Utifrån de förutsättningar för en tydlig yrkesroll som informanterna i den här studien tar upp, där en bra rektor var en sådan, skulle det vara intressant att utforska hur rektorer ser på yrkesrollen som fritidspedagog. Flera av våra informanter kopplar sin otydliga roll och outnyttjade kompetens i klassrumskontexten till en rektor eller skolledning som inte delar deras uppfattning om yrkesroll och relevanta arbetsuppgifter. Därför skulle det, utöver att låta rektorer ge sin bild av fritidspedagogens yrkesroll, vara intressant att också undersöka rektorernas syn på fritidshemsverksamheten i stort och vilket yrkesuppdrag som de menar att fritidspedager har. Liknande frågeställningar som används i den här studien skulle kunna användas: Hur tolkar rektorer fritidspedagogens yrkesroll? Hur uppfattar rektorer fritidspedagogens yrkesuppdrag?
Ovanstående frågeställningar skulle även kunna omformuleras och ställas till lärare. Detta eftersom den här studien visar att fritidspedagogen ofta används som en resurs till läraren. Att ta del av hur lärare ser på samarbetet med fritidspedagogen i klassrummet skulle därför bli intressant. Ser
exempelvis läraren sin yrkesroll som mer ledande och central än fritidspedagogens? Det skulle även vara intressant att undersöka hur samverkan mellan lärare och fritidspedagoger fungerar på en och samma arbetsplats. Utnyttjas de olika professionernas specifika kompetens eller speglas den ena mer än den andra? Att även låta lärare och fritidspedagoger ta del av och medverka i en sådan studie, som i ett aktionsforskningsprojekt, skulle nog också kunna leda till en ökad förståelse mellan de olika yrkesrollerna.
30
Referenser
Ackesjö, H. (2011). Medspelare och ordningsvakter- barns bilder av fritidspedagogens yrkesroller på
fritidshemmet och i skolan. I A. Klerfelt & B. Haglund (Red.), Fritidspedagogik - fritidshemmets teorier och
praktiker (ss. 182-203). Stockholm: Liber AB.
Ackesjö, H., Nordänger, U. K. & Lindqvist, P. (2016). ”Att jag kallar mig för lärare i fritidshem uppfattar jag skapar en viss provokation”: Om de nya grundlärarna med inriktning mot arbete i fritidshem. Educare –
Vetenskapliga skrifter, 2016(1), 86–109. doi:10.1080/20004508.2019.1571358
Andersson, B. (2014). Vad händer med fritidspedagogyrket och fritidshemspedagogiken i Sverige? Barn, (3), 61–74.
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.),
Handbok i kvalitativa metoder (2. [utök. och aktualiserade] uppl.) (ss. 8-16). Stockholm: Liber.
Back, C. & Berterö, C. (2015). Interpretativ fenomenologisk analys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok
i kvalitativ analys (2. uppl.) (ss. 148–161). Stockholm: Liber.
Boström, L., & Berg, G. (2018). Läroplansimplementering och korstryck i fritidshemmets arbete. Educare -
Vetenskapliga skrifter, (2), 107–132. doi:10.24834/educare.2018.2.6
Calander, F. (2000). From ”the pedagogue of recreation” to teacher’s assistant. Scandinavian Journal of
Educational Research, 44(2), 207–224. doi:10.1080/713696671
Dell’Angelo, T. & Seaton, G. (2016). Students and teachers co-constructing identity. Journal of Urban Learning
Teaching and Research, 12, 124–132.
Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa
metoder (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) (ss. 34-54). Stockholm: Liber.
Giorgi, A. (1997). The theory, practice, and evaluation of the phenomenological method as a qualitative research procedure. Journal of Phenomenological Psychology, 28, 235-261. doi:10.1163/156916297X00103
Hansen, M. (1999). Yrkeskulturer i möte. Läraren, fritidspedagogen och samverkan (Doctoral thesis, Gothenburg Studies in Educational Sciences, 131). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Hansen Orwehag, M. (2015). Fritidshemspedagogiken och skolan. I A. S. Pihlgren (Red.), Fritidshemmet och
skolan- Det gemensamma uppdraget (ss. 41-65). Studentlitteratur: Lund.
Hippinen, A. (2011). Yrkesroll i förändring. I A. S. Pihlgren (Red.), Fritidshemmet (ss. 29-47). Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk pedagogik, 25(1), 16-35.
