelse skulle det vara möjligt att uppmärksamma utvecklingsmöjligheter och få vetskap om vad de önskar skulle finnas tillgängligt. Likaså vore det intressant att forska vidare kring före detta kriminella kvinnor på arbetsmarknaden, och då göra en jämförande studie för att kunna urskilja hur många som procentuellt får arbete. Detta för att notera om arbetslöshetssiffror verkligen skiljer sig mellan före detta kriminella och de som inte har dömts för något brott. Enligt en informant i denna studie pågår just nu flera utredningar om kvinnor på anstalt och om kvinnor med barn på anstalt. Det skulle vara intressant att undersöka vad dessa

utredningar utmynnar i, och om de kommer att påverka kvinnors förutsättningar under verkställigheten. Därför vore det av intresse att göra en liknande studie som denna om ca 5 – 10 år för att se om resultatet blir det samma. Detta skulle också vara av intresse eftersom Kriminalvården i dagsläget arbetar mycket för att utveckla arbetet med jämställdhet, vilket därför borde speglas i resultatet.

Slutligen önskar vi generellt mer forskning kring kvinnor på anstalt och hur arbetet kan utvecklas för att ge dem bättre förutsättningar och en mer givande verkställighetstid. Då de är i minoritet så tenderar de att glömmas bort i den stora massan och på så vis behandlas

annorlunda. Att i studier fokusera på kvinnors behov och att arbeta för att tillgodose dem skulle kunna generera att flera av dem får möjlighet att gå en bättre framtid till mötes.

7. Referenslista

Ahmed, A. M. & Lång, E. (2017). The employability of ex-offenders: a field experiment in the Swedish labor market. IZA journal of Labor Policy, 6:6. doi: 10.1186/s40173-017-0084-2

Arbetsförmedlingen. (2016). Perspektiv på ungdomsarbetslösheten (URA 2016:2). Hämtad från

https://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Statistik-och-publikationer/Rapporter/Ovriga/2016-04-21-Perspektiv-pa-ungdomsarbetslosheten.html

Berglund, G. (2009). Anställningsbarhet: ett tecken i tiden. I Berglund, G. & Fedjes, A. (red),

Anställningsbarhet: Perspektiv från utbildning och arbetsliv. (s. 27 - 38). Lund:

Studentlitteratur

Bermudez – Svankvist, A. & Öberg, N. (2012, 15 juni). Ny kvinnoanstalt med jobbfokus.

Svenska Dagbladet [SvD]. Hämtad från https://www.svd.se/ny-kvinnoanstalt-med-jobbfokus

Brottsförebyggande rådet. (2009). Sysselsättning under och efter fängelsestraff:

Yrkesutbildning i anstalt och Nystartsjobb, Jobb- och utvecklingsgaranti samt Jobbgaranti för unga. (Rapport 2009:21). Hämtad från

https://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f180002670/1371914721044/2009_sys selsattning_under_fangelsestraff.pdf

Brottsförebyggande rådet. (2018). Statistik utifrån brottstyper. Hämtad från

https://www.bra.se/brott-och-statistik/statistik-utifran-brottstyper.html

Connell, R. & Pearse, R. (2015). Om genus. (3., [Omarb. Och uppdaterade] uppl.) Göteborg: Daidalos

Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. (3., rev. Och uppdaterade uppl.). Lund: Studentlitteratur

Ekbom, T. (2016). Människan, brottet, följderna: kriminalitet och kriminalvård i Sverige. (8., [rev.] uppl.) Stockholm: Natur & kultur

Goffman, E. (2014). Stigma: den avvikandes roll och identitet. (4. Uppl.) Lund: Studentlitteratur

Graffam, J., Shinkfield, A. J., & Hardcastle, L. (2008). The Perceived Employability of ExPrisoners and Offenders. International Journal of Offender Therapy and Comparative

Criminology, 52(6), 673–685. Doi: 10.1177/0306624X07307783

Hodkinson, P. & Sparkes, C., A. (1997) Careership: a sociological theory of career decision making, British Journal of Sociology of Education, 18:1, 29-44, Doi:

10.1080/0142569970180102

Honkanen, J. (2010). Kvinnors sökande efter en ny start i livet. I Lundahl, L. (red), Att bana

vägen mot framtiden: Karriärval och vägledning i individuellt och politiskt perspektiv.

(s.149 – 168). Lund: Studentlitteratur

Jones Young, N. C., & Powell, G. N. (2015). Hiring ex-offenders: A theoretical model.

Human Resource Management Review, 25(3), 298–312. Doi:10.1016/j.hrmr.2014.11.001

Justitieombudsmannen. (2018) Kriminalvårdens möjlighet till differentiering av kvinnliga

intagna i anstalt m.m. Dnr 1087-2016. Hämtad från https://www.jo.se/PageFiles/11317/1087-2016.pdf

Justitieutskottet. (2008). Uppföljning av kvinnor intagna i kriminalvårdsanstalt.

