Vidare forskning

Som vidare forskning tycker vi att det skulle vara intressant att ytterligare fördjupa oss kring de olika teman som har framkommit gällande hur specialpedagogens kompetens tas tillvara inom elevhälsan. Det har visat sig att specialpedagogernas profession utnyttjas i varierande grad emellan de olika skolorna trots att samtliga har varit examinerade specialpedagoger med en individuell kunskap om vad som förväntas av dem i sin profession. Med detta avser vi att studera specialpedagogens profession i elevhälsan och specialpedagogens möjlighet att leda

skolutveckling utifrån ett specialpedagogiskt förebyggande förhållningssätt. Då samhället genomgår stora övergripande nationella förändringar känns det även mycket angeläget att studera specialpedagogens professionella arbete inom elevhälsans arbete utifrån det

socioekonomiska områdets förhållande. Likaså är det intressant att studera hur det påverkar specialpedagogens arbete med implementering av skollag och läroplan i ett mångkulturellt område när såväl elever, vårdnadshavare samt lärare har olika kulturella bakgrunder samt förkunskaper.

REFERENSER

Abbott, A. (1988). The system of professions. An essay on the division of expert labor. Chicago: The University of Chicago Press.

Ahlberg, A. (1999). På spaning efter en skola för alla. Specialpedagogiska rapporter 15. Göteborg: Göteborgs universitet. Institutionen för pedagogik och didaktik.

Aspelin, J. (2013). Relationell specialpedagogik-i teori och praktik. Kristianstad: University press.

Beaman, R. & Whelldall, K. & Kemp, C. (2007). Recent Research on troublesome Classroom Behaviour: A Review. Australian Journal of Special Education, 31(1), 45-60.

Beckman, S (1989). ”Professionerna och kampen om auktoritet”. I Selander, S (red). Kampen om

yrkesutövning, status och kunskap. Professionaliseringens sociala grund. Lund:

Studentlitteratur.

Berglund, L. (2000). Koncentrationssvårigheter, Strukturaspekter och åtgärdsperspektiv. Pedagogisk Forskning i Sverige, 5(1).

Bjørndal, C. R. P. (2005). Det värderande ögat. Stockholm: Liber AB

Bladini, K. (2004). Handledning som verktyg och rum för reflektion. Avhandling. Karlstad: Karlstads universitet.

Blandini, K. Eriksson, AL. Gustavsson, Göransson, K. Nilholm, C. (2011). Specialpedagogisk

verksamhet i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.

Cobb, C. (2014). Principals play many parts: a review of the research on shcool pricipals as

special education leaders 2001-2011.Faculty of Education, University of Windsor, Windsor, ON, Canada. International Journal of Inclusive Education, 2015 Vol. 19, No. 3, 213–234.

D-Webster, Y. (2014). Socialt utsatta barns och ungas skolgång. I J, Milered & C, Lindgren (Red.), Evidensbaserad elevhälsa.(ss-111-122). Lund: Studentlitteratur.

Emanuelsson, I. Persson, B. Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det specialpedagogiska området

– En kunskapsöversikt. Kalmar: Form & Tryck.

Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber

Fischer, D., Frey, N. & Thousand, J. (2003). What do special educators need to know and be prepared to do for inclusive schooling to work? Teacher Education and Special Education,26(1), 42-50.

Gal, E, Schreur, N, Engel-Yeger, B. (2010). Inclusion of Children with Disabilities: Teachers' attitudes and requirements for environmental accommodations.

International Journal of Special Education, 25(2), 89-99.

Garner, P. & Forbes, F. (2013). School leadership and special education: challenges, dilemmas and opportunities from an Australian context. ©2013 NASEN.

DOI: 10.1111/1467-9604.12033 Support for Learning •Volume 28 •Number 4.

Graneheim, U H & Lundman, B (2004). Professionellas föreställningar om elevhälsans retorik och praktik. Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedure and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112.