Merleau-Ponty, M. (2012). Phenomenology of perception [Elektronisk resurs]. Abingdon, Oxon: Routledge. Patel, R. & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en
undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Rohlin, M. (2013). Fritidshemmet som verksamhetsområde. I M. Rohlin (Red.), Meningsskapande fritidshem:
studio som arena för multimodalt lärande (ss. 13-29). Lund: Studentlitteratur.
Saar, T. & Löfdahl, A. & Hjalmarsson, M. (2012). Kunskapsmöjligheter i svenska fritidshem. Nordisk
barnehageforskning, 5(3), 1–13. doi:10.7577/nbf.315
Schwarz, E., & Lindqvist, B. (2018). Exploring the phenomenology of whiteness in a swedish preschool class.
International Journal of Early Childhood, 50(1), 1–14. doi:10.1007/s13158-018-0210-3
Sjöström, U. (1994). Hermeneutik – att tolka utsagor och handlingar. I B. Starrin & P-G. Svensson (Red.),
Kvalitativ metod och vetenskapsteori. (ss. 73-90). Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Reviderad 2018). Stockholm: Skolverket.
Smith, J. A. (1996). Beyond the divide between cognition and discourse: Using interpretative phenomenological analysis in health psychology. Psychology & Health, 11, 261-271. doi:10.1080/08870449608400256
Smith, J. A., Flowers, P. & Larkin, M. (2009). Interpretative phenomenological analysis: theory, method and
31
Smith, J. A. & Osborn, M. (2007). Interpretative Phenomenological Analysis. I J. A. Smith (Red.), Qualitative
psychology: a practical guide to research methods (2. uppl.) (ss. 53-80). London: Sage.
Sverige (2018). Skollagen (2010:800): Med lagen om införande av skollagen (2010:801). (Nionde upplagan). Stockholm: Norstedts juridik.
Szklarski, A. (2015). Fenomenologi. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (2. uppl.) (ss. 131–147). Stockholm: Liber.
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare (2. Uppl.). Stockholm: Liber.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 11 februari, 2019, från https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
Westlund, I. (2015). Hermeneutik. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (2. uppl.) (ss. 71–89). Stockholm: Liber.
Yardley, L. (2000). Dilemmas in qualitative health research. Psychology & Health, 15(2), 215-228.
doi:10.1080/08870440008400302
Ödman, P-J. (2017). Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
32
Bilagor
Bilaga 1 - Samtyckesblankett
Hej personal i fritidshem på X-skolan. Stockholm 2019-XX-XX Vi är studenter på Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, vid Stockholms universitet. Under denna termin skriver vi ett självständigt arbete. Vår studie kommer att handla om pedagogers egen syn på sin yrkesroll. Under veckorna 6–7 kommer vi att genomföra intervjuer för att samla in material till vår studie. Vi ämnar intervjua personal som arbetar i fritidshem. Under intervjuerna kommer vi att, med personalens tillåtelse, använda ljudupptagningar och föra anteckningar. Intervjun kommer att cirka 25–60 minuter och grundar sig i personalens egna uppfattningar om sin yrkesroll och sitt arbete.
I vårt arbete utgår vi från Vetenskapsrådets forskningsetiska regler som beskrivs i God forskningssed (VR, 2017). Det innebär exempelvis att personalen, fritidshemmet och skolans identitet inte avslöjas. Allt insamlat material kommer därmed att avidentifieras och inga listor med personuppgifter kommer att upprättas. Det dokumenterade materialet får endast användas för vår egen bearbetning och analys samt sammanställas i en uppsats. Materialet kommer att förstöras efter att uppsatsen är godkänd. Uppsatsen kommer att publiceras digitalt.
Med detta brev vill vi be om ert medgivande för ert medverkande i studien. All medverkan är frivillig och kan när som helst avbrytas. Samtycker ni till studien så skriver ni under bifogad blankett. Om ni beslutar er för att delta i studien kommer ni få möjligheten att ta del av den när den är avslutad i slutet av Mars. Önskar ni ytterligare information är ni välkomna att kontakta oss studenter eller vår handledare vid Stockholms universitet.
Vänliga hälsningar Harald & Maria
Kontaktuppgifter
Harald Sköldvall (Student) Telefon: 076-2007980 Mail: skoldvall@hotmail.com
Maria Westerlund (Student) Telefon: 073-6292137
Mailadress: Mariawesterberg84@hotmail.com Linnéa Holmberg (handledare)
Stockholms universitet
Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen 106 91 Stockholm
Telefon: 08-12076225
Mailadress: linnea.holmberg@buv.su.se Jag ger mitt medgivande att delta i studien. Namn
………Datum………
……….
Namnförtydligande………
33