(2008/09:RFR9). Hämtad från https://data.riksdagen.se/fil/B9F84626-6688-443E-A05D-2B719E4AEFAF

Kindgren, J. & Littmann, L. (2015). Arbete, utbildning och behandling i svenska anstalter: en

studie om intagnas sysselsättning. Hämtad från

https://www.bra.se/download/18.31d7fffa1504bbffea042373/1447658726352/2015_20_Sy ssels%C3%A4ttning_i_anstalt.pdf

Kordon, S. & Wetterqvist, A. (2006). Gärningsmannen är en kvinna: en bok om kvinnlig

brottslighet. Stockholm: Bokförlaget DN

Kriminalvården. (2007a). ”Bättre ut” Kriminalvårdens vision och värdegrund. Hämtad från

https://www.kriminalvarden.se/globalassets/om_oss/visionen.pdf

Kriminalvården. (2007b). Riktlinjer för Kriminalvårdens klientutbildning. Hämtad från

http://nvl.org/portals/0/_dokumenter/2013/riktlinjer_for_klientutbildning.pdf

Kriminalvården (2014). Klientkartläggning 2013 - ett regeringsuppdrag: en presentation av bakgrundsfaktorer hos Kriminalvårdens klienter. Hämtad från

https://www.kriminalvarden.se/globalassets/publikationer/kartlaggningar-och-utvarderingar/klientkartlaggning_new.pdf

Kriminalvården. (2018a). Anstalt. Hämtad 2018-05-20 från

https://www.kriminalvarden.se/forskning-och-statistik/statistik-och-fakta/anstalt/

Kriminalvården. (2018b). Arbete, studier och behandling. Hämtad 2018-05-20 från

https://www.kriminalvarden.se/for-domd-eller-haktad/domd-till-fangelse/arbete-studier-och-behandling/

Kriminalvården. (2018c). Ekonomi och planering. Hämtad 2018-05-20 från

https://www.kriminalvarden.se/om-kriminalvarden/kriminalvardens-organisation-ekonomi-och-miljoarbete/ekonomi-och-planering

Kriminalvården. (2018d). Hitta och kontakta. Hämtad 2018-05-20 från

https://www.kriminalvarden.se/hitta-och-kontakta/#checked_values=583,5433&keyword= Kriminalvården. (2018e). Säkerhetsklass. Hämtad 2018-05-20 från

https://www.kriminalvarden.se/fangelse-frivard-och-hakte/fangelse/sakerhetsklass/

Kriminalvården. (2018f). Utbildning och arbete. Hämtad 2018-05-20 från

https://www.kriminalvarden.se/behandling-och-vard/utbildning-och-arbete/

Kriminalvården. (2018g). Verkställighetsplan. Hämtad 2018-05-20 från

https://www.kriminalvarden.se/fangelse-frivard-och-hakte/verkstallighetsplan/

Kriminalvården. (2018h). Årsredovisning 2017. Hämtad från

https://www.kriminalvarden.se/globalassets/publikationer/ekonomi/kriminalvardens-arsredovisning-2017.pdf

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur

Lovén, A. (2015a). Teorier inom vägledningsfältet. I Lovén, A. (red), Karriärvägledning: En

forskningsöversikt. (s. 63 – 100). Lund: Studentlitteratur

Lovén, A. (2015b). Vägledningsfältets historia och utveckling. I Lovén, A. (red),

Lund, K. (2003). Mördare och mödrar: Mediebilden av kvinnliga livstidsfångar. Brottsförebyggande rådets tidskrift Apropå 1985-. (2003:4/5, s.10-11).

Nettelbladt, J. (red.) (2018). Röster innanför murarna: fängslade kvinnor delar med sig. Malmö: Lejoni produktion

Nilsson, G. (2010). I backspegeln. I Lundahl, L. (red), Att bana vägen mot framtiden:

Karriärval och vägledning i individuellt och politiskt perspektiv. (s. 175 - 194). Lund:

Studentlitteratur

Nilsson, S. (2009). Om anställningsbarhet i professionella grupper. I Berglund, G. & Fedjes, A. (red), Anställningsbarhet: Perspektiv från utbildning och arbetsliv. (s. 7186). Lund: Studentlitteratur

OECD. (2004). Career guidance and public policy: Bridging the gap. Hämtad från

http://www.oecd.org/education/innovation-education/34050171.pdf

Regeringsbeslut 1:6. (2012). Uppdrag till Kriminalvården och Arbetsförmedlingen om

åtgärder för att främja dömda kvinnors förutsättningar på arbetsmarknaden.

Justitiedepartementet. Hämtad från

https://www.regeringen.se/contentassets/a7b031022cf64603a9e1972fe7603147/uppdrag- till-kriminalvarden-och-arbetsformedlingen-om-atgarder-for-att-framja-domda-kvinnors-forutsattningar-pa-arbetsmarknaden

Skolinspektionen. (2012). Vuxenutbildning i anstalt: En kvalitetsgranskning av

Kriminalvårdens klientutbildning med fokus på motivationsarbete och anpassning.

(Rapport 2012:6). Hämtad från

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalite tsgranskningar/2012/krim/kvalgr-krim-slutrapport.pdf

Skollagen (SFS 2010:800). Hämtad från Riksdagens webbplats:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800

SOU 2015:50. Hela lönen, hela tiden: Utmaningar för ett jämställt samhälle. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. Hämtad från

http://www.regeringen.se/contentassets/e1971fad207e41c2b54d82784aae239e/sou-201550-hela-lonen-hela-tiden--utmaningar-for-ett-jamstallt-arbetsliv.pdf

Sveriges Kommuner och Landsting. (2015). Utbildning – nyckeln till arbete. Hämtad från

https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-365-9.pdf?issuusl=ignore

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4., [Omar.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer: inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Hämtad från

http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf

Öberg, N. (2017) Metoo-kampanjen har utmanat tystnadskulturen. Hämtad 2018-05-18 från

Bilaga 1. Intervjuguide

I dokument Studie- och yrkesvägledning (sidor 33-37)