Guvå, G. (2009). Professionellas föreställningar om elevhälsans retorik och praktik. FOG- RAPPORT nr 65. Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet.

Guvå, G. (2014). Elevhälsans retorik och praktik. Hämtad 2015-10-15 från www.skolverket.se/elevhalsa

Göransson, K. & Lindqvist, G. & Klang, N. & Magnusson, G. & Nilholm, (2015). Speciella

yrken? Specialpedagogers och speciallärares speciella arbete och utbildning. Fakulteten för

humaniora och samhällsvetenskap. Specialpedagogik. Forskningsrapport. Karlstad University Studies: 2015:13.

Hausstätter, R.S. & Takala,M. (2008). The core of special teacher education: a comparison of Finland and Norway. European Journal of Special Needs Education, 23(2), 121-134.

Hjörne, E (2004). Excluding for exclusion? Negotiating School Carreers and Identities in

Pupil Welfare Settings in the Swedish school. Göteborg: Acta UniversitatisGothoburgensis.

Hjörne, E & Säljö, R. (2014). Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling om

normalitet i den svenska skolan.

Hägg, K. & Kouppa, S. (2011). Professionell vägledning – med samtal som redskap. Lund: Studentlitteratur AB.

Höög, J. (2011). Elevhälsan i skolan – teman med variationer. Hämtad 2015-10-15 från www.skolverket.se/elevhalsa

Ingestad, G. (2006). Dokumenterat utanförskap. Om skolbarn som inte når målen. Avhandling. Lund: Lunds universitet, Sociologiska institutionen.

Jakobsson, I & Nilsson, I (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur och kultur.

Juul, J, & Jensen, H. (2012). Relationskompetens. I pedagogernas värld. Stockholm: Liber AB.

Karlberg, M. (2011). Skolkomet. Avhandling. Uppsala. Uppsala Universitet.

Kvale, S, & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Lagerberg, D, & Sundelin, C. (2000). Risk och prognos i socialt arbete med barn:

forskningsmetoder och resultat. Stockholm: Gothia: Centrum för utvärdering av socialt arbete.

Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk pedagogik 25(1), 16-35.

Lindqvist, G. (2013). Vanguards or in Vain? Journal of Research in Special Educational Needs.

13(3), 198-207.

Lindqvist, G. (2013). Who should do What to Whom? Occupational Groups ́ Views on Special

Kvale, S & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Milered, J. & Lindgren, C. (2014). Evidensbaserad elevhälsa. Lund: Studentlitteratur AB.

Nilholm, C. (2005). Vilka är de grundläggande perspektiven?. Pedagogisk Forskning i

Sverige 2005årg 10 (2), 124–138. Örebro: Örebro Universitet

Obiakor, F. (2007). Multicultural Special Education: Effective Intervention of Schools Today. Department of Exceptionel Education, University of Wisconsin-Milwaukee,

VOL. 42, NO. 3, JANUARY 2007. Milwaukee, WI. Intervention In School and Clinic.

Partanen, P. (2012). Att utveckla elevhälsa. Skolutvecklarna Sverige: Östersund

Ross, W Green. (2008). Vilse i skolan: Hur vi kan hjälpa barn att hitta rätt. Lund: Studentlitteratur AB

Sahlin, B. (2004). Utmaning och omtanke: en analys av handledning som en utvidgad

specialpedagogisk funktion i skolan som en utgångspunkt i tio pionjärersberättelser.

Avhandling. Stockholm: Stockholms universitet.

SFS (1977:1160). Arbetsmiljölag. Arbetsmarknadsdepartementet ARM.

SFS (1993:387). Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialdepartementet.

SFS (2001:453). Socialtjänstlag. Socialdepartementet.

SFS (2008:567). Diskrimineringslag. Kulturdepartementet.

SFS (2010:800). Skollag. Utbildningsdepartementet.

SKOLFS (2013:148). Förordning om läroplan för gymnasiesärskolan. Skolverket.

Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes förlag.

Skolverket (2011). Läroplan för grundsärskolan 2011. Skolverket.

Skolverket (2014). Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda. Hur skolan kan arbeta mot

trakasserier och kränkningar. Stockholm: Fritzes förlag.

Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om

betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Fritzes förlag.

Socialstyrelsen & Skolverket. (2014). Vägledning för Elevhälsan. Falun: Edita Brobergs.

Tartwijk, J. & Brok, P. & Veldman, I. & Wubbels, T. (2009). Teachers’ practical knowledge

about classroom management in multicultural classrooms. Teaching and Teacher Education 25

(2009), 453–460.

Thornberg (2008). Multi-professional Prereferral and School-Based Health-Care Teams: A

Research Review. FOG-RAPPORT. Nr 62. Institutionen för beteendevetenskap. Linköpings universitet.

Washington, V. (1982). Implementing Multicultural Education: Elementary Teachers'

Attitudes and ProfessionalPractices. Peabody Journal of Education, Vol. 59, No. 3, Issues and Trends in AmericanEducation (Apr., 1982), pp. 190-200 Published by: Taylor & Francis, Ltd.

Von Ahlefeld Nisser, D. (2009). Vad kommunikation vill säga: en iscensättande studie om

specialpedagogers yrkesroll och kunskapande samtal. Avhandling. Stockholm: Stockholms universitet.

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie 1: 2011. Stockholm.

Åman, K. (2006). Ögonblickets pedagogik. Yrkesgrupper i samtal om specialpedagogisk

kompetens vid barn- och ungdomshabliteringen. Akademisk avhandling för

BILAGA 1 – Missivbrevet

Hej!

Vi studerar påspecialpedagogprogrammet 90 hp vid Mälardalens Högskola. Nu under våren 2016 kommer vi att skriva ett examensarbete påavancerad nivå. Syftet med denna studie är att studera hur specialpedagogen beskriver, uppfattar och resonerar kring sitt eget professionella uppdrag inom elevhälsan.

Intervjun kommer att ta 45-60 minuter och kommer att spelas in med hjälp av en Ipad/Iphone.

Vi följer Vetenskapsrådets forskningsetiska principer vilket bla innebär att deltagandet är frivilligt och kan avbrytas när som helst. Det inspelade materialet kommer att avidentifieras och sparas i en lösenordskyddad dator. Materialet kommer endast att användas i denna studie.

Om ni har några frågor är ni välkomna att kontakta oss eller vår handledare. Tack för din medverkan!

Med vänliga hälsningar

Malin Granath och Susanne Lindahl

malin.a.granath@orebro.se och susanne.lindahl@stockholm.se

Handledare: Gunnlaugur Magnússon

BILAGA 2 - Intervjufrågor

Frågor till specialpedagog

Organisationsnivå:

-Hur organiseras specialpedagogens arbete i elevhälsan?

1. Hur påverkas du som specialpedagog av elevhälsans struktur?

2. Hur används din specialpedagogiska kompetens inom elevhälsan på organisationsnivå?

Gruppnivå:

-Vilka möjligheter och hinder finns det för specialpedagogen inom elevhälsan?

3. Resonera kring hur de olika specialistkompetenserna samverkar inom elevhälsan?

4. Har du upplevt prestige mellan dig och andra professioner inom elevhälsan, beskriv i så fall hur. 5. Beskriv ditt samarbete med rektorn inom elevhälsan, vilken betydelse har den för ditt arbete?

Individnivå:

-Hur resonerar specialpedagogen om sin roll i elevhälsan?

6. Berätta om din bakgrund och utbildning.

7. Hur har dina arbetsuppgifter utformats inom elevhälsan, har du kunnat påverka dem? 8. Resonera kring hur din specialpedagogiska kompetens tas tillvara inom elevhälsan.

9. Vilka möjligheter och utmaningar ser du i ditt uppdrag framöver inom elevhälsan på organisation-, grupp- och individnivå?